Denna kandidatuppsatts behandlar hur demonteringsbara byggnationer påverkar byggbranschen. Syftet är att ta reda på totalentreprenörernas syn på Design for Deconstruction (DfD), eller som det kallas på svenska projektering för demontering, i den svenska byggsektorn. Vidare undersöks utmaningar och problem som DfD ger upphov till och vad som krävs för att införa DfD i byggsektorn. Studien baseras på en kvalitativ metod då vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med totalentreprenörer. Resultatet grundas på respondenternas svar som innehåller deras erfarenhet, uppfattningar, reflektioner om DfD. Studiens resultat visar att det råder fortfarande okunskap bland totalentreprenörer gällande ämnet men samtidigt ett växande intresse för ämnet. Det krävs större ambitioner från politiker och internationella myndigheter för att utveckla styrmedel som möjliggör projektering för demontering i byggsektorn. Respondenterna ansåg att fördelarna med DfD är möjlighet att förflytta en byggnad, flexibla planlösningar som förenklar renoveringsarbete/ombyggnation, kortare byggtider, återanvändning. Detta kan skapa en ny marknadsföringsstrategi och höja kostnadsvärde för fastighetsägare. Den ekonomiska aspekten visade sig vara det främsta hindret för införande av DfD eftersom respondenterna ansåg projektering för demontering som en icke prövad metod. Dagens byggmodell är inte lämplig för DfD och innovationer krävs. Andra utmaningar som framkom är skepticism till återanvändning av byggmaterial och svårigheter att se de ekonomiska möjligheterna som kommer efter 50–70 år. Anledningarna är bland annat estetik och lastupptagningsförmåga av element samt förvaring. Det behövs också ekonomisk vinning för att fastighetsägare ska välja DfD. De förutsättningar som behövs för att DfD ska införas är ett gemensamt standardiseringssystem, utveckling av BIM-verktyg som stödjer DfD, nya innovationer, öppna byggsystem. Informationsflöde och interaktion mellan entreprenörer och materialleverantörer behöver förbättras för att uppnå den tekniska utformningen med avseende på återanvändningen. Det krävs att staten genomför förmåner i form av subventioner och ekonomiskt stöd för att stimulera införandet av Design for Deconstruction i byggsektorn. Intervjustudien visade att totalentreprenörer utför DfD om efterfrågan och begäran finns hos beställaren. Däremot behöver entreprenörer visa engagemang visas valet av en byggmodell. / This bachelor thesis is about how deconstruction of buildings affect the Swedish construction industry. The purpose with study is to explore how turnkeys’ contractors view of Design for Deconstruction (DfD). This study examines the challenges and problems linked to DfD and what is needed to introduce DfD into the construction sector. The research approach chosen is a qualitative method with semi structured interviews where eight turnkey contractors were interviewed. The result is based on the respondents' experiences, perceptions, and reflections on DfD. The results show that there is a potential for further competence development among the turnkey contractors. More ambitions are required from the politicians and international authorities to develop instruments that enable development DfD in the construction sector. Respondents saw the possible benefits of DfD are opportunities for relocation of the buildings, flexibility that simplifies renovation work, shorter construction times, re-use. This can create a new marketing strategy and increase the value for property owners. Current building model is not suitable for DfD and new innovations are required. Other challenges that emerged is scepticism of turnkeys’ constructors for the recycling of building materials and difficulty to see financial possibilities that will be after 50-70 years. Subsidies and financial support coming from the state may be beneficial for establishment of DfD in the construction sector.

Purpose: The purpose of the work was to map how the 23 cities that have signed the climate contract with the Viable Cities innovation program are working with the climate transition, but also to gain insight into the companies' climate work in the construction sector. Method: The method for developing the basis for the work has been in the form of a literature study where previous work on the subject has been reviewed but also various data collections where information has been obtained from organizations and authorities, interviews with companies active in the industry and review of cities' climate roadmaps for the construction sector in the 23 connected cities within Viable Cities. Results: The report shows variations in cities progressiveness and their approaches with common measures like adopting fossil-free machinery, promoting wooden construction, and using solar panels. Some cities also use green building rating systems for municipal buildings. Less common measures include individual heating measurements, future oriented building planning, and prioritizing low climate impact procurement. In Södermanland county carbon dioxide emissions from new constructions have significantly increased over the past decade reaching a record high of 410 000 tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) in 2022 compared to 72 000 tons in 2012. The interviews shows that companies aim for green building rating systems and use strategies like optimizing concrete usage and promoting reuse to reduce climate impact. Changing tenants' attitudes toward reused products is crucial, and a more accessible material bank is needed. Reusing technical installations poses challenges due to warranties while recycled materials for interior walls, floors, framework, and facades are more easily used. Contractors and clients implement various energy efficiency measures but face obstacles like higher costs, limited availability of Environmental Product Declarations (EPDs), and uncertainty regarding climate friendly materials. Companies seek improved legislation, incentives, and clearer requirements for climate smart solutions. Collaboration drives innovation and market solutions. Conclusions: The study shows disparities in cities' efforts to address climate change. Malmö is leading with innovative strategies, exemplified by the LFM30 climate program. Cities need to intensify their efforts, taking independent actions and implementing stricter requirements. Interviews emphasize the need for additional legislation to engage stakeholders and achieve a more climate-neutral construction sector. Guaranteeing reuse remains a challenge that requires further examination. Companies also seek clear guidelines in the climate declaration to facilitate sustainable production.

Följande uppsats är en undersökning av ett antal svenskars inställning till-/ och kunskap om byggnadsvård. Informationsinhämtning till uppsatsen har skett via en webbenkät och en intervju med representanter från Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Enkätsvaren har analyserats med hjälp Huuhka och Vestergaard’s teori om byggnadsvård och cirkulär ekonomi och av tidigare utförd forskning. Enkätsvaren har granskats tillsammans med svaren på enkätens huvudfråga ”Besitter du kunskap kring byggnadsvård?”. En majoritet av respondenterna, 61%, uppskattar att de besitter kunskap om byggnadsvård. 31% uppgav att de inte innehar någon kunskap om ämnet och ca 8 % svarade att de är ”Osäker på vad byggnadsvård innebär”. Resultatet visar en trend bland respondenterna till ökat intresse för återbruk och på så sätt även cirkulär ekonomi. / The following essay is an investigation of a number of Swedes' attitudes towards-/ and knowledge of building preservation. Information gathering for the essay has taken place via a web survey and an interview with The Swedish Association for Building Preservation (Svenska Byggnadsvårdsföreningen). Analysis of the survey responses has been carried out using Huuhka and Vestergaard's theory of building preservation and circular economy, of previous research and the survey responses have been reviewed together with the answers to the survey's main question "Do you have knowledge about building preservation?". A majority of the respondents, 61%, stated when asked that they have knowledge of building preservation. 31% stated that they have no knowledge of the subject and about 8% answered that they are "Unsure of what building preservation entails". The result shows a trend among the respondents towards increased interest in recycling and thus also the circular economy.

The construction industry accounts for about 20% of society's total greenhouse gas emissions and steel production is one of the major climate villains. To achieve set climate goals and slow down global warming, all actors, large and small, must take responsibility. One way to reduce emissions from the steel is to reuse it as it avoids the demanding manufacturing process. In Sweden, interest in the racket sport of padel has increased in recent years and many padel companies therefore chose to build padel halls around the country. The halls are now for many in terms of the number of players and most padel companies are forced into bankruptcy.This development means that empty halls will be standing around the country.The purpose of this study is to investigate the reuse potential of the frame of an existing steel hall. Is it economically and environmentally justifiable to reuse an existing steel frame compared to producing a new one? The study is based on climate calculations and cost calculations for the reuse of existing frame and new production of identical frame. Climate calculations are carried out using two different methods, one based on Boverket’s generic climate database, and one based on product-specific climate data from environmental product declarations. Through requests for quotations and discussions with actors involved in the reuse and new production process, costs are obtained for reuse and new production of frame. This study shows that it is beneficial to reuse the existing frame from an environmental and an economic perspective. The economic comparison shows that it costs about 46% less to reuse the frame compared to producing it again and in this case, it corresponds to about SEK 528,000. The product-specific climate calculations are considered more realistic and are therefore valued higher than the climate calculations based on Boverket's generic climate database. The recycled frame generates 1015 kg of carbon dioxide equivalents and the newly produced generates 17 666 kg of carbon dioxide equivalents. The climate footprint of recycled frame corresponds to about 6% of newly produced. / Byggbranschen står för cirka 20% av samhällets totala utsläpp av växthusgaser och stålproduktionen är en av de stora klimatbovarna. För att nå uppsatta klimatmål och bromsa den globala uppvärmningen måste samtliga aktörer ta sitt ansvar, stora som små. Ett sätt att minska utsläppen från stålet är att återanvända det för att undvika den krävande tillverkningsprocessen. I Sverige har intresset för racketsporten padel ökat de senaste åren och många padelaktörer har därför valt att bygga padelhallar runt om i landet. Hallarna är nu för många sett till antalet spelare och flertalet padelföretag tvingas till konkurs. Utvecklingen innebär att tomma hallar blir ståendes runt om i landet.Syftet med studien är att utreda återanvändningspotentialen av stommen i en befintlig stålhall. Är det ekonomiskt- och miljömässigt försvarbart att återanvända en befintlig stålstomme jämfört med att producera en ny? Utredningen grundar sig på klimatberäkningar och kostnadskalkyler för återbruk av befintlig stomme och nyproduktion av identisk stomme. Klimatberäkningar genomförs med två olika metoder, en som baseras Boverkets generiska klimatdatabas och en som baseras på produktspecifika klimatdata från klimatvarudeklarationer. Via offertförfrågningar och samtal med aktörer som är involverade i återbruks- och nyproduktionsprocessen erhålls kostnader för återbruk respektive nyproduktion av stomme. Studien visar att det är fördelaktigt återanvända den befintliga stommen ur ett miljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv. Den ekonomiska jämförelsen klargör att det kostar ca 46%mindre att återbruka stommen jämfört med att producera den på nytt vilket motsvarar ungefär 528 000 kronor. De produktspecifika klimatberäkningarna anses vara mer realistiska och värderas därför högre än klimatberäkningarna baserade på Boverkets generiska klimatdatabas.Den återbrukade stommen genererar 1015 kg koldioxidekvivalenter och den nyproducerade genererar 17 666 kg koldioxidekvivalenter. Klimatavtrycket för återbrukad stomme motsvara ca 6% av nyproducerad.

På europeiska stränder utgör plast som bland annat muggar och bestick en stor andel av det marina skräpet. För att begränsa resursanvändning och nedskräpning bedriver IVL Svenska Miljöinstitutet ett forskningsprojekt där ett retursystem för take away-förpackningar implementerats på elva restauranger och kaféer i Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka materialvalet för matlådorna och muggarna som används och retursystemet i sin helhet ur ett användarperspektiv. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som riktade sig mot studenter på universitet och högskolor i Sverige. Detta retursystem är en typ av cirkulärt system som anses vara eftersträvansvärt inom både Sverige och EU. Inom ramarna för en cirkulär ekonomi kan det uppstå möjligheter för företag att utveckla nya affärsmodeller. Därmed finns det också ett flertal exempel på andra återbrukssystem. Som en del av det forskningsprojekt som samordnas av IVL genomförde också Antrop tre olika typer av undersökningar under år 2019 där viktiga faktorer för ett välfungerande retursystem diskuterades. För den enkät som genomfördes inom ramarna för denna rapport behandlades 217 stycken svar. Enkäten behandlade både allmänna frågor om respondentens attityd till retursystemet för take away-förpackningar och specifika frågor om retursystemet. De viktigaste slutsatserna som dragits är att faktorer som att systemet är enkelt och bekvämt att använda samt att hygienen inom systemet kan säkerställas har stor betydelse för kunderna. Det är möjligt att vissa av dessa potentiella hinder skulle kunna minimeras genom att retursystemet är tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Viktigt att ha i åtanke är dock att attityder kan vara svåra att mäta, till exempel eftersom de inte alltid är kopplade till faktiska beteenden. / Plastic, for example cups and cutlery, constitutes a large portion of marine debris on european beaches. IVL, the Swedish Environmental Research Institute, is conducting a research project where a system of reuse for take away packaging has been implemented on eleven restaurants and cafés in Sweden to minimise resource utilization and littering. The purpose of this report is to examine this system of reuse as well as the materials used for the food containers and beverage cups within the system from a users perspective. To do this, a survey aimed at students at swedish universities was conducted. This system of reuse is a type of circulatory system which is something that is regarded as desirable in both Sweden and the EU. There is a possibility for companies to develop new business models within the limits of a circular economy, and evidently there are numerous examples of other systems of reuse that has been developed. As a part of the project that is coordinated by IVL, different surveys were conducted by Antrop during 2019 where important factors for a well functioning system of reuse were discussed. Regarding the survey that was conducted as a part of this report, 217 responses were processed. The survey dealt with both general questions regarding the respondents view of the system of reuse for take away packaging as well as specific questions regarding the system of reuse. The most important conclusions drawn where that it is important for the customers that the system is easy to use and that requirements regarding hygiene is fulfilled. It is possible that some of these obstacles could be minimised if the system of reuse have as good accessibility as possible. However, it is important to keep in mind that it can be difficult to measure attitudes as they are not always directly connected to behavior.

Idag står byggsektorn bakom en tredjedel av allt avfall som genereras i Sverige. Under lokalanpassningar går en stor del av fungerande komponenter till avfall. Det behövs därför byggas på ett mer resurseffektivt sätt och för att minska avfallet samt undvika utvinning från jungfruliga resurser kan man arbeta med återbruk. Studiens syfte är att föreslå ett arbetssätt med återbruk vid renoveringar och lokalanpassningar som stärker samarbetet mellan fastighetsbolag och andra nyckelaktörer, framförallt med hyresgästen. För att uppfylla syftet undersöktes utmaningarna med återbruk i den kommersiella fastighetssektorn, därefter föreslogs lösningar och incitament för implementering av återbruk i lokalanpassningsprojekt. Vidare har frågeställningarna besvarats genom en kvalitativ intervjustudie där intervjuer hölls med olika personer inom fastighetsbranschen, hyresgäster samt experter inom ämnet. Studiens resultat visar att de flesta aktörerna på marknaden upplever att både ekonomiska och sociala barriärer behöver tacklas för att driva fram återbruksarbetet i bygg- och fastighetsbranschen. Motståndet mot förändring orsakas av ett negativt mindset samt brist på aktörer och företagsidéer som kan främja återbruk. Flera respondenter ansåg även att återbruk leder till ökade projektkostnader. Däremot kan diverse åtgärder och strategier tillämpas för att effektivisera återbruksarbetet. Några exempel är att utföra tidigare inventeringar, sätta upp gemensamma mål, utbildningsmöjligheter samt incitament till andra aktörer. Dessutom visar resultatet att hyresgästen är samarbetsvillig i återbruksfrågan men att det i sådana fall krävs en tydlig diskussion från start, en gemensam målbild samt incitament i form av exempelvis nyckeltal. Däremot argumenterade flera hyresgäster för en kompensation i hyra om de väljer återbrukad inredning eller material. Det innebär att en återbrukspotential finns men att förändringar behöver ske på samhällsnivå för att stödja fastighetsbolagens återbruksarbete. Till exempel kan kommunen och staten öka kunskapen i branschen genom att införa olika incitament samt främja innovativa och hållbara företagsidéer. Sådana insatser på bolagsnivå samt statlig och kommunal nivå leder på sikt till att återbruk blir ett hållbart och lönsamt alternativ. Några rekommendationer är att fastighetsbolag sätter en tydlig definition av återbruk och att man fastställer en viss procentsats på hur mycket av lokalen som ska återbrukas. Vidare kan fastighetbolag utse en återbruksansvarig eller skapa en intern återbruksavdelning som hanterar återbruksarbetet och driver frågan inom organisationen. Dessutom borde fastighetsbolag införa en intern inventeringsapp för att underlätta framtida inventeringar. Inventeringar av lokaler borde ske stegvis för att kunna skapa en intern databas där material och produkter är kategoriserade efter hur de ska hanteras. En fördel är även att implementera BIM, där information om befintliga material och produkter kan lagras. / The construction sector accounts for one third of the waste that is generated in Sweden. During office adaptations, a lot of functioning components end up as waste. The commercial real estate sector needs to build in a more resource efficient way, furthermore, reuse is the most effective alternative to minimize resources and it avoids extraction of virgin materials. The aim of the study is to propose a way to work with reuse in renovations and office adaptations that also improves the cooperation between real estate companies and key stakeholders, especially with the tenant. In order to achieve this purpose, challenges with reuse in the commercial real estate sector were examined and solutions and incentives were later suggested. Furthermore, a qualitative interview study was conducted in order to answer the study’s research questions. Interviews were held with people within the real estate sector, tenants as well as researchers. The findings of the study indicate that most stakeholders believe that both social and economic barriers must be overcome in order to facilitate reuse in the construction and real estate sector. The resistance of change is caused by, among other things, a negative mindset and lack of stakeholders and business ideas that can promote reuse. Several respondents also believed that reuse leads to increased project costs. However, numerous measures and strategies can be used to solve these problems. Some examples are, inventories at an early stage, common goals, educational opportunities and incentives to other stakeholders. Furthermore, the results demonstrate that the tenants are willing to cooperate. However, it requires a clear discussion from start, a common target and incentives, such as key performance indicators. On the other hand, many respondents argued for a compensation in rent. Therefore, a reuse potential does exist, but it requires several changes at a society level to support the real estate companies' reuse work. For example, the government and municipality can increase knowledge by introducing incentives and promote innovative and sustainable business ideas. These efforts on society, state or municipality and company level leads to reuse being a profitable and sustainable alternative in the long term. Some recommendations to real estate companies are to determine a definition of reuse and set a certain percentage goal of how much of the office should be reused. Furthermore, real estate owners should appoint someone who is in charge of the reuse work or create an internal reuse department that handles reuse questions and lead the work within the organisation. To facilitate future inventory work, companies can introduce an inventory application. They should perform step-by-step inventories and create an internal database containing materials and products that are categorized according to how they should be managed. It would also be beneficial to implement BIM in order to store information about materials and products.

För att minska koldioxidutsläppen i byggbranschen och nå de globala och nationella miljömålen måste nya sätt att hantera material och avfall införas. Syftet med denna studie är att kartlägga mängden återbrukbara material vid ombyggnationen av Gylle skola i Borlänge genom att utföra en återbruksinventering av den första etappen i projektet.Genom dokumentstudier och fältobservation föreslår rapporten skillnader i klimatbelastning och ekonomi vid användandet av återbrukade- och jungfruliga byggmaterial. Forskning visar att mycket av de byggmaterial som blir avfall ännu inte nått sin tekniska livslängd. Genom att utföra en återbruksinventering kan återbrukbara material lokaliseras och planeras för att använda i andra projekt eller lämnas till andra aktörer för att på så vis minska klimatbelastningen från byggbranschen.I studien presenteras några av de hinder som föreligger för ett mer omfattande användande av återbrukade material. Exempel på dessa hinder är svårigheten att säkerställa garantier och kvalitet för materialen och att kostnaden för selektiv rivning är för hög för att prioriteras. I rapporten framgår att denna kostnad kan kompenseras till ca 80 % av den minskade kostnaden för deponi. I resultatet presenteras att produktmängden som finns tillgänglig för återbruk i projektet uppgår till 32,6 ton, inom kategorierna dörrar, fönster och undertak. Klimatbesparingspotentialen jämfört med nyinköp är 21,7 ton CO2ekv och det inbyggda ekonomiska värdet är 275 510 SEK för dessa material.Slutsatser för studien är att det är viktigt att prioritera en återbruksinventering i ett tidigt skede för att möjliggöra ett ökat återbruk och att det finns ekonomiska incitament för att prioritera detta då det inbyggda materialet har ett ekonomiskt värde.Vidare diskuteras att fler ekonomiska incitament och kravställningar från myndigheter och andra aktörer krävs för att tillgång och efterfrågan på återbrukat byggmaterial ska öka. / To reduce the carbon dioxide emissions from the construction industry and reaching the global and national environmental goals, new ways to manage building materials and recrement must be implemented. The purpose of this study is to investigate the amount of reusable material at Gylle skola by performing an inventory.Through studies of existing literature and conducted field observations, this study shows differences in climate burden and economics between using reused materials and new materials. Previous studies suggest that a large amount of construction materials that are being disposed of have not yet reached the end of its expected lifespan. By doing an inventory of potential reusable materials in the early stages of a demolition project, the material can be located and plans for continued use in other projects can be made. By doing so, the burden on the climate from the construction industry can be reduced.There are many obstacles of reusing existing materials. Some include difficulties in guaranteeing quality and the additional cost of gentle demolition. The results of this study suggest that the additional cost related to reusing material can be mitigated by as much as 80 % as the cost of disposal is removed. Other findings include the importance of conducting an inventory of potential reusable material in an early stage as well as the existence of financial incentives for reusing materials. The material available for reuse amounts to 32,6 tons. The potential for climate savings from reusing material compared using new material is equivalent to 21,7 tons CO2ekv and the value of the reusable material is 275 510 SEK.In addition, the need for further financial incentives and demands from authorities and other parties in order to increase the supply of and access to reusable material is discussed.

Det finns flera motiv till varför fastighetsutvecklare väljer att riva befintliga byggnader i storstäder. Marktillgången i storstäder som Stockholm är begränsad och fastighetsutvecklare vill kunna erbjuda en modern standard som uppfyller de ökade krav och förväntningar hyresgäster ställer. Fastighetsägare kan därför vilja riva sina äldre fastigheter för att kunna projektera nya mer anpassade byggnader. Samtidigt står byggsektorn för en stor del av allt avfall och alla utsläpp i Sverige. Om det går att minska byggsektorns totala genererade avfall genom att återbruka den redan byggda miljön kan stora mängder utsläpp undvikas. Det finns dock lite dokumenterad kunskap om återbruk vid fastighetsutveckling där fokus är återbruk av fastighetens befintlig(a) byggnad(er), med syfte att ta tillvara och återanvända så mycket som möjligt av det "på plats redan befintliga". Syftet med studien är att bidra till den samlade kunskapen om återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning vid fastighetsutveckling av kommersiella byggnader. Med fokus på byggnadstekniska samt arkitektoniska och kulturhistoriska aspekter är målet att undersöka vilka utmaningar som finns med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning vid fastighetsutveckling av kommersiella byggnader från 1900-talet i Stockholms innerstad, samt diskutera hur utmaningar kan hanteras. För att uppnå examensarbetets mål har litteraturstudier kombinerats med intervjuer. En inledande litteraturstudie genomfördes som berörde rivning och återbruk på en övergripande nivå. Den inledande litteraturstudien låg som grund för intervjustudien. Intervjuer genomfördes med 11 respondenter från olika yrkesroller. Respondenterna bestod av fyra konstruktörer, en fastighetsutvecklare, en bebyggelseantikvarie, två hållbarhets konsulter, en VVS-konsult och två arkitekter där en jobbade som handläggande arkitekt och en arbetade som tillgänglighetskonsult. Utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning som frekvent uppkom under intervjuerna analyserades och kategoriserades in i olika områden. Dessa områden var Energi och miljö, Installationer, Konstruktion, Låga våningshöjder, Fönster och ljusinsläpp, Attraktivitet och flexibilitet samt Kulturhistoriska värden. När utmaningar var kategoriserade i tidigare nämnda områden genomfördes en fördjupad litteraturstudie anpassad efter utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ tillrivning inom dessa områden. Baserat på genomförda intervjuer och studerad litteratur ansågs tre områden vara särskilt utmanande, Låga våningshöjder, Installationer samt Kulturhistoriska värden. Låga våningshöjder var utmanande eftersom det styrs av den befintliga stommen som kan vara svår att justera. Nya lagkrav och människors välmående är viktigt att tänka på där låg våningshöjd motsäger de båda faktorerna. Installationer var utmanande eftersom dagens krav på luftflöde är högre jämfört med förr. Schakt och kanaler behöver expanderas för att anpassas till dagens luftflöden vilket är svårt att få plats med i befintliga byggnader. Installationer har en tydlig koppling till låga våningshöjder eftersom expandering av kanalers dimensioner kräver mer yta mellan bjälklag och innertak. Dagens luftflöden kan dock uppnås genom att byta befintliga system eller utöka antalet fläktrum vilket kan minska påverkan på våningshöjderna. Kulturhistoriska värden utmanade återbruk av byggnader eftersom värden sitter i detaljer som fönster, värme- och ventilationssystem vilket alla är komponenter som kan behöva bytas ut när man ska återbruka en befintlig byggnad. Bevarande av kulturhistoriska värden kan vara svårt att kombinera med ändringar som förbättrar energiprestanda. Bevarande av kulturhistoriska värden hanteras bäst genom att samarbeta med antikvarier tidigt i processen och genomföra varsamma ändringar. Från intervjuer och litteratur framkom att utmaningar inom de resterande områdena var enklare att hantera. Utmaningar inom Energi och miljö var att hantera material och hög energianvändning. Utmaningar inom konstruktion gällde utökade laster vid påbyggnation, vilket kunde hanteras med förstärkning som innebar en stor ekonomisk kostnad. Fönster och ljusinsläpp utmanade återbruk av befintliga byggnader om fönster inte var tillräckligt isolerade eller så små att det blev dåligt ljusinsläpp. Det kunde hanteras genom fönsterbyten eller öppning av fasad, vilket blir kostsamt. Attraktivitet och flexibilitet var utmanande eftersom det finns höga förväntningar från hyresgäster och höga ambitioner hos fastighetsägare för byggnader centralt i storstäder. Fastigheter är anpassade efter specifika behov och därför svåra att förändra efter nya behov genom ombyggnation. Förväntningar kan hanteras genom att fler personer blir informerade om återbruk och att det blir något attraktivt med att nyttja återbrukade byggnader i stället för nyproducerade. Vid nyproduktion av fastigheter kan det vara viktigt att anpassa byggnaderna för att öka möjligheterna till framtida återbruk, till exempel genom för att skapa större flexibilitet i byggnaderna. En samlad slutsats från examensarbetet är att utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning utifrån arkitektoniska, kulturhistoriska och byggnadstekniska aspekter i flera fall är inbördes relaterade. Samspelet är viktigt att beakta för att hantering av en åtgärd inte ska riskera att generera konsekvenser i form av nya utmaningar. Examensarbetet föreslår därför att frågan om återbruk som alternativ till rivning måste adresseras med avseende på hur utmaningar utifrån olika aspekter samspelar och därmed bäst kan hanteras. De arkitektoniska, kulturhistoriska och byggnadstekniska utmaningar som är svårast att hantera är de som starkt motiverar rivning, baseras på byggnadens delar som är fundamentala, är kopplade mellan varandra, motsäger varandra och utmanar varandra. / There are several reasons why property developers choose to demolish existing buildings in large cities. Land availability in large cities such as Stockholm is limited thus property developers want to be able to offer a modern standard that meets the increased requirements and expectations of tenants. Property owners may therefore want to demolish their older properties in order to be able to design new, more adapted buildings. At the same time, the construction sector accounts for a large part of all waste and all emissions in Sweden. If it is possible to reduce the construction sector's total generated waste by reusing the already built environment, large amounts of emissions can be avoided. However, there is little documented knowledge about reuse in property development where the focus is on reuse of the property's existing building(s), with the aim of utilizing and reusing as much as possible of the "already existing on site". The purpose of the study is to contribute to the overall knowledge about the reuse of existing buildings as an alternative to demolition in property development of commercial buildings. With a focus on construction as well as architectural and cultural-historical aspects, the goal is to investigate what challenges exist with the renewal of existing buildings as an alternative to demolition in property development of commercial buildings from the 20th century in Stockholm's inner city and discuss how challenges can be managed. To achieve the goals of the study, literature studies have been combined with interviews. An initial literature study was conducted about demolition and renewal at an overall level. The initial literature study was the basis for the interview study. Interviews were conducted with 11 respondents from different professional roles. The respondents consisted of four constructors, a property developer, a building antiquarian, two sustainability consultants, a plumbing consultant and two architects, one of whom worked as an administrative architect, and one worked as an accessibility consultant. Challenges with the reuse of existing buildings as alternatives to demolition that frequently arose during the interviews were analyzed and categorized into different areas. These areas were Energy and Environment, Installations, Construction, Low floor heights, Windows and light entry, Attractiveness and flexibility as well as Cultural-historical values. When challenges were categorized in the previously mentioned areas, an in-depth literature study was carried out adapted to challenges with the reuse of existing buildings as an alternative demolition in these areas. Based on conducted interviews and studied literature, three areas were particularly challenging, Low floor heights, Installations and Cultural-historical values. Low floor heights were challenging as it is controlled by the existing frame which can be difficult to adjust. New legal requirements and people's well-being are important to keep in mind where low floor height contradicts both factors. Installations were challenging because today's requirements for air flow are higher than before. Shafts and ducts need to be expanded to adapt to today's air flows, which is difficult to fit in existing buildings. Installations have a clear connection to low floor heights because expansion of duct dimensions requires more space between floors and ceilings. Today's demands of air flows can, however, be achieved by replacing existing systems or increasing the number of ventilation rooms, which can reduce the impact on floor heights. Cultural-historical values ​​challenged the recycling of buildings because the values ​​can be found in details such as windows, heating and ventilation systems, all of which are components that may need to be replaced when reusing an existing building. Preservation of cultural-historical values ​​can be difficult to combine with changes that improve energy performance. Preservation of cultural-historical values ​​is best handled by collaborating with antiquarians early in the process and implementing careful changes. Interviews and literature showed that challenges in the remaining areas were easier to handle. Challenges in Energy and environment were handling materials and high energy use. Challenges in construction concerned increased loads, which could be handled with reinforcement, which entailed a large financial cost. Windows and daylight challenged the reuse of existing buildings if windows were not insulated enough or so small that there was poor light entry. It could be handled by replacing windows or opening the facade, which becomes costly. Attractiveness and flexibility were challenging because there are high expectations from tenants and high ambitions among property owners for buildings in central cities. Properties are adapted to specific needs and therefore difficult to change according to new needs through redevelopment. Expectations can be managed by more people being informed about recycling and that it becomes somewhat attractive to use recycled buildings instead of newly produced ones. In the case of new construction of properties, it may be important to adapt the buildings for reuse, for example by creating greater flexibility in the buildings. An overall conclusion from the study is that challenges with reuse of existing buildings as an alternative to demolition based on architectural, cultural-historical and constructional aspects are in several cases correlated. The interaction is important to consider so that the handling of a challenge does not risk generating consequences in the form of new challenges. The thesis therefore suggests that the issue of recycling as an alternative to demolition must be addressed regarding how challenges based on different aspects interact and thus can best be handled. The architectural, cultural-historical and construction challenges that are most difficult to deal with are those that strongly motivate demolition, based on the parts of the building that are fundamental, are connected to each other, contradict each other and challenge each other.

In Sweden there is a shortage of housing whilst old, abandoned industrial buildingstake up space on desirable land. These buildings generally do not live up to today’s standards regarding comfort and energy efficiency and are therefore not used today. If these buildings were to be renovated into housing, they could help remedy the housing shortage. However, many of these buildings are protected from distortion by law which makes renovation and remodeling difficult. The purpose of this work has been to provide solutions for how an old industrialbuilding with cultural-historical values can be remodeled into housing. The solutions consist of floor plans and drawings modeled in Autodesk Revit. The possibilities and difficulties with this kind of project as well as solutions to expected problems are also presented in the report. This work was executed as a case study on one of the old locomotive depots in Bollnäs. Since the building for this project is an old locomotive depot, it is positioned close to the railroad. Noise and ground pollution are therefore important to consider and demand certain measures, for example retaining walls, noise barriers and excavation of polluted soil. An energy simulation of the building was made using BV2 to determine the energy usage of the building. The walls, roof and slab were additionally insulated for the purpose of meeting the demands of energy efficiency and comfort defined by BBR 29. The insulation had to be internally constructed in order to avoid distortion of the facade. Additionally, all windows and doors had to be made energy efficient while remaining aesthetically preserved. Internal insulation is generally problematic due to problems with moisture. The solution to this problem was to insulate the walls with polyurethane foam and the slab with cellular plastic. In order to make the building energy efficient, the building should be heated using district heating in combination with photovoltaic panels. This building is well suited for solar panels due to the large, black metal sheet roof and shadow free placement. The study shows the complexity of refurbishing this type of building. The renovation is extensive, and the floor plans are characterized by compromises. It is possible to renovate the building without distorting it. A better alternative would be to use the building for other functions such as a store, restaurant or bar. / I Sverige råder det bostadsbrist samtidigt som gamla industribyggnader stårövergivna på attraktiv mark. En anledning till att dessa byggnader i nuläget inteanvänds är att de av byggnadstekniska skäl inte uppfyller dagens krav på komfort och energieffektivitet. Om dessa byggnader skulle kunna göras om till bostäder vore deten lösning för att minska bostadsbristen. Många av dessa byggnader omfattas dock av förvanskningsförbud och varsamhetskrav vilket försvårar renovering och ombyggnation. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett ändringsförslag på hur en gammal industribyggnad med ett kulturhistoriskt värde kan göras om till bostäder. Arbetet har också gått ut på att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som finns vid ett sådant ändringsarbete och ta fram lösningar till eventuella problem. Arbetet utfördes i form av en fallstudie på ett av lokstallen i Bollnäs. Då byggnaden i projektet är ett gammalt lokstall ligger denna nära tågspåren. Buller och markföroreningar är därför viktigt att ta hänsyn till och kräver åtgärder i formav uppförandet av bullerplank och schaktning. En energisimulering gjordes av byggnaden i BV2 för att få ett värde på byggnadensenergianvändning. För att byggnaden ska kunna hålla en god komfort och klarakraven i BBR 29 tilläggsisoleras klimatskalet. Varsamhetskravet gör att all tilläggsisolering måste ske på byggnadens insida. Alla fönster och dörrar byts ut till energismarta sådana under förutsättning att de är estetiskt likvärdiga mot de ursprungliga för att motverka förvanskning. Att tilläggsisolera en gammal byggnad invändigt är ur fuktsynpunkt negativt. Lösningen på detta var att isolera väggarna med polyuretanskum och betongplattan underifrån med cellplast. För energieffektiviseringen valdes också att byggnaden skulle värmas med fjärrvärme då den ligger centralt och i nära anslutning tillfjärrvärmenätet. Denna typ av byggnad är väl lämpad för användning av solenergi tack vare dess stora svarta plåttak och skuggfria placering. Därmed valdes fjärrvärmen att kombineras med solcellspaneler. Studien visar att ändringsarbeten på denna typ av byggnader är komplexa. Energirenoveringen är omfattande och arbetet med planlösningarna präglas av kompromisser. Det är fullt möjligt att energirenovera byggnaden utan att förvanska den. Byggnaden i det här projektet vore dock bättre lämpad för exempelvis butik, restaurang eller krog än för lägenheter.

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges totala växthusgaser. I taktmed att regeringen ställer allt högre krav för att minska utsläppen så har byggbranschen enlång väg kvar att gå. Sektorn behöver ställa om och minska sitt utsläpp för att klimatneutralitetår 2045 skall komma att bli verklighet.Ett sätt i rätt riktning är att material återbrukas i nya projekt istället för att slängas i containraroch därmed aldrig komma till användning. I denna rapport kommer projektörer ochbyggchefer som gjort ett aktivt val att inte köra iväg återbrukbart material lyftas. Derashistorier kommer att genomsyra denna rapport för att skapa ett incitament förmaterialåterbrukets förmåga att inte bara skapa nya historier på nya platser men också för atthjälpa sektorn och kommande generationer för en klimatsmartare planet.Syftet med arbetet är att ta reda på vilka byggnadsmaterial och inventarier som Skanska kan fåmest nytta av att återanvända samt betrakta den lönsamhet dessa byggnadsmaterial skulle geom de selektivt kunde återanvändas.Vidare i studien presenteras rådande utmaningar som föreligger för att material ska kunnaåterbrukas. Några exempel som denna rapport vidrör är garantier och kvalitéer för diversematerial och processförändringar som Skanska står inför. Fortsättningsvis krävs att innovativalösningar och att det finns engagemang från start för att återbruk ska fungera i samtligaprojekt. / The construction sector accounts for approximately 20 percent of Sweden's total greenhousegasses. As the government sets ever higher requirements to reduce emissions, the constructionindustry has a long way to go. The sector needs to adjust and reduce its emissions in order forclimate neutrality to become a reality in 2045.One way in the right direction is for materials to be reused in new projects instead of beingthrown into containers and thus never being used. In this report, designers and constructionmanagers who have made an active choice not to drive away reusable material will behighlighted. Their stories will permeate this report to create an incentive for materialsrecycling's ability to not only create new stories in new places but also to help the sector andfuture generations for a climate friendly planet.The purpose of the work is to find which building materials and fixtures that Skanska canbenefit from reusing as well as consider the profitability these building materials wouldprovide if they could be selectively reused.Furthermore, the study presents current challenges that exist in order for materials to bereused. Some examples that this report touches on are guarantees and qualities for variousmaterials.Reuse can become a reality in the future if the projects come up with more innovativesolutions and involvement from the start of the project for reuse to be efficient.