Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur sändares kommunikation av återkoppling till mottagare upplevdes av sändare respektive mottagare. Undersökningsgruppen bestod av åtta deltagare tillhörande två undergrupper, fyra sändare och fyra mottagare där varje sändare hade en arbetsmässig koppling till en av mottagarna. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av återkopplingssituationer i arbetet och utgick från tre teoretiska teman; kanal, innehåll och tydlighet. Det insamlade materialet analyserades genom en hybrid av deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visade att både sändare och mottagare av återkopplingen upplevde den fysiskt närvarande kanalen som den starkaste, effektivaste och mest förekommande. Sändarna upplevde att de gav en mer innehållsrik och frekvent förekommande återkoppling än vad mottagarna upplevde att de fick. Mottagarna upplevde återkopplingen som tydligast när sändarna använde sig av ett beskrivande underlag. / The objective of this qualitative study was to examine the experience of the transmitter and the receiver of the given communicated feedback from transmitter to receiver. The interview participants consisted of eight participants belonging in two subgroups, four transmitters and four receivers where each transmitter had a workwise connection to one of the receivers. The focus of this study was on the participants subjective experiences in feedback situations at work and based on three theoretical themes; channel, content and clarity. The results were analyzed by a hybrid model of deductive and inductive thematic analysis. The result showed that both the transmitter and the receiver experience the physical presence as the strongest, most effective and most occurring channel. The transmitters felt that they provided a more comprehensive and a more frequent feedback than the recipients felt that they got. The receivers perceived feedback as most clear when the transmitters used a descriptive foundation during feedback situations.

Syftet med studien är att undersöka hur barn kan bidra till kvalitetsförbättring i förskolans verksamhet. För att ta reda på syftet användes observation och intervju av barn för att skapa ett underlag till intervju av pedagoger. Utifrån intervjuerna framkom det att pedagogisk dokumentation var en stor del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns olika uppfattningar bland pedagogerna i verksamheten angående barns förmåga att hantera digitala verktyg i samband med att dokumentera. Det framkom i studien att barn hade en förmåga att både se sitt lärande och reflektera kring lärandeprocessen. En slutsats som går att dra utifrån studien är att pedagoger bör involvera barnen mer i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Barnen bör få möjlighet att tillsammans med pedagoger och andra barn utforska digitala verktyg som exempelvis kamera och surfplatta. Dels för att lösa problematiken med tidsbrist och dels för att ge barnen möjlighet till att utveckla sina kunskaper inom tekniken.

Denna studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning som genomförts bland rektorer och pedagoger i Kumla kommun för att studera deras lokala skolutvecklingsarbete Kunskap i fokus. Fokus i denna studie ligger på rektorernas närvarande pedagogiska ledarskap, genom deras klassrumsbesök och återkopplande samtal. Vidare studeras hur detta kan påverka utvecklandet av lärande organisationer, som varit målet med Kumlas utvecklingsarbete. Detta har studerats genom ett systemteoretiskt ramverk och ett lärande organisationsperspektiv. Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan den teoretiska definitionen av lärande organisationer och det sätt som respondenterna skattar förutsättningarna att utveckla skolan som lärande organisation. Resultatet visar att det är få rektorer som genomför klassrumsobservationer trots att pedagogerna efterfrågar det. Resultatet visar att det finns en viss koppling mellan rektors pedagogiska ledarskap och skolornas förutsättningar att utvecklas som lärande organisationer. Dock skattas båda dessa aspekter lågt i denna undersökning.

The purpose with this study was to investigate how teachers working in junior highschool use feedback when they teach mathematics to their students, and when and how they give feedback and how they experience in what grade the feedback affects the students learning. The study was performed by me doing eight interviews with mathematic teachers working in two different schools.  The result of the study shows that the teachers have different perceptions about what should be called feedback and that they also work different with feedback to their students. Some of the teachers give their students more traditional feedback that doesn´t effects the students substantially while some of the teachers are more conscious about modern research in feedback and about its effects and uses some of the examples that research have shown given a positive effect on students learning. I also found out that most of the teachers that I have interviewed think feedback is something that both is hard and takes a lot of time and they want to be better and more effective in using feedback.

Detta arbete syftar till att undersöka hur modellen Skriva sig till lärande (STL) kan vara en del i arbetet i yngre skolelevers skrivprocesser och hur arbetet upplevs av en lärare och hens elever. Studien är en fallstudie i en årskurs 3. Materialinsamling har skett genom triangulering då kvalitativa intervjuer, kvalitativa observationer och insamling av elevers återkoppling har bidragit till studiens data. Den analysmetod som använts är tematisk analys. Resultatet visar att elevers och lärarens uppfattning om arbetet med modellen skiljer sig till viss del. Deras upplevelser är dock generellt positiva. Resultatet visar även att läraren och eleverna inte följer modellens exakta steg, utan fokuserar på kärnkomponenterna: digital teknik, digital plattform, samarbete och kamratbedömning. Något som begränsar skrivprocessen är den digitala plattformen, tillgång till digital teknik samt elevernas bristande bearbetning av sina texter. Vidare diskuteras och synliggörs utvecklingsmöjligheter för arbetet med STL i klassen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka några gymnasieelevers erfarenheter av muntlig framställning i svenskämnet. Studien undersöker även hur läraren arbetar med elevers muntliga framställning. Detta undersöktes med hjälp av elev- och lärarintervjuer. I resultaten framkommer det att eleverna känner en viss osäkerhet och oro inför muntlig framställning och orsakerna till detta kan kopplas till klassrumsklimatet och elevernas känsla av trygghet samt hur väl förberedda de är. Samtliga lärare i studien använder de metoder som i teorin omnämns vara effektiva för att minska elevernas nervositet och göra deras inställning till muntlig framställning mer positiv. Slutsatsen som dras är att läraren behöver ge eleverna mer övningar och träning, konkreta och tydligare återkoppling och att läraren finns som ett stöd under och efter den muntliga framställningen.

Syftet med denna studien är att ta reda på hur lärare anpassar de mål som presenteras i kursplanen och förmedlar dem till eleverna på ett tillgängligt och begripligt sätt för. Detta undersöks för att ta reda på mer om hur man kan arbeta för ett lärande där eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem och mot vilka kriterier de kommer bedömas. Detta kommer undersökas med hjälp av intervjuer där resultatet sedan ställs mot Jönssons (2013) tankar kring vad som behövs för ett elevaktiv lärande. Det visade sig att de tillfrågade lärarna arbetar olika med hur mål formuleras och förmedlas, olikheter som baseras på lärarnas olika erfarenheter och klasskonstellationer som formar deras sätt arbete med målkommunikation och målorientering. Genom att visa på hur lärare kan anpassa mål och kommunicera dem är förhoppningen att fler lärare, och i förlängningen fler elever, kommer jobba utifrån ett arbetssätt där eleverna är involverade och medskapare av förutsättningarna för sitt lärande.

Det centrala i arbetet med miljöledningssystem (MLS) är den ständiga förbättringen av den certifierade organisationens miljöprestanda. Syftet med den här studien är att studera hur man med utgångspunkt i MLS kan förbättra miljöarbetet på den typ av kontorsarbetsplatser som BT Products AB är ett exempel på. Studien visade på att kontorspersonalen fokuserar sitt miljöarbete till källsorteringen, pappersförbrukningen och till en liten del även elförbrukningen. Detaljerade miljömål, utbildning av medarbetare och miljöledarens roll är viktiga faktorer i miljöarbetet. Man kan sen gå vidare i miljöarbetet genom att använda sig av ett möjlighetsbaserat synsätt, goda exempel och återkoppling som verktyg integrerat i MLS för att få en ständig förbättrad miljöprestanda hos företaget.

Veckologgen är ett webbaserat verktyg med vilket en medarbetare skall kunna reflektera över sin egen insats på veckobasis. Dessutom skall projektledare och närmaste chef kunna följa en medarbetares tillstånd och utveckling på distans samt kunna ge återkoppling för att vägleda medarbetaren mot ett givet mål. Studien rör användningen av verktyget inom en IT-konsult verksamhet. Syftet med studien är att förbättra verktygets kvalitet genom att undersöka användarnas inställning och hänvisa till relevant litteratur. Dessutom är uppsatsens syfte att undersöka användarens attityd kring användning av Veckloggen. För att tillgodose samtliga syften har en empirisk studie genomförts efter att först ha studerat olika områden inom positiv- och arbetspsykologi, särskilt med avseende på begreppet flow och återkoppling. Den empiriska studien bestod av två olika datainsamlingsmetoder, en kvantitativ i form av digitala enkäter, och en kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Studien har kommit fram till att den upplevda användbarheten kring designen är tillfredställande. Veckloggens primära syfte verkar vara tydligt för en majoritet av deltagarna i studien. Däremot verkar det inte finnas någon djup förståelse för potentialen, värdet och nyttan av att regelbundet använda verktyget. En vettig introduktion av veckologgen till användaren samt en etablering av verktyget inom företagets gemensamma arbetssätt och kultur verkar saknas hos verksamheten. Allt detta betraktas av författaren som nödvändigt för att veckologgen skall kunna användas framgångsrikt inom verksamheten. Framtida studier bör fokusera på tillämpningen av teorierna om flow på det befintliga verktyget och designen av de fält som medarbetena och ledare bör besvara i verktyget.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever uppfattar återkoppling från lärare. Frågeställningarna är följande: · Vad uppfattar elever är positivt med återkoppling? · Vad uppfattar elever är negativt med återkoppling? För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en enkät med 430 elever i årskurs 8 och årskurs 9. I enkäten fanns en öppen fråga och svaren på denna utgör underlaget för analysen i vår studie. Den metodiska ansats som används i studien är fenomenografisk då den försöker svara på frågan hur elever uppfattar återkoppling. Resultaten visar att elever beskriver att det positiva med återkoppling är att de får veta sitt nuläge, vad de behöver förbättra och utveckla, att den förenklar lärandet samt att den skapar trygghet och motivation. Det negativa uppger de är att den tar tid från lektionen, är för svår, skapar osäkerhet och press samt att återkopplingen ges vid fel tillfälle.