Det här är en rapport som sammanfattar ett examensarbete av studenten Michael GustafssonTapper skriven under våren 2018. Examensarbetet är en del av mastern Integreradproduktutveckling inom spåret Teknisk design på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan iStockholm, Sverige. Dagens montörer i monteringsliner i fabriker får sin feedback från sinaverktyg men ibland missas denna information av montörerna. Det här examensarbetetresulterade i en vidareutveckling av ett tidigare projekt in kursen MF2016 Industriell design högrekurs, del 2. Resultatet var en lösning av ett par skyddsglasögon vid namn Protective SignalProvider eller PSP inom produktfamiljen Operator Feedback, OPF. PSP använde ljus från LEDlamporoch ljudvågor i form av vibrationer från benöverförande högtalare. En mer utförligundersökning gjordes också för att para den PSP med Atlas Copcos monteringssystem controllerPF6000. PSP använde sig av Bluetooth low energy för kommunikation och kan anslutas tillverktyget och till monteringens gränssnitt. En utvärdering jämförde den tidigare externaprodukten som kunde fästas på ett par skyddsglasögon med den nya produkten med integreradekomponenter. Utvärderingen resulterade i att den externa produkten skulle bli den bästalösningen för Atlas Copco att fortsätta med eftersom regleringar, lagar och standarder gör PSPför komplex att producera. / This report is a document summarizing a master thesis by the student Michael GustafssonTapper written during the spring of 2018. The thesis is the part of the master Integrated ProductDesign in the field of Industrial Design engineering at KTH, The Royal Institute of Technologyin Stockholm, Sweden. Today workers in assembly lines get feedback from their tools, butsometimes this transmitted information is missed by the worker. This thesis resulted in adevelopment of a previous project in the course MF2016 Industrial Design Engineering AdvancedCourse, Part 2. The result was a solution with a pair of safety glasses by the name Protective SignalProvider or PSP within the product family Operator Feedback, OPF. PSP used light of LEDsand soundwaves in form of vibration from bone conductive speakers. A more extensiveinvestigation was also done to pair PSP to Atlas Copco’s assembly system controller PF6000. ThePSP used Bluetooth low energy for communication and can be connected to the tool in use andthe interface of the assembly. An evaluation compared the previous external product that couldbe placed on a pair of safety glasses with the new internal product with integrated components.The evaluation resulted in the external product being the best solution for Atlas Copco toproceed with since regulations, laws and standards make PSP too complex to produce.

Denna uppsats behandlar lärarens arbete kring bedömning i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet. Syftet är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet arbetar kring bedömning i den dagliga undervisningen. Att undersöka deras uppfattning om bedömning, om, och så fall hur, de använder sig av formativ bedömning och återkoppling i deras arbete när de ska bedöma elevernas prestationer. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur lärare i samhällskunskap på gymnasiet arbetar med bedömning i sin dagliga undervisning, vad de anser om bedömning och vad de upplever fungera väl i arbetet kring bedömning. Studien visar att de olika lärarnas arbetssätt kring bedömning skiljer sig en del åt men att det finns en tydlig koppling till betygssättning som är målet för samtliga lärare. Bedömningsarbetet som sker under kursens gång utformar lärarna på lite olika sätt och ofta i samspel med eleverna och efter deras önskemål. Resultatet visar också att lärarnas arbete kring återkoppling sker både i skriftlig och muntlig form och mer av en redovisande form snarare än vägledande. / This paper deals with the teacher's work on assessment in general and formative assessment in particular. The aim is to explore how social studies teacher at the high school are working on assessment in daily teaching. To explore their perceptions of assessment, if, and how, the use of formative assessment and feedback in their work when they evaluate student performance. Through qualitative interviews, I examined how teachers of social studies in high school working on assessment in their daily teaching, what they think of the assessment and what they experience work well in the work on assessment. The study shows that the various teachers working on assessment differs somewhat from one another but that there is a clear link to the grading which is the goal of all teachers. Assessment work that takes place during the course design teachers in different ways and often in interaction with students and their wishes. The result also shows that the teachers work on feedback occurs both in written and oral form and more of a reporting form rather than indicative.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur formativ återkoppling i matematik helst tasemot av elever. Undersökningen är baserad på en fokusgruppintervju med elever på engymnasieskola. Vissa grundläggande delar av den formativa bedömningen behandlas.Resultatet visade att eleverna gärna fick återkoppling under lektionstid, antingen direkt avläraren eller som en genomgång på tavlan.En av slutsaterna är att elever vill ha mer självskattning i matematik.

Problemområde som behandlas i studien är hur lärare använder återkoppling och om de använder den på ett sådant sätt att den har en positiv effekt på elevers lärande. Men också hur lärare förstår och uppfattar återkoppling. Återkoppling ska besvara tre frågor: vart är jag på väg?, hur går det för mig? och vart är jag på väg?. Återkopplingen kan riktas till fyra nivåer: uppgift, process, självreglerande och/eller individ. Det finns andra aspekter av återkoppling som är värda att beakta som tas upp i studien varav återkopplingens timing, muntlig och skriftlig återkoppling, återkoppling i klassrum och återkoppling i bedömningssituationer är några. Syftet med studien var att undersöka hur lärare använder återkoppling och deras syn på återkoppling. Metoden som används i projektet är kvalitativ. Observationer och semi-strukturerade intervjuer har genomförts, i en kvalitativ studie, för att samla in empiriskt material. En stor del av återkopplingen i skolan är skriftlig. Jag har läst individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen, skriftliga kommentarer på tester, diagnoser, prov och uppgifter. Resultatet visar att lärarna har olika kunskaper om återkoppling. Men lärarna återkopplar oavsett hur väl insatta de är i återkopplingens teorier. De besvarar återkopplingens tre frågor i olika hög grad. ”Hur går det för mig?” var den fråga som fick mest svar. Mycket av den muntliga återkopplingen sker på uppgiftsnivå vilket kan bero på att många av de observerade lektionerna handlade om procedurräkning. I den skriftliga återkopplingen återkopplades det på processnivå till ganska stor del. Men här förekom det också återkoppling på uppgift och individnivå. Återkoppling på självreglerande nivå var sparsam.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur återkoppling används i skrivandet av texter i årskurs ett i ämnet svenska. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer samt kvalitativa intervjuer. Arbetet genomsyras av ett kvalitativt förhållningssätt. Det problemområde som framförs i texten är att återkoppling har visats ha stor betydelse för elevers lärande, trots detta upplevs det som att det inte läggs så mycket fokus på återkoppling.Resultatet visar på att vid skrivande av texter i årskurs ett är det endast den muntliga återkopplingen som går att urskilja. Utifrån vårt empiriska material ser vi att den skriftliga återkopplingen är helt utebliven. Återkoppling har en stor påverkan på elevers lärande. Detta bland annat då eleverna involveras i sin egen kunskapsutveckling. Elevernas arbete och utveckling synliggörs genom återkoppling. Vårt resultat visar att både lärare och elever har ett positivt förhållningssätt gentemot återkoppling. I vårt empiriska material framkommer det att eleverna tar till sig den muntliga återkopplingen och använder den på ett sätt som främjar deras lärande. Även lärarna har användning av återkoppling i syfte att utveckla och förbättra sin undervisning.En av de slutsatser som dras i arbetet är att den muntliga återkopplingen framställs som mer formativ än den skriftliga återkopplingen. Genom att använda sig av muntlig återkoppling skapas en dialog mellan lärare och elev vilket innebär att eleverna får kunskap om var de befinner sig i sitt lärande.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur formativ bedömning används för att stötta elevers lärande i ämnet svenska.Våra frågeställningar är:• Hur kan lärare använda formativ bedömning?• Vilka uttryck har den formativa bedömningen?Vi har gjort en kvalitativ mindre strukturerad intervju med läraren Eva och hennes två elever Gabby och Fredrik samt läraren Bo och hans två elever Oskar och Cecilia. Dessutom har vi gjort en ostrukturerad observation på en av deras lektioner (Alvehus, 2013).Vår litteraturgenomgång visar att grunden för formativ bedömning vilar på de fem nyckelstrategierna. Det finns olika tekniker och feedbacksnivåer som bör anpassas efter elevernas förutsättningar och behov.Resultatet visar att lärare kan använda formativ bedömning på olika sätt och olika nivåer för att stötta elevens lärande. Eva använder sig av alla fem nyckelstrategier i enlighethet med Wiliam (i Önnerfält 2013) och Bo använder de tre första nyckelstrategierna.Resultatet visar vidare att den formativa bedömningen kan se ut på olika sätt. Eva bedömer på ett enkelt och frekvent sätt elevernas förmåga. Utifrån det styr hon undervisningen efter elevernas olika behov. Bo gör en bedömningen av var eleverna ligger och hur han sedan ska ta dem vidare till nästa steg för att nå målen. Bo ser formativ bedömning som något ständigt pågående. Han vill gärna ha elevernas åsikter om undervisningen och styr utifrån det.Vår huvudslutsats är att formativ bedömning nödvändigtvis inte behöver vara för tidskrävande. Både Eva och Bo poängterar att teknikerna bör vara effektiva för att underlätta arbetet. Vidare håller vi inte med Jönsson (2013) som påpekar att skriftlig feedback förmodligen är mer effektiv. Vårt resultat visar att elever behöver variation. Därför anser vi att man själv måste känna efter vad som fungerar för varje elev.

Digitaliseringen tar idag allt större plats inom skolans verksamhet. Att använda digital utrustning är idag en förutsättning för en framgångsrik undervisning. Tidigare forskning visar däremot att en stor del av dagens yrkesverksamma lärare känner behov av mer utbildning i att använda digitala verktyg i undervisningen. Utöver digitala verktyg framhålls även andra aspekter för en lyckad undervisning. En av dessa är återkoppling till eleverna. I denna studie undersöks sambandet mellan dessa två delar i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg används i matematikundervisningen i årskurserna F-3 samt hur återkoppling genomförs till eleverna vid arbete med digitala verktyg. Vidare undersöks även om det finns något samband mellan användningen av digitala verktyg i undervisningen och lärarens tekniska kunskaper.  Studien genomfördes genom en kombination kvantitativa enkäter med inslag av kvalitativa intervjuer. Urvalet av respondenter till studien var yrkesverksamma lärare i årskurserna F-3. Enkäten skickades till tre skolor samt till en lärargrupp på Facebook, totalt besvarades enkäten av 40 respondenter. Informanterna till intervjuerna var två lärare som arbetade i årskurs ett respektive årskurs två. Resultaten från studien visar att alla deltagande respondenter använder sig av digitala verktyg vid något tillfälle i sin undervisning. Hur ofta och vilka digitala verktyg som används skiljer sig åt mellan olika lärare med det vanligaste och mest förekommande är att bärbara datorer och surfplattor används vid undervisningen och att det förekommer en till två gånger per vecka. Resultaten visar att en stor del av lärarna genomför återkoppling till sina elever när de arbetar med digitala verktyg. Undersökningen visar att formativ återkoppling är mest förekommande och att det ofta sker muntligt. Resultaten har även visat att återkoppling via den digitala resurs som eleverna arbetar med är en vanligt förekommande återkopplingsmetod när arbete med digitala verktyg genomförs.  Slutligen visar resultaten att det inte verkar finnas något samband mellan användningen av digitala verktyg och lärarens tekniska kompetenser. Överlag tyder resultaten från studien på en positiv inställning till att använda digitala verktyg i matematikundervisningen.

Grammatikundervisningens plats i den svenska skolan har länge diskuterats och trots att grammatikundervisningen fått tillbaka lite av sin status sedan mitten av 1900-talet, diskuteras fortfarande varför grammatik är viktigt i skolan. Forskning menar att grammatikundervisning bland annat är viktigt för elevers skrivutveckling och ett arbetssätt som senare års forskning förespråkar är att arbeta med grammatikundervisning inom skrivundervisning. Hur detta kan genomföras på ett fruktbart vis finns det däremot lite forskning kring, såväl internationellt som nationellt. I föreliggande arbete presenteras därför en litteraturstudie utifrån tidigare forskning för att undersöka hur grammatik kan inkluderas i skrivundervisning och utformas för att stötta skrivutveckling hos elever. Resultatet har diskuterats utifrån Läroplanen för gymnasieskolan (2022) för att relatera den studerade forskningen till en svensk kontext. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och i resultatet presenteras elva nationella och internationella texter. Resultatet visar att en kontextualiserad grammatikundervisning inom skrivundervisning förespråkas för att stötta elevers skrivutveckling då det bidrar till att elever utvecklar en förståelse för språkets sammanhang och hur grammatiska val påverkar texter. Det är dock vanligt att det i skolan förekommer en traditionell grammatikundervisning såväl vid klassrumsundervisning som vid återkoppling, där fokus ligger på språkets struktur och språkriktighet i stället för på språkets funktion. Ett sådant fokus menar forskning inte bidrar till skrivutveckling hos elever. Anledningen till att det ändå förekommer i undervisning menar forskning beror på att det i styrdokumenten finns ett fokus på språkriktighet, men att det också kan bero på lärares bristande kunskaper om en kontextualiserad grammatikundervisning. Lärare behöver därmed få djupare kunskaper kring hur de kan arbeta kontextualiserat med grammatik, såväl vid lärarutbildningar som genom fortbildning, för att elever ska nå skrivutveckling. Undervisningen bör även relateras tydligare till forskning. För att grammatikundervisning inom skrivundervisning ska vara fruktbar för eleverna krävs det att eleverna får möjlighet att utveckla ett metaspråk, något som kan uppnås genomen explicit grammatikundervisning där elever får lära sig om grammatiska begrepp. Det är även av vikt att undervisningen anpassas efter eleverna, så att de får möjlighetatt utveckla ett metaspråk och kunna använda det vid såväl samtal i klassrummet som när de får återkoppling. Hur återkoppling på elevers grammatiska val i texter bör utformas råder det delade meningar om och kräver därför vidare forskning. Utifrån arbetets resultat dras därmed slutsatsen att grammatikundervisning kan inkluderas i skrivundervisning genom ett kontextualiserat arbetssätt. Fokus såväl i klassrumsundervisningen som vid återkoppling bör ligga på hur språket kan varieras utifrån det sammanhang det befinner sig i. Det krävs dock vidare studier för att undersöka närmare hur en sådan undervisning kan anpassas och implementeras i undervisning för att bidra till skrivutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur F–3-lärare arbetar med formativ bedömning i elevers skrivutveckling samt vilka strategier som används. Syftet var dessutom att undersöka hur tillfrågade F–3-lärare anser att den formativa bedömningen främjar elevernas skrivutveckling. För att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tillfrågade F–3-lärare anser att formativ bedömning är en viktig del i elevers skrivutveckling där syftet med arbetet är att vägleda eleverna och främja deras skrivkunskaper. De tillfrågade lärarna arbetar på olika sätt som exempelvis återkoppling, kamratrespons och lektionsmål. Dessa lärare anser att den formativa bedömningen främjar elevernas skrivutveckling då de ser var eleverna ligger i sina kunskaper och kan därmed stötta dem och vägleda dem framåt. De tillfrågade lärarna upplever både för- och nackdelar med den formativa bedömningen. En fördel är exempelvis att man kan hjälpa eleven redan i sin lärandeprocess medan en nackdel är att det inte alltid finns gott om tid att bedöma alla elever. Slutsatserna som kan dras i denna studie är att de tillfrågade lärarnas syn på formativ bedömning är likvärdig då alla var eniga om att arbetet bidrar till gynnande skrivutveckling hos eleverna.

Läraryrket är komplext och stor vikt läggs på att hitta fungerande skrivmetoder. Skrivinlärning sker på olika vis och därför är det bra om läraren hittar olika metoder för att träna och utveckla eleverna i sin skrivutveckling. För att tillgodose att varje elev lär sig krävs det fler än en utvecklingsmetod. Lärare som enbart använder en skrivutvecklingsmetod riskerar att inte nå fram till samtliga elever. Syftet är att genom en litteraturstudie undersöka vilka metoder som är framgångsrika för elevers skrivutveckling i grundskolan inom modersmålet i grundskolans årskurs ett till sex. Viktiga resultat i litteraturstudien visar på att elevers egen fantasi och berättelser gynnar eleverna i deras skrivutveckling, digitala verktyg ökar elevernas motivation och textproduktion, dock ett sporadiskt användande av digitala verktyg påverkar elevernas resultat negativt. Inför utförande av examensarbete II vore det intressant att vidare forska i hur IKT bidrar och gynnar eleverna till skrivutveckling.