Formativ bedömning är en metod som handlar om att synliggöra lärandet hos elever för att som lärare sedan kunna modifiera sin undervisning utifrån elevernas aktuella kunskapsläge och därmed hjälpa eleverna att föra sitt lärande framåt. I den här studien undersöks en kommunal satsning med att införa formativ bedömning i skolan genom fortbildning av lärare i grundskolans tidigare år. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse om lärares arbete med formativ bedömning i grundskolans tidigare år samt att ta reda på om den aktuella kommunens satsning lett till någon förändring av lärarnas tillvägagångssätt i undervisningen. Erfarenheter från sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år har belysts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Dessa har analyserats utifrån teoridriven tematisk innehållsanalys och det har bland annat visat att de tillfrågade lärarna upplever att tid är en utmaning i arbetet med formativ bedömning. Framtida forskning om lärares erfarenheter i grundskolans äldre år vore en intressant jämförelse för att se vad de har för upplevelser av att arbeta med formativ bedömning med ett äldre elevunderlag för att utveckla lärprocessen framåt. Det vore även intressant att undersöka om det är lärarnas kunskaper om formativ bedömning eller elevernas ålder och mognad som styr valet av nyckelstrategier.

Sammanfattning Bakgrund: Återkoppling är ett eftersatt område inom ambulanssjukvården. Utan återkoppling på avslutat patientfall får inte sjuksköterskan veta om den agerat samt tänkt  rätt. Detta skulle kunna hämma sjuksköterskans utveckling och leda till att eventuella begångna misstag drabbar även nästkommande patient. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av återkoppling hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. 12 intervjuer med sjuksköterskor inom ambulanssjukvården genomfördes inom två ambulansområden inom en region i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Erlingsson & Brysiewicz (2017). Resultat: Intervjuernas data resulterade i två olika kategorier med sex tillhörande underkategorier om upplevelsen av återkoppling bland sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Kategorierna var Professionell utveckling och  Psykosocial arbetsmiljö. Slutsats: Återkoppling genererade upplevelser associerade med lärande samt utveckling på individ- och verksamhetsnivå. Det beskrevs att upplevelser relaterade till psykosociala aspekter kunde vara av både positiv och negativ karaktär, vilket går i linje med tidigare forskning. Återkoppling upplevdes sammansvetsande för arbetsgruppen samt främjade samverkan interprofessionellt. Återkopplingens sammansvetsande egenskaper verkar vara ett relativt outforskat område i tidigare forskning. En arbetsmiljö som främjar återkoppling har potential att stärka kompetensen i arbetsgruppen, vilket gynnar patientsäkerheten. Ytterligare forskning behövs som undersöker debriefingens följder djupare, återkopplingens sammansvetsande egenskaper samt dess inverkan på patientsäkerheten. / Abstract Background: Feedback is a neglected area in ambulance care. Without feedback on the previous patient, the nurse may not know if it acted and thought correctly. This could hamper the nurse's development and lead to any mistakes made also affecting the next patient. Purpose: The purpose of the study was to investigate the experience of feedback among nurses in the ambulance service. Method: A qualitative interview study with inductive approach. 12 interviews with nurses in the ambulance care were conducted in two different ambulance areas in a southern Swedish region. The interviews were analyzed with qualitative content analysis according to Erlingsson and Brysiewicz (2017). Result: The interview data resulted in two categories with six subcategories about the experience of feedback among nurses in the ambulance service. The categories were Professional development and  Psychosocial work environment. Conclusion: Feedback generated experiences associated with learning and development at the individual and organisational level. It was described that experiences related to psychosocial aspects could be both positive and negative, which is confirmed in previous research. Feedback was described to have a welding effect on the team and promote interprofessional collaboration. The welding effect seems to be a relatively unexplored area in previous research. A work environment that promotes feedback has potential to strengthen competence in the team, which promotes patient safety. Further research examining the consequences of debriefing, the welding effect of feedback and its impact on patient safety is needed.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur elever upplever deras möjligheter till rekreation i fritidshem. Forskningsfrågor som ställs i studien är:   -Vilka platser i fritidshemsmiljön upplever eleverna ger dem avkoppling och återhämtning?   -Vilka aktiviteter upplever eleverna ger dem avkoppling och återhämtning i fritidshem?     Studien är kvalitativ och samtalspromenader har genomförts med fem elever på ett fritidshem. I resultatet framgår att eleverna har olika upplevelser om vad rekreation är för dem. Samtliga elever tycker rekreation är kopplat till tystnad och ensamhet. När eleverna har bråkat med sina vänner vill de gärna vara själva och tänka genom saker. De vill lugna ner sig och det kan de bara göra när de är ensamma.    Eleverna upplever rekreation när de är i biblioteket, ute på skolgården eller på deras egen plats som bara de vet om för där kan de vara ensamma. Att läsa bok, spela spel, måla, kicka en boll och dansa är aktiviteter som eleverna anser ger dem ett lugn. De behöver då inte koncentrera sig och dessa aktiviteter är elevstyrda. Några elever ger även förslag på vad som skulle kan förbättras. De tycker att korridoren är högljudd och där kan de inte ta det lugnt. Därför vill de ha en soffa som är placerad inne på fritidshemmet, för där kan de ta det lugnt. Till soffan önskar de många kuddar och filtar som även kan användas till koja för att eleverna ska kunna återhämta sig i fred. Detta för att de ska kunna finna rekreation närmare på fritidshemmet.

Studien undersöker hur gymnasielärare i svenska på högskoleförberedande program kommenterar texter som är producerad av elever i läs- och skrivsvårigheter. Syftet är att studera såväl skrivuppgifter som textkommentarer skrivna av lärare med fokus på att hitta skrivstödjande strukturer i de båda textformerna. I studien ingick tre lärare från tre olika gymnasieskolor och en skrivuppgift i svenska2. Lärare använder skriftlig återkoppling som ett sätt för att främja elevers skrivutveckling. Studien undersöker relationen mellan lärares kommentarer på en skrivuppgift och elevtexten utifrån att lärandet sker i ett samspel med omgivningen. För att analysera skrivuppgifterna och textkommentarerna används texttriangeln (Hoel, 2001, Dysthe et al., 2011) och en skrivmodell (Hayes & Berninger, Wengelin, 2021). Det är två verktyg som är användbara för att analysera d v s bryta ner text i mindre delar för att få syn på vilka olika kognitiva nivåer en skrivuppgift kan kräva av en elev och också vilka färdigheter som behöver användas i form av arbetsminne och uppmärksamhet. En elev i läs- och skrivsvårigheter kan behöva välja mellan den lokala nivån i texttriangeln som rör formalia och stavning till förmån för den globala nivån som rör syfte och mottagare. En van skribent kan hantera nivåerna utan större problem och pendla mellan nivåerna, både i texttriangeln men också i skrivmodellen. För en elev i läs- och skrivsvårigheter kan den kognitiva energin vara begränsad vilket gör att eleven behöver stödstrukturer i såväl skrivuppgiften som vid textproduktion. Lärarnas kommentarer visar att det är vanligt att kommentera stavning och meningsbyggnad samtidigt som man också kommenterar mer abstrakta företeelser som analys, reflektion och beskrivning i texten. Det i sin tur kan göra att för en elev i läs- och skrivsvårigheter blir det svårt att på egen hand lösa uppgiften utifrån kommentarerna. Beröm förekommer men det är sällan det är förknippat med tydliga exempel på vad som är bra. Resultatet visar att lärare behöver kunskap i hur läs- och skrivsvårigheter kan yttra sig i en skriven text och vilken typ av skriftlig återkoppling som främjar skrivutveckling

Det har gjorts många studier om återkoppling inom utbildningskontext, men de flesta har undersökt vad återkoppling är och inte hur den tas emot av elever och vilken effekt man får (Van der Kleij et al., 2019). Dessutom är nästan samtliga studier inte generaliserbara eftersom de har undersökt en specifik kontext. Därför har jag i den här studien undersökt vad begreppet återkoppling har för betydelse för matematikundervisningen de senaste 20 åren och hur återkoppling tas emot av elever. Detta är en systematisk översiktsstudie i vilken jag har analyserat 40 forskningsstudier för att få svar på min frågeställning, både när det gäller effekten av återkoppling men också hur effekten av återkoppling varierar beroende på olika faktorer. Resultatet av de analyserade studierna visade att de flesta forskningsstudier hade skrivit en definition av återkoppling och även vilken typ av återkoppling som de använde. Effekten av återkopplingen var beroende av en rad olika faktorer, som var svårt att generalisera på grund av studiernas karaktär.

Syftet med denna studie var att få insikter om elevers perspektiv på återkoppling i bildämnet i årskurs 9. Den kvalitativa studien har genomförts med en enkätundersökning samt en fokusgruppintervju med fem elever. Tre klasser svarade på enkäten. Studiens resultat har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teorier som tidigare forskning bidragit med. Resultatet visar att elever har ett betygsfokuserat perspektiv på återkoppling. Lärarens roll i lärandet framträder som central då eleverna uppskattar samtalen som sker i klassrummet och vill ha återkoppling mestadels muntlig. Elever får och vill ha betyg som återkoppling. De anser sig använda återkoppling för att göra bättre ifrån sig nästa gång vilket tyder på att eleverna uppfattar återkoppling som användbart. Betyg som återkoppling är ett jämförande bekräftelsesystem som antingen bekräftar om betyget är bra, eller påverkar elevers motivation på ett negativt sätt. Betyg kan dock inte fungera som formativ bedömning, inte ens tillsammans med kommentarer. Eleverna vill ha saker på sitt sätt, kommer alltid vilja ha det, men vi lärare har ett ansvar och ett åtagande att ge eleverna de bästa möjliga förutsättningarna att lära. / <p>Bild</p>

Bedömning av elevers kunskaper och färdigheter har under decennierna har gått från att vara en bedömning av lärande, till en bedömning för lärande. Skolverket (2016) menar att Bedömning för lärande (BFL) är ett förhållningssätt till elevers lärande. Inom detta pedagogiska förhållningssätt inryms återkoppling som kan förklaras som den information elever tillhandahålls angående var de befinner sig i förhållande till de mål som är uppsatta för undervisningen. Det övergripande målet med studien är att undersöka en undervisningskontext, där bedömning för lärande (BFL) är ett uttalat didaktiskt förhållningssätt. Mer specifikt är syftet att undersöka hur fenomenet återkoppling tolkas och tillämpas i verksamheten. De teorier som ligger till grund för studiens analys är Paul Blacks och Dylan Wiliams (2009) teori för formativ bedömning, Helen Timperleys och John Hatties (2007) modell för återkoppling samt ett ramverk för stöttning. Studien är kvalitativ och har genomförts på en skola, i en klass. Det empiri som samlats in består av transkriberingar från semistrukturerade intervjuer med en lärare och åtta elever, fältanteckningar från klassrumsobservationer samt undervisningsmaterial. De resultat som studien visar är att återkoppling ryms inom flera olika dimensioner beträffande nivåer och riktningar i klassrummet. Återkoppling kan tolkas och upplevas på många olika sätt och varje dimension har olika effekt på elevers lärande och utveckling. Detta innebär att arbetet med återkoppling förutsätter en särskild kunskap och medvetenhet om såväl återkopplingens syfte som effekt.

Målet med denna studie var att undersöka om återkopplingen från digitala verktyg har någon effekt på elevers begreppsutveckling inom rationella tal. Undersökningen genomfördes i en mellanstadieklass och designades utifrån olika metoder för att samla in både kvantitativa och kvalitativa data. En kvasiexperimentell design valdes för studien. Eleverna skrev ett förtest och ett eftertest, däremellan arbetade eleverna med digitala verktyg under en matematiklektion. Matematiklektionen observerades, elevernas samtal spelades in och fyra elever intervjuades tillsammans. Samtal och intervju transkriberades och kategoriserades utifrån en analysmall. I analysen identifieras vilka frågor de ställer och uttalande de gör under tiden som de arbetar med uppgifterna, hur eleverna använder/responderar på återkopplingen och hur eleverna uppfattar den återkopplingen som det digitala verktyget erbjuder. Effektstorleken beräknades för att mäta effekten efter att de arbetat med digitala verktyg. Resultatet visar på möjligheter vid arbete med digitala verktyg genom att eleverna blir engagerade. Störst positiv effekt på elevers begreppsutveckling inom rationella tal syns när eleverna utmanar sig själva. Sociomatematiska normer blir synliga vid arbete med digitala verktyg.

Denna studie syftar till att undersöka relationer mellan lärare och elever/studenter inom ramen för musikskapande i utbildningsmiljö, och hur dessa relationer påverkar elevers/studenters kreativa utveckling, uppspelssituationer och behållning av lärares feedback. Detta har gjorts med avstamp i ett relationellt perspektiv på lärande, Vygotskijs kreativitetsbegrepp, samt forskning och metodik inom återkopplingsbegreppet. Undersökningens empiri har inhämtats genom kvalitativa intervjuer av fyra personer, varav två studerar på gymnasium och två studerar på högskola. Alla fyra har erfarenhet av att skriva och producera musik som spelas upp i en klassrumssituation och som läraren ger återkoppling på. Resultaten visar att lärares relationella kompetens spelar roll för informanternas upplevelse av skapande, uppspel och feedback. Det framkommer flera beskrivningar av lärare som inte tar ansvar för de pedagogiska relationerna, men även exempel på motsatsen. Det som framstår som viktigt är att läraren möter eleven/studenten med ett genuint intresse, samt att feedbacken är saklig och föreslår konkreta åtgärder, vilka eleven/studenten sedan får avsatt tid till att prova.