Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhälle som är uppdelat på kvinnliga och manliga kroppar. Materialet består av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika från den manliga och kvinnliga normkroppen. Utifrån teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den självupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers gränser i miljöer som präglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de använder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berättelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras självupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhället, påverkar deras livsutrymme både kroppsligt och identitetsmässigt. Berättelserna vittnar om hur informanterna begränsas och osynliggörs i deras vardagsliv vilket är följden av den heteronormativa könsdiskurs som dominerar i samhället. Materialet har utöver detta visat hur lagen om diskriminering för transpersoner inte överensstämmer med mina informanters upplevda diskriminering.

Sweden is traditionally one of the European countries with the highest number of asylum seekers. The Migration Board is the authority responsible for investigation of asylum cases. Moreover it is responsible for taking care of refugees while they await their decision. The refugees come in contact also with other actors within the Swedish society. Considering the refugees’ difficult situation, it is important that they are received in a dignified manner and met with kind treatment. Is our society good at doing so? This is the object of investigation in this study. It answers the following questions: i) What do refugees need in order to cope with all the difficulties related to being a refugee? ii) In the refugees’ own opinion, what kind of help and support does the Swedish society offer them? iii) In the refugees’ opinion, what effect do the society’s actions have? The study makes use of a theory about the refugee crisis with its development through losses in different categories. In order to answer the research questions eight asylum seekers, living in a camp in Sweden, were interviewed. The result of analyses showed that the participants’ opinions about the Swedish society were generally positive despite having mostly bad experiences with the clerks at the Migration Board. The Swedes acted, in the refugees’ opinion, as kind people, willing to help. They seemed to sympathize with refugees and understand their situation. The result of the study agrees with former research and theories about the refugee crisis. Swedish lessons were the most effective aid from the society. The residence permit was the most desired help which the refugees wanted to have from the Swedish society.

<p>Sweden is traditionally one of the European countries with the highest number of asylum seekers. The Migration Board is the authority responsible for investigation of asylum cases. Moreover it is responsible for taking care of refugees while they await their decision. The refugees come in contact also with other actors within the Swedish society. Considering the refugees’ difficult situation, it is important that they are received in a dignified manner and met with kind treatment. Is our society good at doing so? This is the object of investigation in this study. It answers the following questions:</p><p>i) What do refugees need in order to cope with all the difficulties related to being a refugee? ii) In the refugees’ own opinion, what kind of help and support does the Swedish society offer them?</p><p>iii) In the refugees’ opinion, what effect do the society’s actions have?</p><p>The study makes use of a theory about the refugee crisis with its development through losses in different categories. In order to answer the research questions eight asylum seekers, living in a camp in Sweden, were interviewed.</p><p>The result of analyses showed that the participants’ opinions about the Swedish society were generally positive despite having mostly bad experiences with the clerks at the Migration Board. The Swedes acted, in the refugees’ opinion, as kind people, willing to help. They seemed to sympathize with refugees and understand their situation. The result of the study agrees with former research and theories about the refugee crisis. Swedish lessons were the most effective aid from the society. The residence permit was the most desired help which the refugees wanted to have from the Swedish society.</p>

<p><p>Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam. Genom att söka efter minsta gemensamma nämnare i materialet skapas teman från kärnor som kopplas ihop av betydelseenheter. I resultatet redovisas analysen med hjälp av ett nät med kärnor och teman, utdrag ur referatet som belyser olika teman samt en tabell.  Resultatet tolkas för att ge ökad förståelse samt sammanfattas i summeringen. De olika temana står för olika kvalitativt skilda aspekter av cirkelns betydelse i drama som relaterar till varandra och på så sätt ger en bild av cirkelns karaktär i drama. Genom analysen framträdde ett övergripande tema; dubbeltydighet. Metoden och resultatet belyses och granskas i diskussionen.</p></p>

In this master thesis, I investigate four Public Librarys´ program activities. The purpose is to explore what the library program activities contribute to as a part of a well functioning democracy. The theoretical points, I have brought from political science. I assume three different ideals of democracy; electoral democracy, participation democracy and deliberative democracy. All have different views on what can be characterized by a well-functioning democracy. My empirical material consists of library program guides, the libraries´ target documents and interviews with staff at the libraries who work with or have overall responsibility for program activities in their respective libraries. The surveyed libraries was Stockholm city library, Sollentuna library, Uppsala city library and Gävle city library. My analysis shows that the librarys´ program activities contribute to a functioning democracy based on aspects of each discussed democratic ideals. The result of the interviews in the paper shows a deliberative democratic approach. The informants discuss and emphasise the library as a natural and free meeting place where everyone has access to debate, discuss and highlight their views.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten. Studien visar att förskollärare använder barnlitteratur i syfte att förmedla samhällets normer och värderingar främst när de arbetar med det sociala samspelet i gruppen. Det är vid temaarbete som pedagogerna gör medvetna bokval. I diskussionen framhålls att bokens innehåll borde ha en högre prioritet hos pedagogen och att boksamtal borde förekomma oftare och inte enbart vid temaarbeten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka innehållet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjälp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen är den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia. Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: ”Vad är innehållsmässigt de högsta kriterierna för att ett ämne ska hamna på omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sådant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan åren 2005 och 2010. Uppsatsen utgår från teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins. Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast är av det manliga könet. och/eller innefattar någon form av krig som troligtvis äger rum under 1900-talet. En annan intressant aspekt är att resultatet för de mest omskrivna världsdelar/länder/titlar/årtal/kön och ämnen egentligen behandlar två olika typer av artiklar. En som handlar om en svensk manlig kung och en som handlar om krig i Europa under 1900-talet.

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam. Genom att söka efter minsta gemensamma nämnare i materialet skapas teman från kärnor som kopplas ihop av betydelseenheter. I resultatet redovisas analysen med hjälp av ett nät med kärnor och teman, utdrag ur referatet som belyser olika teman samt en tabell.  Resultatet tolkas för att ge ökad förståelse samt sammanfattas i summeringen. De olika temana står för olika kvalitativt skilda aspekter av cirkelns betydelse i drama som relaterar till varandra och på så sätt ger en bild av cirkelns karaktär i drama. Genom analysen framträdde ett övergripande tema; dubbeltydighet. Metoden och resultatet belyses och granskas i diskussionen.

”Det är länge sedan Sverige präglades av en enhetskultur med kyrkan mitt i byn och skolan strax intill. I dagens samhälle är spridningen stor mellan olika traditioner, livsstilar och värderingar”[1].  I detta samhälle, där en mångfald av etniska och kulturella traditioner är vanliga, skall religionskunskapen hjälpa oss att skapa förståelse och acceptans för hur andra människor tänker, handlar och väljer att leva sina liv. Det framgår tydligt i kursplanen för religionskunskap att eleverna förväntas kunna använda kunskapen de får i ämnet även utanför skolan, i sina vardagliga liv. De ska utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning utifrån dessa kunskaper. Skolan skall främja livslångt lärande.   I den här uppsatsen har jag, genom att låta 47 elever i årskurs 9 svara på en enkät om deras syn på religionskunskapsundervisningen, undersökt om undervisningen lever upp till kursplanens krav gällande att utveckla elevernas förmåga att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning. Jag har även undersökt om eleverna anser sig ha nytta av kunskapen de får i skolan och om de använder sig av den i sina vardagliga liv.   Att få tydliga och tillförlitliga svar visade sig svårare än jag trott och många av frågorna i enkäten skulle behöva kompletteras med följdfrågor för att ge ett tydligare resultat. Eftersom undersökningen enbart utfördes på en skola kan den inte ses som generaliserbar för resten av landet. Den bör istället ses som början för vidare forskning där undersökningar på fler skolor kan analyseras och en jämförelse mellan skillnader och likheter göras.   Min undersökning visade att många elever använder sig av kunskapen de får i undervisningen i sina vardagliga liv utanför skolan. Trots detta är många av dem osäkra på om de kommer att ha någon användning av religionskunskapen i bearbetning av livsfrågor i framtiden. För att livslångt lärande ska kunna uppfyllas behöver eleverna ges tid och redskap för att lära sig analysera olika frågor och sedan göra ett personligt ställningstagande. På grund av undersökningens resultat ställer jag mig frågande till om skolan verkligen förser eleverna med detta. [1] Förordet i Livstolkning och värdegrund (2000) s. 5

Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI. Även genom att bidra till inträde i arbetslivet och möjliggörande av informella socialakontakter mellan svenskar och invandrare bidrar organisationerna till integ­ration,samt genom att bidra till förståelse och kunskap om den svenska kulturen ochdet svenska samhällsystemet.