The foundation for a museum is the collection. To collect, preserve and display is what constitutes a museum. But the process of deciding which object´s should be saved, and which objects should not, are based on values. It is also values that make people inclined to donate objects to museums. How and why we value a museum determine if and why we donate. Objects themselves could be said to have a biography just like people. Depending on the objects biography and the context, the value of the object differs. My aim is to try and give an explanation to how we value the material heritage we collect, and to explain why people want to donate to museums; despite the fact they don’t get paid. I will also try and explain how value theory is used in economics and in philosophy, and how those value theories might differ from a museological theory of value.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The aim of this study was twofold. On the one hand, the aim was to discuss how lexical gaps can be solved or dealt with when a text about wildlife and nature different from that of the target culture is translated. On the other hand, the aim was also to discuss how the style and tone of such a text can be preserved and transferred into the target text. The study was qualitative and based on a translation into Swedish of short chapters of the book <em>Spirit of the Bush</em> by Peter Borchert, describing the South African wildlife and nature. The intended target reader of the translation is anyone with an interest in nature, wildlife and animals, as well as anyone with an interest in the history and culture of South Africa. Despite the fact that the terminology used in both the source text and the target text may require some previous knowledge on behalf of the reader, both texts could, nevertheless, very well be appreciated by a complete “wildlife-novice”. In order to create a theoretical base and a framework for the analysis, relevant research made in translation theory and stylistics was presented and discussed. Regarding lexical gaps, all the different strategies, apart from omission, proved to be of great help when the source text was translated into Swedish. Several examples of metaphors were discussed, such as how the wilderness is described as a <em>stage</em>, the animals as <em>actors</em>, and the visitors as making a <em>pilgrimage</em>. The metaphors in combination with the similes and the personifications in the source text, such as <em>bold</em> clouds and <em>confident</em> rivulets, fire the readers’ imagination and create a very vivid and capturing text. This is also something that supports the claim made that <em>Spirit of the Bush</em> is more than an ordinary informative text.</p><p> </p><p>Keywords: translation, lexical gaps, style, tone, stylistics, wildlife, bush.</p><p> </p>

<p>The present thesis deals with Åland, i.e. the Åland Islands, as a language environment. Its main focus is on the language attitudes of adolescents. The status, role and use of Swedish, Finnish and English are topical. Its main part consists of an empirical study, which is based on an extensive questionnaire answered by students in grade 9 of primary school and in the second grade of the (theoretical) secondary school in Åland.</p><p>The thesis includes a description of Åland as a language environment. The legal framework making Åland an autonomous region in Finland with Swedish as the only official language is presented. Language policies in Åland are compared with those of Sweden and Finland (outside of Åland). Special treatment is given to the school as a linguistic environment and recent language related debate in Åland.</p><p>The central questions in the questionnaire relate to language choice, media habits, subjective estimations of the respondents’ own language competence and language attitudes in a broad sense.</p><p>Six hypotheses based on a model of secure and insecure majorities and minorities as well as the Interactive Acculturation Model are postulated and treated.</p><p>The results of the empirical study reveal very strong feelings of affinity towards Åland. Attitudes towards English and English-speakers are in general positive. The results reveal somewhat ambivalent attitudes towards Finnish and Finland. Many variables show a tendency among the respondents to favour Sweden ahead of Finland and negative attitudes towards Finnish but there are also other conflicting results. The respondents who have parents who speak Finnish to them display more positive attitudes towards Finnish and Finland. These differences between the groups are statistically significant. However, the group with a Finnish language background also displays its strongest feelings of affinity towards Åland.</p>

<p>Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer. Mitt resultat är dock nedslående och slutsatsen jag drar är att läroböckerna inte utgår från vad styrdokumenten säger. Så gott som inga möjligheter att jämföra med den egna kulturen finns, någon mångkulturalitet är det inte frågan om i någon av böckerna och de enda länder som antyds är England, USA och Canada. Den information som ges om dessa länder är genomgående vag.</p>

<p> </p><p>In this thesis I will discuss two different ethical approaches to the Peruvian state treatment in favour of the Catholic Church, for and against, based respectively on communitarian and secularist views on the state-Church relationship which I will also discuss. After that I will offer concepts of several types of discrimination and I will connect them to the question if the Peruvian state treatment in favour of the Catholic Church is a kind of discrimination against non-Catholic minorities-believers and non-believers. Finally, I will summarize the thesis and make some general conclusions.</p> / D

<p><p>Uppsatsen syfte är att ta reda på hur några lärare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, på gymnasiet och hur några av deras elever ser på ämnet såväl som på undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fyra lärare från två olika skolor samt fem elever från var och en av dessa lärare. Vidare har vi ställt detta mot litteratur som vi funnit intressant.</p><p>Vårt huvudsakliga intresse har varit att se vad lärarna, utifrån styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill även kartlägga elevernas syn på sin lärares arbete, samt vad de anser om ämnets relevans i dagens skola. Religion som skolämne har under årens lopp haft många skepnader. I takt med samhällsutvecklingen har religionsämnet både fått byta namn och innehåll. Därför anser vi det intressant att se vad dagens elever vill få ut av ämnet och hur detta stämmer överens med den senaste kursplanen för Religionskunskap A.</p></p>

<p>Syftet med min uppsats var att undersöka vilka didaktiska frågor och urval lärare inom ämnet religionskunskap anser vara centrala i undervisning och lärande i ett pluralistiskt samhälle, präglat av en mångfald livsåskådningar, religioner och kulturer. Som bakgrund till min empiriska undersökning har jag studerat litteratur som gett en historisk översikt över hur den ökande pluralismen har inverkat på skola och samhälle. Jag har också granskat Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och kursplanen för religionskunskap, för att undersöka vilka mål som de nationella styrdokumenten lyfter fram. Jag valde att använda en kvalitativ forskningsmetod, som inneburit att jag intervjuat lärare inom ämnet religionskunskap. Resultatet av undersökningen visade att lärarna ansåg att det i ett samhälle präglat av pluralism, blir än mer centralt att betona allsidighet och saklighet. Dessutom med tanke på mångfalden språk bland elever med utländsk bakgrund låta undervisningen få det nödvändiga utrymmet i tid som krävs, och att lärarna bör betona området tro och tradition. Lärarna framhåller också att elevmedverkan i undervisningen och ett bra samarbete med föräldrarna är metoder som främst tar tillvara mångfalden bland eleverna. Det som jag kan säga saknas i lärarnas arbete med elever med utländsk bakgrund är ett mera medvetet arbete med att främja elevernas dubbla identitet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd. Flickorna är mer toleranta mot människor med annan religiös/kulturell bakgrund än pojkarna. Eleverna känner av att det finns fördomar bland eleverna på skolan och dessa yttrar sig på olika sätt. Det är till exempel mycket prat bakom ryggen på muslimerna om varför de får ha slöja och att de, när de nu bor i Sverige, måste anpassa sig efter det svenska livet.</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,</p><p>synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kring</p><p>dramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående av</p><p>yrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:</p><p><em>Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?</em></p><p>Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen är</p><p>fenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.</p><p>Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap och</p><p>förförståelse.</p><p>Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiska</p><p>frågor. I den fenomenologiska analysen hittas tre av de fem aspekterna: Människosyn,</p><p>samhällssyn och kunskapssyn. Efter att en hermeneutisk tolkning gjorts hittades ytterligare två:</p><p>Etik och syn på den pedagogiska situationen. Undersökningen når fram till följande resultat:</p><p>Dramapedagogisk grundsyn handlar om personlig utveckling, relationer, sociala värden och</p><p>demokratiprocesser.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om elever får likvärdiga kunskaper från olika skolor i religionsämnet i årskurs 7, 8 och 9. Och göra en jämförelse med vad lärare på gymnasiet från olika skolor förväntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap när de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lärare på grundskolan och två med lärare på gymnasieskolan. Intervjupersonerna är i olika åldrar och har arbetat olika länge som lärare men alla är behöriga lärare.</p><p>Resultatet av undersökningen visade på att eleverna inte får en likvärdig kunskap i religionsämnet på grundskolan. Det visade att i etik, livsfrågor, kristendomen och världsreligionerna så var undervisningen mest likvärdig och det var små skillnader mellan lärarnas innehåll i undervisningen. Men i andra livsåskådningar och estetiska uttryck i olika religiösa sammanhang så var det stora skillnader i lärarnas innehåll i undervisningen. Det visade även att elever har olika förkunskaper med sig från religionsämnet i grundskolan när de börjar läsa religionskunskap A på gymnasiet. Enligt gymnasielärarna berodde detta på vilken skola de gått i och vilken lärare de har haft. Enligt grundskolelärarna får eleverna lika mycket tid nerlagt på religionsämnet. Men vad som styr lärarnas urval kan vara en orsak till varför elever inte får en likvärdig kunskap. Men den största orsaken min undersökning visar på är att målen i kursplanen är otydliga och tolkningsbara. Det leder till att olika lärare gör olika tolkningar och elever får inte likvärdig kunskap. Gymnasielärarnas förväntningar skiljde sig åt. En av dem hade inga förväntningar alls eftersom hon av erfarenhet visste att de hade skilda förkunskaper. Den andra förväntade sig att eleverna skulle ha kunskap om världsreligionerna, etik och omvärldskunskap.</p>