Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ”Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?” samt ”Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?” Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen. Intervjuer utgör primärdata där analys gjorts med de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen bygger på: Självbestämmande, Rollteorin samt Livskvalitet och känsla av sammanhang. I studien framkom att äldre upplever helheten på särskilt boende som positivt, men att de utifrån självbestämmande saknar information om vad de har rätt till. De äldre kände av organisationsstrukturen; att personal har lite tid till varje person och valde då många gånger att missunna sitt eget självbestämmande. Vad som dock underlättade upplevelsen av självbestämmande var att personalen bekräftade den äldre som en unik individ med lika rätt som alla andra att få tillgång till hjälp. Ytterligare en underlättande faktor till ökad självbestämmande, grundar sig i enkla framkomligheter; kan de äldre lättare ta sig dit de vill, ökar också upplevelsen av självbestämmande då de inte blir beroende av personalen. / The purpose of this study is to investigate how elderly, after they moved into assisted living, are experiencing self-determination. Also, increase the knowledge about the factors that are contributing to a greater self-determination for the elderly. To this purpose, the following two questions were raised: “How do older experience their autonomy in assisted living facilities?” and “What factors contribute to the creation of self-determination?” The questions are formulated to get the information on what the elderly themselves believe involve autonomy, how it is created and how they look at the importance of self-determination.The thesis has a qualitative approach based on the hermeneutic sense interpretation. Interviews constitute primary data where analysis was made with the theoretical premises on which the essay is based on: Empowerment, Role Theory also the Quality of Life Theory and Meaningful experience.As a result of the study, it was found that elderly people experience life in elderly care as positive, but regarding of self-determination they have limited information about their rights. The older people felt the organizational structure: that staffs have little time for each person and the elderly was often choosing to neglect their own self-determination to help the staff. However, what facilitated the experience of self-determination was that the staff confirmed the elderly as a unique individual, with the same right as everybody to access assistance. Another facilitating factor for increasing autonomy, based in simple accessible units; could the older easier get where they want, it would also increase the perception of self-determination when they not become dependent on the staff.

Samhället växer i allt snabbare takt och åldergruppen 80 år eller äldre väntas öka med 76 %mellan åren 2015 och 2035, från cirka 500 000 personer till närmare 890 000. Kombineradetta med en rapport från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) om redan nu växandeköer till specifika äldreboenden så förstår man snabbt hur brådskande situationen är ochvarför det behövs fler attraktiva äldreboenden.Denna rapport har uppförts i sammarbete med Kod Arkitekter och på uppdrag av KTH medsyfte att driva utvecklingen av äldreboenden framåt. Detta har gjorts genom att inventera ochanalysera befintliga äldreboendens problem och brister relaterade till fastighetensgestaltning. Vanligt förekommande problem har lyfts fram i rapporten tillsammans medförbättringsförslag. Som del i arbetet har även en undersökning genomförts med syfte attstudera vilka framtida behov och förväntningar som kommer finnas.Resultaten visar på flera gemensamma problem som oftast enkelt hade kunnat undvikasgenom utförligare projektering tillsammans med djupare kunskap inom ämnet. Sett tillframtiden så visar undersökningen hur den invändiga inredningen kontinuerligt måsteuppdateras för att locka hyresgäster. Även boendets utomhusmiljö bör få större fokus dånärhet till naturen är något som värdesätts mycket högt enligt rapportens enkätundersökningoch intervjuer under platsbesök. / Our society is continuously growing and the age-group of 80 years or older is suspected toincrease by 76 % between year 2015 and 2035, from approximately 500 000 persons closer to890 000. This in combination with a report from IVO (Inspektionen för vård och omsorg)about an already growing queue to specific retirement homes and one soon realizes howurgent the situation is and why there is a need of new and attractive retirement homes.This report has been commissioned by Kod Arkitekter and aims to push the development ofretirement homes forward. This has been done by inventory and analysis of existingproblems and shortcomings related to the property and its conformation. Frequentlyoccurring problems have been highlighted together with improvement proposals. As part ofthe work, a survey has also been conducted with the aim of studying future needs andexpectations in regards to retirement homes.The results show several common problems that could most easily have been avoidedaltogether through better planning and with deeper knowledge of the subject. Looking intothe future, the survey shows how the interior decor must constantly be updated in order toattract new tenants. The outdoor environment of the accommodation should also receivefocus as proximity to nature is something we value very high.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell hälsa är viktigt för välbefinnande. I takt med att en person åldras ökar frekvensen av faktorer med negativ påverkan på sexualiteten. Äldre på särskilda boenden har ytterligare hindrande omständigheter, då miljön inte är uppbyggd för ett privatliv. Det saknas kunskap om hur dessa äldre ser på sin sexualitet. Syfte: Syftet var att undersöka behovet och upplevelsen av sexualitet hos äldre personer på särskilt boende, samt öka medvetenheten och förståelsen för äldres sexualitet hos vårdpersonalen. Metod: En litteraturöversikt gjordes, där tolv studier valdes ut, varav tio från PubMed och CINAHL samt två studier genom snowballing. Resultat: Resultatet genererade fem kategorier och tretton subkategorier. Majoriteten av de äldre uppgav ett fortsatt behov av sexualitet, men att behovet av intimitet och närhet var större än behovet av sex. Fysiska och mentala hinder relaterade till åldrandet togs upp som hinder för sexualitet. Miljön på de särskilda boendena ansågs vara hinder och försvårade möjligheterna till att uttrycka sin sexualitet. Vårdpersonal, anhöriga samt brist i den äldres autonomi var också hindrande faktorer. Tabuer kring äldres sexualitet gick att identifiera hos vårdpersonal, anhöriga och den äldre själv. Slutsats: En majoritet av de äldre i detta examensarbete uppgav ett fortsatt behov av sexualitet. För att främja detta bör sjuksköterskan se till individen. Strukturen på särskilda boenden bör ses över då de i dagsläget inte främjar den äldres möjligheter till sexualitet och intimitet. Oavsett behov av sexualitet behöver sjuksköterskan se den äldre som en vuxen, självbestämmande individ kapabel och behörig att fatta egna beslut gällande sig själv och sin kropp. / ABSTRACT Background: Sexuality is important for the overall health. Factors that affect sexuality increase with aging. Elderly at care home facilities have additional aggravating circumstances since the environment is not built to promote a private life. There is a lack of research and knowledge about how elderly view their sexuality. Aim: The aim was to investigate elderly people’s needs and experiences of sexuality, residing in care homes, as well as to increase the awareness and understanding of the sexuality of the elderly among the care staff. Method: A literature study was conducted using twelve studies. Ten studies were chosen from PubMed and CINAHL and two additional studies were chosen using snowballing. Result: The result generated five categories and thirteen subcategories. The majority of the elderly stated a continued need for sexuality, however the need for intimacy was seen as greater than the need for sex. Physical and mental factors related to aging were mentioned as obstacles for sexuality. The environment in the care home facilities was considered an obstacle and made it difficult to express one's sexuality. Nursing staff, relatives and the elderly's lack of autonomy were also hindering factors. Taboos around the elderly's sexuality could be identified in care staff, relatives and the elderly themselves.  Conclusion: A majority of the elderly in this study stated a continued need for sexuality. To promote this, nurses need to look to the individual. The structure of caring homes needs to be assessed, since they do not promote the elderly’s sexuality. Regardless of needs, nurses need to look at the elder as an adult capable of making their own decisions about themself.

Stressrelaterad ohälsa är vanligt förekommande för personal inom vård- och omsorgssektorn. Samtidigt karaktäriseras sektorn av variationer i arbetsvillkor som eventuellt resulterar i variationer i arbetsrelaterad ohälsa beroende på verksamhet. En negativ konsekvens av långvarig stress är burnout, som innefattar utmattning och distansering till arbetet. Samvetsstress har visat sig vara en bidragande faktor till burnout. En faktor som i studier identifierats som skyddande mot både stress och burnout är individens förmåga till självmedkänsla. Syftet med denna studie var att jämföra nivån av samvetsstress och burnout hos personal mellan tre olika verksamheter inom vård- och omsorgen, LSS/SOL-boende, äldreboende och hemtjänst samt studera huruvida självmedkänsla modererar sambandet mellan samvetsstress och burnout. Studien är en tvärsnittstudie där 443 deltagare som arbetar inom dessa verksamheter besvarade en internetenkät. ANOVA-analyser visade att personal som arbetar på äldreboende och inom hemtjänst upplevde mer samvetsstress och burnout än de som arbetar på LSS/SOL-boende. Moderationsanalysen visade att högre grad av självmedkänsla stärkte sambandet mellan samvetsstress och utmattning. Självmedkänsla hade ingen påverkan på sambandet samvetsstress och distansering till arbetet. Studien tyder på att personal inom vård- och omsorg påverkas olika av samvetsstress och burnout beroende på var de jobbar, och att självmedkänsla inte har den skyddande roll som förväntats.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka och belysa hur olika faktorer påverkar vårdpersonalens upplevda trivsel på äldreboenden. Studiens mål är också att öka förståelsen för hur arbete i ett team såväl som ledarskap påverkar vårdpersonalens trivsel. Genom att identifiera möjliga förbättringsområden för att främja trivseln bland vårdpersonalen kan man skapa en mer positiv arbetsmiljö. Studien utförs med en kvalitativ metodik och inkluderar intervjuer med 16 respondenter utvalda via ett snöbollsurval. Studien analyserades och utvärderades med hjälp av ett teoretiskt ramverk som omfattar HR perspektivet, Herzbergs tvåfaktorteori och Maslows behovstrappa. Detta ger oss möjlighet att granska hur kommunikation och hantering av konflikter från och tillsammans  med ledare påverkar trivseln hos vårdpersonalen. Resultaten från undersökningen visar att vårdpersonalens trivsel påverkas av arbetsplatsfaktorer som tydliga arbetsrutiner och ansvarsområden. Arbetsmiljön, inklusive fysiska förhållanden och teamarbete, spelar också en viktig roll. Vissa upplever bristande kommunikation och stöd från ledningen, särskilt den högsta chefen, vilket kan påverka arbetsmiljön negativt. Effektiv konflikthantering, både internt och tillsammans med ledningen, är avgörande för en positiv arbetsmiljö och trivsel hos vårdpersonalen.

Bakgrund: Personer med demens upplever ofta undernäring. När den obotliga sjukdomen fortskrider leder den till förlust av kognitiva förmågor. En väsentlig förmåga för människor är förmågan att äta och dricka men på grund av demens utvecklar personer med demens svårigheter att äta och dricka. Dessa ökar risken för undernäring. På grund av den nedsatta koncentrationsförmågan spelar måltidsmiljön en viktig roll för att stimulera matintaget. Syfte: Att beskriva personer med demenssjuka upplevelser av måltidsmiljön på äldreboenden. Metod: Allmän litteraturöversikt. Totalt analyserades 14 artiklar, sju kvalitativa, sex kvantitativa och en blandad metod. Resultat: Tre teman; Det första är personer med demenss upplevelse av den fysiska måltidsmiljön, där audiovisuell stimulering hade störst betydelse. Det andra är personer med demenss upplevelser av sociala interaktioner i måltidsmiljön, där positiva och negativa aspekter av sociala interaktioner identifieras. Senaste temat var personcentrerad måltidsmiljö, och dess betydelse. Slutsats: I denna avhandling kunde olika faktorer som förbättrade personer med demenssjuka upplevelser av måltidsmiljön identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön. s erfarenheter av måltidsmiljön kunde identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön. s erfarenheter av måltidsmiljön kunde identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön.

Introduktion: Sveriges befolkning ökar och beräknas fortsätta att öka. Äldre är den grupp i samhället som kommer att växa mest. Detta ställer högre krav på tillgången till särskilda boenden. Den förändring som en flytt innebär, kan påverka en människa på olika sätt. För en del är omställningen särskilt komplicerad. Syfte: Beskriva äldre personers upplevelser av att flytta till särskilt boende.  Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats och beskrivande design. Studien baseras på 14 vetenskapliga originalartiklar som kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet antyder att upplevelsen av den förändringsprocess som det innebär att flytta till särskilt boende skiljer sig åt. För en del innebär det en lättnad över att ha tillgång till mer stöd och service medan andra upplever en saknad till det som varit tidigare. Fyra övergripande teman identifierades: delaktighet kontra maktlöshet, trygghet och hemkänsla, samhörighet kontra ensamhet samt meningsfullhet.  Slutsats: Transitionsprocessen är komplex. De främsta aspekterna som underlättade flytten till särskilt boende hos den äldre visade sig vara graden av delaktighet, samhörighet, trygghet och meningsfullhet. Sammanfattningsvis är det avgörande med en ökad kunskap hos sjuksköterskor för att bättre kunna stödja äldre personer i denna förändringsprocess. För det krävs en ökad förståelse om upplevelser av flytten ur ett patientperspektiv. / Introduction: As Sweden's population gets older, society will have more people moving to special housing in the future. Moving is a change that can affect a person on different levels. The process of feeling at home in the new accommodation is long and complicated for many people.  Objective: Examine older people´s experiences of moving to a retirement home. Method: To answer the purpose, a general literature review was carried out with a qualitative approach and descriptive design. The study is based on 14 original scientific articles that were quality reviewed using SBU's review template for qualitative studies. Results: The results indicate that the experience of the transition process differs. For some, it means a relief to now have access to more support and service, while others experience a lack of what was before. Four overarching themes were identified: participation versus powerlessness, security and a sense of home, togetherness versus loneliness and meaningfulness. Conclusion: The conclusion indicates that the transition process is complex. During the transition, different emotions are experienced at the same time. The main aspects that facilitated the move to special housing turned out to be the degree of participation, belonging, security and meaningfulness. It is crucial to be able to better support the elderly in this process of change, and this requires increased knowledge and understanding.

Bakgrund: Det vanligaste symtomet sjuksköterskor möter på akutmottagningen är smärta och 60–80 procent av patienterna är underbehandlade i sin smärta. Sjuksköterskan har en ledande roll i smärtbehandling och när smärtbehandlingen brister får det konsekvenser både för patient och samhälle. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors beskrivningar av hinder för behandling av smärta på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som utgår från 11 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Sökningarna gjordes i CINAHL och MEDLINE. Analysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Det första huvudtemat var sjuksköterskerelaterade hinder med tillhörande subteman; otillräcklig kunskap om missbruk, låg prioritet av smärtbehandling och bristande empati och förståelse för patientens smärta. Det andra huvudtemat var patientrelaterade hinder med följande subteman; den komplexa äldre patienten, orealistiska förväntningar på smärtbehandlingen och bristande kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Det tredje huvudtemat var; organisationrelaterade hinder med följande subteman; lokala policys som försvårar smärtbehandling, bristande samarbete mellan professioner och bristande arbetsmiljö. Slutsats: Resultat var brett och visar på smärtbehandlingens komplexitet. Det mest frekvent rapporterade hindret var arbetsmiljön. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva en säker och personcentrerad smärtbehandling krävs förändringar på organisatorisk nivå. / Background: The most common complaint nurses encounter in the emergency department is pain and 60–80 percent of the patients are undertreated. The nurse has a leading role in pain management and when it is lacking, there are consequences for patient and society. Aim: The aim was to assemble nurses’ descriptions of barriers to pain management in the emergency department.  Method: A literature review with inductive approach based on 11 qualitative articles and one mixed method. The searches were made in CINAHL and MEDLINE. The analysis based on Friberg's five-step model. Results: The result identified three main themes and nine subthemes. The first main theme was nurse-related barriers with associated subthemes; insufficient knowledge about addiction, low priority of pain management and lack of empathy and understanding for the patient's pain. The second main theme was patient-related barriers with following sub-themes; the complex elderly patient, unrealistic expectations of pain treatment and lack of communication between patient and nurse. The third main theme was organization-related barriers with following subthemes; local policies that make pain management difficult, lack of cooperation between professionals and a deficient work environment. Conclusion: Results were broad and show the complexity of pain management. The most frequently reported barrier was the work environment. For the nurse to be able to carry out safe and person-centered pain treatment, changes are required at an organizational level.

Bakgrund: Depression betraktas som den mest förekommande psykiska sjukdomen globalt och påverkar både mental och fysisk hälsa negativt. Äldre individer löper högre risk av att drabbas av depression, och övergången till pension kan ha negativ inverkan på den psykiska hälsan. Individer som lider av depression i äldre ålder är ofta i behov av kommunal vård i form av äldreboende eller stöd med medicinutdelning. Det är avgörande med tillräckligt kvalificerad omvårdnadspersonal för att säkerställa de äldres trygghet och främja högsta möjliga fysiska och mentala välmående. Syfte: Syftet var att kartlägga och utvärdera effekter av omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre på äldreboende. Metod: En litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt genom manuell sökning. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Jönköping Universitys granskningsprotokoll för kvantitativa artiklar. Data analyserades med stöd av Fribergs (2017b) trestegsanalys. Resultat: Resultaten visar att olika omvårdnadsåtgärder har en positiv inverkan för att minska depressiva symtom hos äldre. Förbättring av Sömn: Ljusterapibehandling och sjuksköterskeledda sömnprogram. Terapeutisk Underhållning: Humorprogram, hundbesök, gruppmusikprogram, skrattterapi och individuellt valda aktiviteter. Välbefinnande i Vardagen: Fysisk aktivitet, muskelcensoriska stimuleringsmetoder, grönt te, akupunktur och reminiscens. Slutsats: Implementering av olika omvårdnadsåtgärder spelar en betydelsefull roll i att hantera och minska depressiva symtom hos äldre. Inkludering av sömnfrämjande strategier, terapeutisk underhållning som skrattterapi, och omvårdnadsåtgärder för välbefinnande visade positiva effekter. Resultaten understryker behovet av att skräddarsy vården för att inkludera aktiviteter som främjar positiva upplevelser och välbefinnande. Dessa insikter bör integreras i klinisk praxis för att optimera äldres psykiska och fysiska hälsa. / Background: Depression is considered the most prevalent mental illness globally, adversely affecting both mental and physical health. Older individuals are at a higher risk of experiencing depression, and the transition to retirement can have a negative impact on mental health. Those suffering from depression in later years often require community care in the form of elderly housing or assistance with medication distribution. It is crucial to have adequately qualified nursing staff to ensure the safety of the elderly and promote their highest possible physical and mental well-being. Aim: This study aimed to describe and evaluate the effects of nursing interventions for depression in older individuals in nursing homes. Method: A literature review with 12 scientific articles with a quantitative design. Article searches were conducted in Cinahl and Pubmed, as well as through manual searches. Quality assessment was carried out using the Jönköping University of Healthreview protocol for quantitative articles. Data were analyzed with the support of Friberg´s (2017b) three-step analysis. Results: The results show that various nursing interventions have a positive impact on reducing depressive symptoms in the elderly. Improvement of Sleep: Light therapy and nurse-led sleep programs. Therapeutic Entertainment: Humor programs, dog visits, group music programs, laughter therapy, and individually chosen activities. Well-being in Daily Life: Physical activity, sensory-motor stimulation methods, green tea, acupuncture, and reminiscence. Conclusion: The implementation of various nursing interventions plays a significant role in managing and reducing depressive symptoms in the elderly. Inclusion of sleep-promoting strategies, therapeutic entertainment such as laughter therapy, and well-being nursing measures demonstrated positive effects. The results emphasize the need to tailor care to include activities that promote positive experiences and well-being. These insights should be integrated into clinical practice to optimize the mental and physical health of the elderly.