<p>Changes in swallowing function are common in elderly and chronically ill individuals. Therefore it is important to be aware of these changes and their prevalence. The aim of this study was to assess the prevalence of dysphagia in nursing homes in the municipality of Linköping, and to correlate dysphagia with variables that can be a cause or a consequence of dysphagia. These variables were gender, age, MMT-result, dentition, weight loss, medical diagnose or number of medications. The intention was also to examine the additional information regarding dysphagia supplied by pulse oximetry.</p><p>Sixty nursing home residents aged 74-101 years were chosen to participate in the study. The individual's ability to participate was based on their result on Mini-mental state and subjective judgements made by staff members and the authors. The material to assess oral motor and sensory function was the Nordic Orofacial Test - Screening. During the clinical swallowing examination the Standardised Swallowing Assessment (SSA) and pulse oximetry were used. In addition, data regarding the participants' medical diagnoses, number of medications and possible weight loss was collected.</p><p>The result showed that the prevalence of dysphagia and suspected dysphagia was 40 %. Oral dysphagia was present in 20 participants and pharyngeal dysphagia in seven participants. With pulse oximetry one participant with dysphagia and two with suspected dysphagia were identified in addition to those identified by SSA. Analysis of the assessed variables showed no correlations or any significant results.</p> / <p>Förändringar av sväljförmågan är vanligt hos äldre och kroniskt sjuka individer. Det är viktigt att vara medveten om dessa förändringar och hur vanligt förekommande det är med nedsatt sväljförmåga. Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av dysfagi på äldreboenden i Linköpings kommun samt att korrelera dysfagi med parametrar som kan vara orsak till eller konsekvens av dysfagi. Dessa parametrar var kön, ålder, MMT-resultat, tandstatus, viktnedgång, sjukdomsdiagnos och antal läkemedel. Ett delsyfte i studien var att undersöka om man med hjälp av pulsoximetri kan upptäcka fler fall av dysfagi.</p><p>Sextio vårdtagare på äldreboenden, i åldern 74-101 år, valdes ut att delta i studien. Urvalet baserades på resultat på Mini-Mental Test samt personalens och testledarnas subjektiva bedömning om vårdtagarens möjlighet att delta. Materialet som användes för att bedöma oral motorik och sensorik var Nordiskt Orofacialt Test – Screening. Vid den kliniska sväljningsbedömningen användes Standardised Swallowing Assessment (SSA) och pulsoximetri. Utöver detta inhämtades uppgifter för samtliga deltagare om sjukdomsdiagnos, antal stående läkemedel samt eventuell viktnedgång.</p><p>Resultatet visade att förekomsten av dysfagi och misstänkt dysfagi var 40 %. Oral dysfagi förekom hos 20 deltagare och faryngeal dysfagi hos sju deltagare. Pulsoximetern identifierade en deltagare med dysfagi och två med misstänkt dysfagi utöver dem som identifierats med hjälp av SSA. Korrelations- och signifikansberäkningar av de undersökta parametrarna visade inga signifikanta resultat.</p>

Changes in swallowing function are common in elderly and chronically ill individuals. Therefore it is important to be aware of these changes and their prevalence. The aim of this study was to assess the prevalence of dysphagia in nursing homes in the municipality of Linköping, and to correlate dysphagia with variables that can be a cause or a consequence of dysphagia. These variables were gender, age, MMT-result, dentition, weight loss, medical diagnose or number of medications. The intention was also to examine the additional information regarding dysphagia supplied by pulse oximetry. Sixty nursing home residents aged 74-101 years were chosen to participate in the study. The individual's ability to participate was based on their result on Mini-mental state and subjective judgements made by staff members and the authors. The material to assess oral motor and sensory function was the Nordic Orofacial Test - Screening. During the clinical swallowing examination the Standardised Swallowing Assessment (SSA) and pulse oximetry were used. In addition, data regarding the participants' medical diagnoses, number of medications and possible weight loss was collected. The result showed that the prevalence of dysphagia and suspected dysphagia was 40 %. Oral dysphagia was present in 20 participants and pharyngeal dysphagia in seven participants. With pulse oximetry one participant with dysphagia and two with suspected dysphagia were identified in addition to those identified by SSA. Analysis of the assessed variables showed no correlations or any significant results. / Förändringar av sväljförmågan är vanligt hos äldre och kroniskt sjuka individer. Det är viktigt att vara medveten om dessa förändringar och hur vanligt förekommande det är med nedsatt sväljförmåga. Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av dysfagi på äldreboenden i Linköpings kommun samt att korrelera dysfagi med parametrar som kan vara orsak till eller konsekvens av dysfagi. Dessa parametrar var kön, ålder, MMT-resultat, tandstatus, viktnedgång, sjukdomsdiagnos och antal läkemedel. Ett delsyfte i studien var att undersöka om man med hjälp av pulsoximetri kan upptäcka fler fall av dysfagi. Sextio vårdtagare på äldreboenden, i åldern 74-101 år, valdes ut att delta i studien. Urvalet baserades på resultat på Mini-Mental Test samt personalens och testledarnas subjektiva bedömning om vårdtagarens möjlighet att delta. Materialet som användes för att bedöma oral motorik och sensorik var Nordiskt Orofacialt Test – Screening. Vid den kliniska sväljningsbedömningen användes Standardised Swallowing Assessment (SSA) och pulsoximetri. Utöver detta inhämtades uppgifter för samtliga deltagare om sjukdomsdiagnos, antal stående läkemedel samt eventuell viktnedgång. Resultatet visade att förekomsten av dysfagi och misstänkt dysfagi var 40 %. Oral dysfagi förekom hos 20 deltagare och faryngeal dysfagi hos sju deltagare. Pulsoximetern identifierade en deltagare med dysfagi och två med misstänkt dysfagi utöver dem som identifierats med hjälp av SSA. Korrelations- och signifikansberäkningar av de undersökta parametrarna visade inga signifikanta resultat.

Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre. Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades. Inspelningarna klipptes till filer utifrån varje analys syfte. Arbetet antog en datadriven ansats och data studerades utifrån tidigare forskning kring äldreriktat och barnriktat tal. I föreliggande studie påvisades att deltagande personal på boende för äldre, i varierande grad, anpassade sin kommunikation inom flera språkliga domäner. Anpassningarna förekom huvudsakligen inom den prosodiska domänen men förekom i viss utsträckning även inom den grammatiska. Anpassningar inom den pragmatiska domänen påvisades till viss del medan anpassningar inom den semantiska domänen ej förekom. Tendenser till talanpassningar förekom hos majoriteten av deltagarna. Följande tillägg av delaspekter till äldreriktat tal föreslås; upprepat användande av namn, mindre samtidigt tal och färre tvekfenomen. / The term elderspeak refers to the adjustments of communication towards elderly people which are similar to those made towards young children. The adjustments are made within several language domains, and are a part of the communicative environment of the elders. The subject is relatively uninvestigated, and few, if any, studies have been conducted on the subject in Sweden. Thus the aim of the present study was to investigate the possible occurrence of elderspeak, and to describe its characteristics. The present study is based upon five participants working at different forms of geriatric institutions. Conversations between a caregiver and a resident and conversations between a caregiver and a colleague were recorded and broadly transcribed. The recordings were cut into separate files according to the purpose of respective analysis. The study was carried out with a data-driven perspective and previously established aspects of elderspeak and child directed speech was searched for. The present study established that caregivers to a varying extent adjusted their communication within several language domains. The adjustments mainly took place within the prosodic domain but they also took place within the grammatical domain. Adjustments within the pragmatic domain were found to some extent, but no adjustments within the semantic domain were found. Tendencies to adjustments of the speech were present in the majority of the participants. The present study suggests the following additions to the aspects of the elderspeak phenomenon; frequent use of name, less hesitation phenomena and less frequent simultaneous speech.

I vårt samhälle informeras det frekvent om alkohol och dess effekter på vår population. Nya forskningsrön gällande alkohol uppkommer med jämna mellanrum, men sällan rör dessa den äldre befolkningen. Samtidigt visar socialstyrelsen att en ny generation äldre med förändrade alkoholvanor växer fram, vilka tar med sig sina vanor in i pensionsåldern. I vår studie har vi valt att lägga fokus på alkoholbruk bland den äldre befolkningen, och i arbetet har vi valt att rikta oss till personal på äldreboenden. Syftet med studien har varit att undersöka hur alkoholkonsumtionen bland de boende bemöts och hanteras av vårdpersonal, detta i kombination med att äldres riskbruk tenderar att öka. För att få svar på våra problemformuleringar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av sex vårdpersonal, varav fem av dessa var undersköterskor. Den teoretiska utgångspunkten har legat till grund för utformningen av intervjuerna, samt våra funna resultat. Utifrån utsagor från intervjuerna fann vi ut fyra teman som rör vårt syfte och problemformuleringar: en bild av konsumtionen, självbestämmande och livskvalitet, svårhanterliga situationer, samt skilda upplevelser. Med hjälp av dessa teman analyserade vi de resultat som bland annat visar på brist på utbildning gällande alkoholrelaterade frågor, mycket fokus på självbestämmande men även maktmissbruk. / In our society we are frequently informed about alcohol and its effects on our population. New research findings regarding alcohol occur at regular intervals, but they rarely involve the elderly. At the same time, the social board to a new generation of older people with changing consumption patterns emerge, who tend to bring their habits into the years of retirement. In our study, we chose to focus on alcohol use among the elderly, and in this work we have chosen to find information through the nursing staff at geriatric care. The aim of the study is to investigate how alcohol consumption among the residents is treated and handled by nursing staff, this combined with that the alcohol consumption that is bordering on abuse is increasing amongst the elderly. In order to properly answer this, we have conducted qualitative interviews. The selection consisted of six nursing staff. The theoretical starting point has been the basis for the design of the interviews and the results we found. Based on statements from the interviews we found four themes related to our purpose and problem formulations: a picture of consumption, self-determination and quality of life, cumbersome situations, and different experiences. With the help of these themes, we analyzed the results that among other things show the low level of education concerning alcohol in elder care, a lot of focus on self-determination, but also abuse of power.

Title: Elderly deaf - The significance of an own senior housing. A qualitative interview studyon how special senior housing affects the experience of well-being of elderly deaf [translated title]The purpose of the study was to examine how elderly deaf people experience living in aspecial senior housing, which is the country’s first and only housing with sign language fordeaf and deafblind in the region of Stockholm. The focus was to study how this seniorhousing affected the well-being of the residents and their experience of this accommodation.The study was based on a qualitative method with semi-structured interviews. Interviews wereconducted with four residents who have lived in the senior housing for deaf and deafblindpeople since it opened in spring 2013. The theoretical perspective of the study was on how tocope with aging. The result shows that the residents chose to live in the sign languageenvironment which positively affected their well-being. In their previous accommodation theyhad felt alone and felt insecure when they wanted to communicate with and understand theirneighbours contrary to living in the sign language community. There were certain negativeeffects on the well-being of the residents since the senior housing did not have a caretaker, noplanned activities, no hobby room and lack of availability in this residential area.

No description available.

Syfte : Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser av vården i livets slutskede på särskilt boende. Metod: Litteraturstudien bygger på femton stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats och granskats med hjälp av analysmetod enligt Evans (2002). Litteraturstudien genomfördes under våren 2018. Resultat : Dataanalysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra stycken kategorier; Känsla av börda, Önskan att bli sedd, Behov av delaktighet och Behov av stöd. Majoriteten av resultatet baserades på artiklar från Europa. Slutsatser : Mer kunskap krävs när det gäller anhörigas upplevelser av vård i livet slutskede och hur sjuksköterskan kan bemöta anhöriga i detta. De 6 S:n kan vara ett verktyg som kan bidra till planeringen och på så sätt få anhöriga mer delaktiga vilket kan förbättra vården för patienten. / Purpose: The purpose of this literature study was to describe the relatives experience of care in the final stages of life in nursing homes. Method : A literature study that included fifteen scientific articles. Method of analysis according to Evans (2002) were used. The study was conducted during the spring of 2018. Results: Data analysis resulted in 4 categories; Feeling of burden, Desire to be seen, Need for participation and Need for support. The majority of the results were based on articles from Europe. Conclusions: More knowledge is required regarding relatives' perceptions of care in the final stages of life. The 6 S can be a tool that can contribute to planning, thus increasing the number of relatives who can participate and it that way improve the care of the patient.

Bakgrund: Människor blir idag allt äldre och demenssjukdomar förväntas bli ett växande problem. Inget bot finns men symtom kan hämmas genom farmakologiska behandlingar, dock ofta med flera biverkningar. Personer med demenssjukdom utvecklar ofta beteendeförändringar som kan vara svåra att bemöta för vårdgivare. I och med sjukdomens karaktär och olika förekommande symtom är en god och personcentrerad vård att föredra för att främja vårdtagarens delaktighet och integritet. Syfte: Att sammanställa och beskriva aktuell forskning om vilka effekter musik har som omvårdnadsåtgärd inom demensvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på (n=18) artiklar från tio länder. Databaserna CINAHL, Pubmed och Web of Science användes och de artiklar som inkluderats är av kvantitativ ansats (n=12), kvalitativ ansats (n=5) samt Mixed method (n=1). Efter analys har skillnader och likheter i artiklarnas resultat skapat teman och subteman. Resultat: Musikinterventioner hade positiva effekter, bland annat gällande BPSD, kognitiva funktioner och psykofarmakologisk behandling. Musik kunde även bidra till en ökad samhörighet mellan vårdgivare och personer med demenssjukdom. Anhörigas och vårdgivares uppfattningar om musikens effekter var blandade, åsikterna var dock samstämmiga om att musik bör användas som omvårdnadsåtgärd. Slutsats: Musik har en positiv påverkan på personer med demenssjukdom och BPSD genom att fungera som en personcentrerad åtgärd inom omvårdnaden och bör implementeras mer. / Background: People are growing older and dementia is expected to become an increasing problem. There is no available cure, but symptoms can be inhibited by pharmacological treatments, often with side effects. People with dementia often develop behavioral changes that are difficult to respond to for caregivers. With the nature of the disease and the different symptoms occuring, a person-centered care is preferable to promote participation and integrity. Aim: To conclude current research on the effects of music in the nursing care of people with dementia. Method: A literature review based on (n=18) articles from ten countries. Quantitative (n=12), qualitative (n=5) and mixed method (n=1) articles were used from CINAHL, Pubmed and Web of Science. After the analysis, differences and similarities in the articles created themes and subthemes. Results: Music interventions proved to have positive effects, regarding BPSD, cognitive functions and psychopharmacological treatment. Music could contribute to increased association between caregivers and people with dementia. The caregivers and family members' perceptions of the effects of music were mixed, however, the views were consistent that music should be used as a nursing measure. Conclusion: Music has a positive impact on people with dementia and BPSD by acting as a person-centered nursing measure and should be implemented more.

De flesta äldre vill bo kvar i sina hem så länge de kan(Kärnekull 2011, 31). Men många tvingas till slut att flytta eftersom det blir omöjligt att bo kvar i hemmet. Den fysiska hemmiljön blir ofta ett hinder för de äldre att utföra vardagliga aktiviteter.(Abrahamsson och Nord 2012, 121) Syftet med studien är att visa om det är möjligt att anpassa ett bostadshus från 50-talet och göra det tillgängligt åt en äldre människa med funktionsnedsättning, som även ska fungera generellt för alla och utan att förstöra husets värden och karaktär. Syftet är också att undersöka och diskutera vilka för- och nackdelar de olika boendena för äldre har. Arbetet består av en litteraturstudie och ett designförslag. Litteraturmaterialet beskriver olika boende för äldre, hur boende anpassa till äldre och hur äldre personer egentligen vill bo. Objektet för designförslaget för en ombyggnation är ett 50-tals hus på Dahlsgatan i Gällivare. Designförslaget visar att det går att bygga om ett hus så att det är väl anpassat och tillgängligt för en äldre person och att huset efter ombyggnad även kan fungera generellt för alla utan att husets karaktär och värde har påverkats negativt.

Background: Elderly today have an increased life expectancy and retaining their teeth longer than before, it is important that healthcare-professionals have knowledge about oral health and how to prevent oral diseases. Objective: To study knowledge and attitude of oral health among caregivers at nursing homes in Ga-Rankuwa, Pretoria, South Africa. Method: The study was a quantitative cross-sectional study. Data was collected by a questionnaire representing four dimensions; Internal Locus of Control, External Locus of Control, Self-Efficacy and Oral Health Care Beliefs (OHCB), consisting questions about oral health and oral hygiene. The population consisted of 130 caregivers. Result: A total of 50 out of 61 caregivers participated in the study, out of which 43 were females and 7 were males. The age-interval was between 20-75 years. Generally, no statistical significant differences in knowledge and attitudes between the two nursing homes and between the caregivers´ professional statuses was noticed. T-test showed a statistical significant difference (P=0.011) between the caregivers for OHCB-dimension, and (P=0.044) between nursing home “A” and “B” for OHCB dimension. Conclusion: The general level of knowledge and attitude among the caregivers was satisfactory but low. Monitored health intervention studies should be given to promote oral health care knowledge and beliefs. / Bakgrund: Äldre har idag en ökad livslängd och allt fler behåller sina tänder längre än tidigare. För att vårdpersonalen ska kunna förebygga orala sjukdomar hos dessa individer är det viktigt att dem har kunskap om oral hälsa samt hur man förebygger orala sjukdomar. Syfte: Att studera kunskap och attityder om oral hälsa bland personal på äldreboenden i Ga-Rankuwa, Pretoria, Sydafrika. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamlingen skedde genom ett frågeformulär som innehöll frågor om oral hälsa och munhygien. Populationen bestod av 130 vårdgivare. Resultat: Totalt deltog 50 av 61 vårdgivare i studien, varav 43 var kvinnor och 7 män. Åldersintervallen var 20–75 år. Generellt fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader avseende kunskaper och attityder mellan dem två äldreboenden och mellan vårdpersonalens yrke. En tillfredsställande men låg kunskapsnivå och attityd uppmärksammades mellan äldreboenden och vårdgivarnas yrkesstatus. T-testen visade en statistisk signifikant skillnad (P = 0,011) mellan vårdpersonalen för OHCB-dimensionen och (P = 0,044) mellan äldreboenden "A" och "B" för OHCB-dimensionen. Slutsats: Generellt var deltagarnas attityd och kunskapsnivån tillfredställande men låg. Interventionsstudier med uppföljning bör göras för att bättra kunskap och attityd om oral hälsa.