<p>Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.</p><p>Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.</p><p>Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p> </p><p>Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes. Analysen av intervjumaterialet skedde med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de äldre inte såg sig själva som äldre trots de förändringar åldrandet medfört. De äldre hade både en positiv och negativ syn på äldreboende som de grundade på erfarenheter från två äldreboenden. De ville bo kvar hemma och en flytt till äldreboende var ännu ingen aktuell fråga. Men en anledning till att i framtiden flytta till äldreboende skulle vara att inte längre kunna sköta sin hygien. De flesta informanterna hade inte diskuterat en framtida flytt till äldreboende med någon, men upplevde ändå att deras anhöriga kände till deras vilja. Flera såg det som positivt att bli kontaktade av vården och få information om äldreboende och hemtjänst. Resultatet antyder att det kan vara av vikt att veta hur äldre ser på äldreboende och hur de vill ha det den dagen deras hjälpbehov ökar. <em></em></p><p> </p><p> </p><p> </p>

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går. Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med. Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.

Detta är en studie vars syfte ämnar till att undersöka vilken roll vårdpersonal har i att ge de äldre möjligheter till sexualitet under tiden de är boende på äldreboende samt hur de arbetar med äldres sexualitet. Vår ambition är att ta reda på hur vårdpersonal bemöter och arbetar med frågor som rör de äldres sexualitet samt vilka förutsättningar det finns för intimitet på äldreboenden. För att utforska detta valde vi att genomföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med vårdpersonal yrkesverksamma vid ett antal olika äldreboenden i Stockholm med omnejd. Den insamlade empirin har därefter analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus teori om fält och doxa.                       Studiens huvudresultat visar att äldres sexualitet ses som en ickefråga och att frågan därför inte aktivt arbetas med. Studien visar även att det går att lokalisera en rådande doxa på det här fältet som i sin tur påverkar vårdpersonalens bemötande. Vårdpersonal ser äldres sexualitet som privat och undviker därför gärna att prata om det. Eftersom vårdpersonal har denna syn påverkar det även vilka anpassningar det görs i den fysiska miljön för att äldre ska kunna uppleva intimitet och fysisk närhet. Slutligen visar studien att för att kunna bemöta och arbeta med frågor rörande sexualitet måste vårdpersonal ha relevant kunskap vilket vidareutbildning inom sexologi skulle kunna ge. / The purpose of this study is to investigate what role nursing staff have in providing the elderly with opportunities for sexuality while living in retirement homes and how they work issues regarding the sexuality of older people. Our ambition is to find out how nursing staff respond to and deal with issues related to elderly people's sexuality and which possibilities for intimacy there is in retirement homes. To investigate this, we chose to conduct semi-structured qualitative interviews with nursing staff at a number of different retirement homes in Stockholm and surrounding areas. The collected data has then been analyzed using Pierre Bourdieu's theory of field and doxa.                       The study's main findings show that elderly people's sexuality is seen as a non-question and therefore not a subject nursing staff actively work with. The study also shows that a prevailing doxa can be located in this field, which in turn affects the treatment given by nursing staff. Nursing staff see elderly people's sexuality as something private and therefore avoids talking about it. Because nursing staff have this view, it also influences what adjustments are made in the physical environment in order for the elderly to experience intimacy and physical proximity. Finally, the study shows that in order to respond to and work with issues related to sexuality, nursing staff must have relevant knowledge which further education in sexology could provide.

The aim of this study was to examine how care workers at retirement homes reason on elderly who abuse alcohol with emphasis on following aspects: approach regarding elderly alcohol abusers, personal treatment in interaction with care recipients, discovering of alcohol abuse, courses of action, practical arrangements and the type of care given. The data has been analyzed on the basis of gender theory and social constructivism. Method that was implemented combined focus group interviews with vignettes. The results indicate that approach regarding elderly alcohol abusers, encounters between care workers and care recipients, discovering of alcohol abuse, courses of action, practical arrangements, the type of care given and attitudes and personal values regarding elderly who abuse alcohol are all influenced by gender. In addition, patterns that indicate that caretakers’ sympathetic attitudes towards seniors alcohol abuse are impacted by gender norms were detected. / Syftet med denna studie var att undersöka hur omsorgspersonal som är verksamma inom äldreboende, resonerar kring äldre som missbrukar alkohol utifrån aspekter som synsätt, bemötande, upptäckande av alkoholmissbruk, tillvägagångssätt, praktiska åtgärder samt vård. Studiens resultat analyserades utifrån genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Metoden som implementerats är en kombination av fokusgruppsintervjuer med vinjetteknik. Resultatet tyder på att synsätt, bemötande, upptäckande, praktiska åtgärder samt vård attityder och värderingar angående äldre som missbrukar påverkas av genus. Utöver detta finns det mönster i materialet som tyder på att även förståelse för äldres missbruk påverkas av genusrelaterade normer.

Under de senaste tio åren har ett nytt segment öppnats på fastighetsmarknaden, nämligen marknaden för samhällsfastigheter. Politiska beslut från tidigt 90-tal har gjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och äldreboenden. Reformerna har möjliggjort att även investera i verksamheternas lokaler. Vid dessa förvärv brukar ett relativt långt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starkt samband mellan den förhandlade hyran och försäljningspriset. När förvärvet är genomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilken nivå den nya hyran bör ligga på. Hyresgästens betalningsförmåga är en central del i analyserna i denna uppsats. Uträkningen av kommunens så kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartläggs för att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhålla sig till och hur det påverkar den förväntade hyran. I denna uppsats diskuterar vi också huruvida hyressättningen av samhällsfastigheter kan återkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut en viss hyra kan variera beroende på fastighetsägarens syfte med innehavet. Betoning läggs särskilt på kommuner och privata aktörers tillvägagångssätt vid hyressättning samt dess konsekvenser. En stor skillnad mellan marknaden för samhällsfastigheter och en traditionell marknad för kommersiella fastigheter är att den förstnämnda utgör en så kallad kvasimarknad, det vill säga en kommersiell marknad där icke normala förhållanden råder. Huruvida även denna är en mogen marknad belyses samt vad det får för inverkan på hyressättningen, idag och i framtiden. Slutligen diskuteras om alternativa metoder jämfört med dagens skulle vara tillämpbara vid hyressättningen samt under vilka förutsättningar det i så fall skulle vara möjligt. / Social real estates, i.e. real estates for activities that are financed through taxes, have recently become a largely discussed topic in various Swedish debates. Political reforms from the early 90s has made it possible for private owners to establish schools and retirement homes, where purchases of municipally owned properties are commonplace today. With these transactions a relatively long rental-agreement is usually included, which becomes a major influencing parameter when it comes to the amount the acquirer is willing to pay for the Real Estate. Once the acquisition is completed and the included contract expires, it can be problematic to determine what the new rent should be due to various factors, such as lack of knowledge about the tenants’ economy. The tenants’ margins when paying rent have a central part in this analysis. The municipality indirectly determines these margins since they are the ones funding these social real estates. Thus, the municipalities’ calculations of the school-funding and retirement home-funding are being explained. Something that is also discussed in this paper is whether the rents of social real estates can vary depending on which one of the various combinations of ownership is taking place. I.e. a private owner with a governmental tenant, vice versa or a situation where both the owner and the tenant is governmental/private. These different circumstances may affect the rent due to the fact that different relations can lead to dissimilar incentives to charge certain amounts of rent. Consequently, emphasis in the essay is placed especially on the descriptions of the actions of the municipalities, the private owners and the tenants. A big difference between the social real estate market and a regular office market is that the former is a so-called quasi-market, a commercial market that lacks normal conditions. The maturity of this market is highlighted as well as whether the maturity has an impact on rents today and in the future. Lastly, a discussion is held on whether alternative methods would be applicable when deciding rent levels and under which conditions this would be possible

Sammanfattning Titel: I mötet med depressiv ohälsa på äldreboenden Handledare: Anna Siverskog Examinator: Klas Borell Forskning pekar på en betydande omfattning av depressiv ohälsa bland äldre på äldreboende, något som medför mänskligt lidande och hög belastning på samhället. Mot den bakgrunden ämnar följande studie undersöka förekomst och symtombild av denna ohälsa utifrån vård-och omsorgspersonals erfarenheter. Studien syftar även till att utforska de bemötande- och arbetsstrategier som medarbetarna använder i sina yrkesroller samt om olika yrkesbakgrund förefaller utgöra grund för skillnader i arbetet med depressiva äldre på äldreboenden. I syfte att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med elva yrkesverksamma personer. Bearbetning av empirin har skett utifrån en tematisk ansats och med stöd av teorierna kring ålderism och livslopp.  Den upplevda förekomsten av depressiv ohälsa varierar utifrån intervjupersonernas erfarenheter, men flertalet upplever att problematiken är omfattande bland de äldre på boenden. Symtomen för depressiv ohälsa skiftar, men det råder samstämmighet bland de intervjuade att symtomen ofta är diffusa och sällan uttrycks med konkreta ord. Personalen beskriver att de utifrån sin kompetens och i nära samarbete inom arbetsgruppen använder sig av olika övergripande bemötandestrategier som anpassas utifrån de individuella behoven och förutsättningarna med ambitionen att bedriva en god vård. Mindre skillnader mellan yrkesgrupperna har iakttagits i det att sjuksköterskorna förefaller ge uttryck för en starkare tilltro till kliniskt medicinsk vård medan omvårdnadspersonalen i större utsträckning lyfter dess risker och i stället framhåller vikten av nära relationer för att skapa god vård och omsorg.  Begränsade förutsättningar i tid och kompetens utgör dock hinder och belyser behovet av att förhålla sig till ålderistiska föreställningar och tillskapa resurser för att leva upp till samhällets ambitioner för en äldreomsorg som möter allt fler äldre med komplex problematik. Det är av vikt att rikta forskning mot hur vård-och omsorgspersonalens uttryckta behov av ökad individuell kompetens avseende depressiv ohälsa bland äldre kan understödjas på ett optimalt sätt. / Abstract Title: Dealing with depressive illness in nursing homes Tutor: Anna Siverskog Examinator: Klas Borell Research indicates a significant extent of depressive illness among the elderly in nursing homes, something that causes human suffering and a high burden on society. The following study intends to investigate the prevalence and symptoms based on the experiences of health and care professionals. The study also aims to explore the treatment and work strategies that employees use in their professional roles and whether different professional backgrounds seem to form differences in working with depressed elderly people in nursing homes. Eleven semi-structured interviews were conducted with professionals in the specified field of work in order to answer the questions. The empirical data was processed using a thematic approach supported by theories of ageism and life course.   The perceived incidence of depressive illness varies based on the interviewees' experiences, but the majority experience this to be extensive among the elderly in nursing homes. The symptoms of depressive illness vary, but there is a consensus among the interviewees that the symptoms are often diffuse and rarely expressed in specific words. Care and nursing staff describe that, based on their competence and in close collaboration within the team, they use various overall treatment strategies based on the individual needs and conditions with the ambition of conducting good care. Minor differences between professional groups have been observed, nurses seem to express a stronger reliance on clinical medical care, while other nursing staff are more likely to highlight its risks and instead emphasize the importance of close relationships in providing good care and support. However, the study points towards that limited time and individual skills obstruct as well as highlight the need to address ageist notions and provide resources to meet society's ambitions for elderly care, which is facing an increasing number of older people with complex problems. It is important to focus research on how to optimally support the expressed needs of health and social care professionals, for increased individual competence in relation to depressive illness in older people.

The purpose of this qualitative study was to investigate the experience and knowledge from the implementation of animal-assisted therapy as a health-promoting method in nursing homes. This study used a qualitative method with an inductive approach. To collect data, four semi-structured interviews were conducted. The respondents of this study were selected by a meaningful sampling method. The inclusion criteria were that the nursing homes currently used or had used therapeutic animals. The collected data was analyzed with a content analysis. The results were presented in continues text with quotes from the respondents to validate the findings. The main findings of the study displayed that the reasoning behind the respondent’s willingness to implement animal-assisted therapy in nursing homes was that they had previous positive experience with the effects of therapeutic animals. The respondents highlighted that they experienced that the implementation of therapeutic animals was met with few difficulties.  The conclusion of the study was that nursing homes were dependent on receiving therapeutic animals in form of donations to implement them. Lack of funding may be an underlying factor why therapeutic animals have not been implemented to a greater extent in other nursing homes, despite the health-promoting effects previous studies show. / Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser och erfarenheter av implementering av terapidjur som en hälsofrämjande metod på äldreboenden. En kvalitativ metod med en induktiv ansats användes för studien. För att samla in data genomfördes fyra individuella semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter till studien gjordes genom ett meningsfullt urval. Inklusionskriteriet för urvalet var att respondenterna hade använt eller använde sig av terapidjur på äldreboendet. För att analysera data genomfördes en innehållsanalys där ett kodningsschema tillämpades. I innehållsanalysen identifierades sex kategorier vilka formades utifrån respondenternas svar. Resultatet presenterades i flytande text med stärkande citat från respondenterna. Resultatet visade att respondenterna hade erfarenheter av en variation av terapidjur; mjukis- och robotdjur, terapihundar, höns, marsvin, kaniner, häst och orm. Huvudresultatet för studien visade att bakgrunden till respondenternas vilja att implementera terapidjur på äldreboenden var att de erhöll kunskap och erfarenheter av de effekter som terapidjur kan ge. Att det ansågs som att något saknades på äldreboenden när det inte fanns terapidjur samt att det bedömdes vara ett behov hos de boende. Möjligheterna för att implementera terapidjur var tack vare bidragande ekonomiska resurser. I sin helhet upplevdes få svårigheter av respondenterna om att implementera terapidjur. Slutsatsen för studien var att äldreboendena var i stor utsträckning beroende av att få terapidjur i form av bidrag för att implementera dem. Brist på bidrag kan vara en bakomliggande faktor till att terapidjur inte har implementerats i större utsträckning på andra äldreboenden, trots de hälsofrämjande effekterna tidigare forskning visar. Denna studie belyser de fördelar som kan upplevas i samband med terapidjur och hur en implementering av terapidjur kan antas. I takt med en ökad livslängd bland befolkningen finns det ett behov av ytterligare hälsofrämjande metoder, där terapidjur är en väl anpassad hälsofrämjande metod för äldres hälsa och ett hälsosamt åldrande.

Past research has shown that there are many factors that affect the elderly when moving from their own home to an elderly home. The main aim of this study was therefore to (i) describe the reasons and feelings of the elders associated before transiting into the elderly home (ii) experience and support during the transition and adapting to the life in the elderly home for the first few months after the transition and (iii) whether there lies any difference in sex amongst the elderly men and women in adjusting to the elderly home. Due to ethical issues, the study was conducted through interviewing the professionals who worked with elderly around the clock. Therefore, questions have been answered by the professionals in regard to their view on the subject. A total of six (6) semi structured interviews were conducted by two social work students who interviewed 9 professionals i.e. five (5) individual interviews and one group interview with four (4) professional participants. Of these nine (9) interview participants, eight (8) professionals were either working as domestic workers (hemtjänst) or as professional caregivers at the elderly home or as both and one (1) participant was the chief of department in the elderly home. The results showed that functional impairment or disability was the first and foremost reason as to why elderly must move from their own home to elderly home. However, for many elders this decision feels like a “force” upon them and their experience following is vastly differed. While other elders may feel a loss of identity in the elderly home, lonely and disappointed, many feel a sense of security to be around people who can look after them 24/7 and be able to create a meaningful relationship with both, other residents and the professional staff. It was as well noted that factors like activities and personality played a major role in the adjustment of the elderly in the elderly home. Lastly, the study did not show any differences between the sexes i.e. there was no difference between elderly men and elderly women when adjusting in the elderly home. However elderly women were shown as a sex who were more lenient to adapt to the changes.

The aim of this study was to depict care personnel’s perception of social treatment in care relations. Another aim was to bring forth what the personnel acknowledge as important factors to reach a goal of good encounters with the elderly. Through interviews with five care assistants working at the same nursing home, three different themes were formulated in order to answer the study questions. The themes were Concerning treatment, Organized care, and Personnel force.The personnel described the social treatment as something else than just being friendly and polite when approaching the elderly. They meant that the importance was lying in the energy and the feeling you convey everyday when coming in to the ward in the beginning of the shift. Organizational issues, however, were perceived as hinders for the personnel to always be able to accomplish a desirable encounter in care relations. The most important factor that improved the conditions for a positive social treatment in care relations was the team of colleagues. Within the team they had the opportunity to reflect over work, issues, the social treatments and other problems, and also learn from each other. The most important issue that the interviewed persons emphasized is that it is not about being friendly and polite when approaching care takers. It is about being percipient and able to create a positive energy around yourself and others.Nyckelord: Bemötande, omsorgspersonal, social omsorg, äldreboende, äldreomsorg