Bakgrund: Antalet personer över 80 år kommer att öka dramatiskt under de närmaste decennierna. Allt fler äldre blir beroende av vård på äldreboende. Joyce Travelbees omvårdnadsteori används för att förklara omvårdnadsprocessen och den mellanmänskliga relationen för att uppnå en god omvårdnad. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att vara äldre och bo på ett äldreboende. Metod:Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, baserad på 14 vetenskapligt granskade artiklar. Datainsamlingen genomfördes i elektroniska databaser. Artiklarnas tillförlitlighet granskades enligt Röda Korsets Högskolas granskningsmall. Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelsen av den egna kroppen, upplevelsen av den sociala miljön och upplevelsen av relationen till vårdgivaren. Att bli sedd och skapa en god relation till vårdpersonalen var viktigt för den äldre. Resultatet visar att kroppsförändringar är ett känsligt ämne för den äldre och att behovet av hjälp var svårt att acceptera. Äldreboende uppfattades av många som isolerande och rutinmässig. Diskussion: De utmärkande fynden kommunikation, kroppsliga förändringar och relationen till vårdpersonalen diskuteras. Slutsats: En uppenbar förändring behövs inom äldreomsorgen för att de äldre ska få ett värdefullt liv. / Background: The number of people over 80 will increase dramatically over the coming decades. More and more elderly people will become dependent on care in nursing homes. Joyce Travelbees nursing theory was used to explain the nursing process and the interpersonal relationship in order to achieve good health care. Aim: the purpose of this study was to elucidate what it means to be elderly and to live in a nursing home. Method: The study was conducted as a literature study, based on 14 peer-reviewed articles. Data was collected in electronic databases. Reliability of all articles was reviewed using the Red Cross University College’s audit template. Results: Three categories emerged: the experience of the own body, the experience of the social environment, and the experience of the relationship with the caregiver. Being seen and creating a good relationship with caregivers was important for the elderly. The results show that body modification is a sensitive topic for the elderly, and that they have difficulties accepting the need of help. Nursing home was perceived by many as being insulating and routine. Discussion: The characteristic findings of communication, bodily changes and relationship to the nursing staff are discussed. Conclusion: Obvious change is needed in elderly care to create a useful life.

I Sverige arbetar många människor i human service organisationer såsom: skolor, sjukhus, äldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglädje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan på relationen mellan personal och brukare och därigenom också för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglädje kan innebära för personal som arbetar inom kommunal äldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn på sin betydelse för personalens arbetsglädje. För genomförandet av studien användes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer. Respondenterna bestod av åtta undersköterskor/vårdbiträden och en chef på ett kommunalt äldreboende i södra Sverige. Resultaten visar att chefen uppfattar att personalens arbetsglädje till viss del saknas och att den behöver lyftas fram. Chefens uppfattning är att grunden för personalens arbetsglädje ligger i ett bra arbetsmiljöarbete. Resultaten visar också att omvårdnadspersonalen upplevde ett stort mått av arbetsglädje. Arbetets innehåll, gemenskapen med arbetskamraterna samt kommunikationen på arbetsplatsen var av stor betydelse för omvårdnadspersonalens upplevelser av arbetsglädje, medan gemensamma personalaktiviteter, feedback, ledarskap och lön ansågs vara av mindre betydelse. Genomgående är det relationerna i arbetet som är av störst vikt för personalen. Dels handlar det om relationerna med vårdtagarna, dels om relationerna med arbetskamraterna.

The aim of this observational study was to see how social interaction works in nursing homesdayroom. The focus was to study the staff and the residents during lunch, afternoon coffee,and during the eventual common activity. The observation persons were passive and they didnot communicate with either staff nor with the residents. The theoretical framework usedwas Georetrendens theory, KASAM and Communication theory. The results showedthat social interaction in the dayroom of the nursing home is rarely spontaneous, but mustinstead be planned by the staff. The results also showed differences in theinteraction regarding the treatment of the residents. The younger and older staff had differentapproaches. Staff who had a different cultural background than the Swedish had anotherway to respond to the residents. The residents were unhappy about the lack of activities. Theyexpressed that they felt lonely when the staff had several tasks outside the nursinghome. Another thing we observed was that the staff often urged the residents to go and rest intheir apartments. There was also a difference in the various nursing homes that wereobserved; the smaller nursing home had one staffgroup that some of the residents had for longknown each other because of the small community they live in.

För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle ställs idag höga krav på en miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Samhällets expansion i form av nybyggnation är en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer långsiktigt hållbara byggnader så kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhällets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer långsiktigt hållbara byggnader. I Sverige är kommunerna landets största byggherrar och de har därför ett stort ansvar att förse samhället med fastigheter och då framförallt offentliga lokaler. En typ av offentliga lokaler där behovet av flexibla byggnader är stort är förskolor, i och med att det är svårt att förutse hur det framtida behovet av förskolor kommer att se ut då storleken på barnkullarna varierar. Detta examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik har utförts under tio veckor på Tengbom Arkitekter i Uppsala. Arbetet behandlar ämnet flexibilitet i byggnader och innefattar ett förslag på utformningen av en flexibel byggnad i form av en förskola som i framtiden kan konverteras till ett äldreboende. / Society today has an increasing demand for environmentally and economically sustainable developments in order to create a sustainable society. Society’s growth in new construction is a big part of this, and by planning and building more sustainable buildings these requirements can be fulfilled. The development of flexible buildings, which can adapt to future needs of society, lead to a more efficient utilization and longevity of premises and generate more sustainable buildings.In Sweden, the municipalities are the country’s largest property developers and therefore have a significant responsibility to provide society with real estate and public buildings. In recent time we have seen a shift towards flexible public buildings and in particular preschools. With the current socio-economic climate and ageing population buildings like preschools need to be flexible to ensure they can cater for future demands of society. This degree project, within the Bachelor programme in Construction Engineering, has been carried out during 10 weeks on Tengbom Architects in Uppsala. The thesis deals with the subject of flexibility in buildings and includes a proposal for the design of a flexible building as a pre-school that in the future can be converted into a retirement home.

Syftet Att undersöka vilken effekt reminiscens- och musikterapi har på äldre deprimerade personer på äldreboende. Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna CHINAL, Medline, Psycinfo samt Scopus. Till grund för resultatet valdes n=13 artiklar med kvantitativ design. Urvalet av artiklarna till resultatet har utförts med hjälp av inklusionskriterier, relevant abstract och publicerade mellan 2000-2013. Artiklarna skulle motsvara syfte och frågeställningar samt uppfylla hög eller medelpoäng i kvalitetsgranskningen. Resultat: Reminiscensterapi kunde reducera och minska depressiva symtom hos äldre personer på äldreboende. Musikterapi kunde också vara en effektiv åtgärd för att minska depression hos äldre personer på äldreboende. Ett annat resultat som framkom var att sömnen kan förbättras av musikterapi. Slutsats: Reminiscens- och musikterapi kunde minska depression hos äldre personer som bor på äldreboende, genom att musik stimulerar limbiska systemet och reminiscensterapin låter de äldre att återberätta och leva på nytt genom sina minnen. Det kan vara värdefullt för de äldre att vårdgivare på äldreboende lär sig grunder för reminiscens och musikterapi för att kunna använda det i den dagliga vården av de äldre för att minska depression men även som en förebyggande åtgärd.

<p>Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husdjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med djur. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonalens uppfattningar av vad ett husdjur på särskilt boende kan ha för inverkan eller betydelse för vården av de boende. En kvalitativ intervju studie genomfördes för att undersöka studiens syfte. Sju undersköterskor intervjuades. Resultatet visar att husdjur har en positiv påverkan på människan. Det stärker glädjen hos människor omkring och skapar en avslappnande atmosfär. Vårdtagarna på särskilt boende, där ett husdjur bor permanent på avdelningen har uppvisat en lugnande, positiv effekt. Hundar och katter är bland de mest populära sällskapsdjuren på grund av tillfredställelsen det ger att klappa och dess vänliga natur. Det finns dock även nackdelar med husdjur på särskilt boende. Allergier, rädsla för vissa djur och risken för att djuret kan orsaka skada eller att djuret själv kan ta skada förekommer. Författarna anser att det finns behov av fortsatt forskning om husdjur inom vården av äldre.</p> / <p>Former studies show that people living in nursinghomes are often suffering from feelings of depression and loneliness. The staff working at the nursing homes is often occuped with daily chores and the time for social interaction with the residents are limited. This results in feelings of desolations and anxiety. Troughout the centuries, man have always depended on pets as a company and comfort. Studies show that general health improves when interaction with animals occur. The purpose of this study was to describe the staff’s opinion of a pet in nursinghomes and what influence or meaning it may have on the care of the residents.<strong> </strong>A qualitative interview study was made to examen the purpose of the study. Seven assistant nurses were interviewed. Results show that<strong> </strong>pets have a positive affect on human beings. They often make people around them feel more joyful and relaxed. The residents in nursing homes, who have experienced a pet living with them at the unit, have showed a calming, positive effect in their behaviour. Dogs and cats are among the most popular animals as a company because of the satisfaction of stroking and its friendly nature. Allergy, fear for some animals and the potential risk for the animal to cause injury to it self or others occurs. The authors acknowledge the need for futher research about animals involved in caregiving.</p>

Bakgrund: Allt fler kommer drabbas av demenssjukdom och fler anhöriga kommer påverkas av att bli vårdande anhörig. Tidigare studier har visat att anhöriga behöver stöd under den period som de vårdar sina närstående med demenssjukdom. Att vara anhörig till en närstående som är demenssjuk påverkar anhörigas hälsa och välbefinnande. Hälso- och sjukvårdspersonal finns tillgänglig under hela perioden: från diagnos till flytten till ett boende. Det har även noterats om vikten med informella personers stöd. Nationella riktlinjer finns sedan tidigare om att stötta och erbjuda utbildning till anhöriga i deras situationer, men det är oklart huruvida detta uppfylls. Hälso- och sjukvårdpersonal innehar kunskap men det noteras en brist på förståelse för den situation anhöriga befinner sig i såväl som vårdande anhörig i ordinärt boende som efter flytten till äldreboende. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av formellt och informellt stöd genom sjukdomsförloppet vid demenssjukdom.  Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sju anhöriga, som tidigare varit vårdande anhöriga men som nu har närstående boendes på äldreboende, intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade och analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att stöd och utbildning inte endast behövs i början av demenssjukdomen när diagnos ställs utan är något som kontinuerligt behöver erbjudas under processens gång och ges till anhöriga. Ett stöd var av vikt även efter flytten till ett boende. Det framkom även att kommunikation och kompetensutveckling i form av utbildning kring demenssjukdomen är en viktig del för att kunna förbättra relationen mellan hälso- och sjukvårdspersonal och anhöriga. Brist på kommunikation och en dålig relation mellan anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal ledde till psykisk ohälsa och lidande för anhöriga. Informellt stöd i form av grannar och familj var av stor betydelse för anhöriga. Slutsats: Det finns en viktig del som specialistsjuksköterska/sjuksköterska kan göra vilket var bland annat att ge kunskap till anhöriga och till personal om demenssjukdom under hela processen. Det kan förbättra ett bemötande och skapa en god relation med anhöriga, men det kan även ge mer kvalité till vården och genom detta ge trygghet till anhöriga. Genom tillämpning av relationscentrerad vård tillsammans med personcentrerad vård kan det ge stöd och delaktighet till anhöriga. Det var viktigt att stödet var individualiserat för anhöriga och att hälso- och sjukvårdspersonal får en förståelse för deras situation och de känslor de har. / Background: More people will be diagnosed with dementia and more relatives will be affected and become informal carers. Previous studies show that informal carers need support during the period they care for their relative with dementia. To be an informal carer to a next-of-kin affects the carers’ health and well-being. Healthcare staffs are available during this whole period: from diagnosis to the placement at a nursing home. It has also been noted of the importance of informal persons support. There are national guidelines about support and to offer education to informal carers in their situation, but it is unclear how this is fulfilled. Healthcare staff beholds knowledge but there is noted a lack of understanding for the situation informal carers are in, both during the time of caring and after the move to a nursing home.   Aim: The aim of the study was to illuminate informal carers experiences of formal and informal support through the course of the dementia-disease. Method: The study is a qualitative interview study, where seven informal carers were interviewed. The informal carers had previously been carers, before their relatives moved in to a nursing home. Semi-structured interviews were conducted and were analyzed with qualitative content analysis. Result: The study show that the support and education is not only needed in the beginning of the dementia disease when the diagnosis is set, but support needs to be offered continuously and given to informal carers during the whole disease trajectory. Support is needed even after the move to a nursing home. It has been shown that communication and developing competence in forms of education about dementia is an important part to improve the relationship between informal carers and healthcare staff. Lack of communication and a bad relationship between relatives and healthcare staff led to mental ill health and suffering for the relative. Neighbours and family members gave informal support, and this was of importance for the informal carer.  Conclusion: There is an important part that specialized nurses/nurses can do and that is to give or offer knowledge to informal carers and to healthcare staff about dementia during the whole process. It can improve the treatment of patients with dementia and their informal carers and through this create a good relationship and the feeling of safety, and also improve the quality of care. By applying relationship-centred care with person-centred care can give the feeling of support and participation to informal carers. It is also of importance that support is individualized for relatives and that healthcare staff has an understanding for their situation and the emotions they have.

This licentiate thesis is based on the growing interest in Swedish elderly care. The aim of this thesis is to investigate what generates satisfaction with elderly care among older persons. The dominant ideology in both privately and publically run elderly care is individualized care, also called person-centered care, which holds the older person’s satisfaction as one of the main quality indicators. The proportion of older people is increasing and to maintain high levels of satisfaction with elderly care will require more knowledge. Data from the National Board of Health and Welfare’s (2012) nationwide survey on seniors’ experiences with elderly care was collected. Statistical analyses of this sample formed the basis for the results of the thesis and were reported in two papers. Study I used Donabedian’s (1988) model of quality of care in terms of structure, process, and outcome, and all municipal units in Sweden were included (N = 324). The results showed that structural variables (i.e. budget, staff, and training level) have minimal or no relationships with older persons’ satisfaction with care, while process variables (i.e. experiences of respect, information, and influence) have strong relationships with satisfaction with care. Study II made use of the long-standing person versus situation- model in social psychology, and was analyzed on an individual level (N = 95,000). The results showed that care process factors (i.e. experiences of treatment, safeness, staff- and time-availability) had a stronger relationship, than individual factors (i.e. health, anxiety, and loneliness) with satisfaction with care. The results also showed that older persons with home care generally felt better treated than older persons in nursing homes, but also felt less safe. Mediational analyses, based on this comprehensive elderly data, suggest that the individual aging condition of loneliness can be countered by providing safeness and treatment, resulting in high satisfaction with care. In conclusion, satisfaction with elderly care in Sweden today can largely be explained from a psychological perspective by the older persons’ perception of the care process, not by the amount of structural resources or the conditions of the aging persons. These findings could help facilitate the future quality development in municipalities and care organizations.

Denna studie syftar till att undersöka hur skriftanvändningen ser ut inom äldreomsorgen år 2017, med fokus på i vilka situationer, i vilka funktioner och hur skrift används. Undersökningen har bestått av två observationer med kompletterande intervjuer. En anställd inom hemtjänsten och en anställd på ett permanent äldreboende har följts under två separata dagar. Resultatet visade att skriftbruket huvudsakligen fyller dokumenterande och orienterande/planerande funktioner, vilket stämmer överens med tidigare forskning, men att man idag använder sig av tekniska hjälpmedel i en större utsträckning. Slutsatserna man kan dra från denna undersökning är att det är de huvudsakliga arbetsuppgifterna, omvårdnaden av brukare, samt organisationen av arbetet som styr hur och till vad man använder skrift. Samtidigt begränsas och kontrolleras skriftens utformning av regler och riktlinjer från högre instanser inom verksamheten.

This licentiate thesis is based on the growing interest in Swedish elderly care. The aim of this thesis is to investigate what generates satisfaction with elderly care among older persons. The dominant ideology in both privately and publically run elderly care is individualized care, also called person-centered care, which holds the older person’s satisfaction as one of the main quality indicators. The proportion of older people is increasing and to maintain high levels of satisfaction with elderly care will require more knowledge. Data from the National Board of Health and Welfare’s (2012) nationwide survey on seniors’ experiences with elderly care was collected. Statistical analyses of this sample formed the basis for the results of the thesis and were reported in two papers. Study I used Donabedian’s (1988) model of quality of care in terms of structure, process, and outcome, and all municipal units in Sweden were included (N = 324). The results showed that structural variables (i.e. budget, staff, and training level) have minimal or no relationships with older persons’ satisfaction with care, while process variables (i.e. experiences of respect, information, and influence) have strong relationships with satisfaction with care. Study II made use of the long-standing person versus situation- model in social psychology, and was analyzed on an individual level (N = 95,000). The results showed that care process factors (i.e. experiences of treatment, safeness, staff- and time-availability) had a stronger relationship, than individual factors (i.e. health, anxiety, and loneliness) with satisfaction with care. The results also showed that older persons with home care generally felt better treated than older persons in nursing homes, but also felt less safe. Mediational analyses, based on this comprehensive elderly data, suggest that the individual aging condition of loneliness can be countered by providing safeness and treatment, resulting in high satisfaction with care. In conclusion, satisfaction with elderly care in Sweden today can largely be explained from a psychological perspective by the older persons’ perception of the care process, not by the amount of structural resources or the conditions of the aging persons. These findings could help facilitate the future quality development in municipalities and care organizations.