<p>Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.</p><p>Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet.</p><p>Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek. Lärarnas egen inställning till viss litteratur påverkar också de inköp av skönlitteratur som skolan gör. Vi har också sett antydningar till samband mellan skolans antologier och den skönlitteratur som köps in, eftersom antologierna används som aptitretare.</p>

Uppsatsen behandlar kvinnoföreningen Husmodersföreningen i Hässleholm med omnejd fråndess att föreningen startades och tio år framöver, dvs åren 1938–1948. Husmodersföreningen iHässleholm med omnejd var verksamma fram till år 2011 då den lades ner efter 73 verksammaår. Hässleholm är en stad belägen i nordöstra Skåne. Uppsatsen studerar föreningens medlemsantal och aktiviteter, exempelvis föreläsningar,kurser och studiebesök. Föreläsningarna kunde ha fokus på bl.a. hälsorelaterade ämnen,barnuppfostran, knyppling, inredning eller vara samhällsbildande. Kurserna som erbjöds varexempelvis sykurser eller matlagningskurser av olika slag. Med de olika studiebesöken fickmedlemmarna exempelvis åka till Perstorps Ättiksfabrik eller gå på Husmodersföreningensriksmöten. Föreningen hjälpte även till i samhället genom att bidraga stöd till Norge och Finlandunder krigsåren där kvinnorna hjälpte till att sända bl.a. garn, kläder, mat och andraförnödenheter till de krigsdrabbade grannländerna.

Min undersökning handlar om hur några elever, lärare samt skolledare ser på ämnet religionskunskap i de tidigare åren. Det jag vill ta reda på i den här uppsatsen är vad orsakerna kan vara till att detta ämne verkar ges litet utrymme i undervisningen. Jag vill också se om det möjligtvis har skett någon förändring i synen på religionskunskapsämnet hos de jag har intervjuat, där jag gör jämförelser i viss mån utifrån tidigare forskning som har haft sin utgångspunkt från Lgr80. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med några elever, lärare och deras skolledare för att försöka få fram hur de ser på ämnet religionskunskap.Jag har i avsnittet diskussion och slutsatser funderingar kring skolledarens inställning och hennes betydelse för ämnet i undervisningen i skolan. Hon menar, liksom en av lärarna att ordet religionskunskap leder tankarna till kristendomskunskap som man hade i tidigare läroplan (1962). Resultatet från intervjuerna pekar också på de svårigheter kring ämnet som kan uppstå, som att lärare kanske undviker att ta upp svåra saker till diskussion med sina elever. Detta kan vara några möjliga orsaker till den osäkra inställningen till religionskunskapen man verkar ha i skolan, bland både elever och personal.Nyckelord: religionskunskap, religionskunskapsundervisning, värdegrundsfrågor, tidigare åldrar och läroplaner.

Denna uppsats behandlar kvinnoföreningen Stockholms husmodersförening Martha, åren 1938-1945. Uppsatsen redogör för Marthaföreningens aktiviteter och hur andra världskriget avspeglas i föreningens aktiviteter. Syftet med denna uppsats är att undersöka Marthaföreningens aktiviteter och kvinnors organisering under åren 1938 och 1945 . I uppsatsen redovisas protokollsböcker, som nämner antal närvarande till föreningens möten och aktiviteter. Protokollsböckerna framställer om hur många som var närvarande till föreningens styrelsemöten och medlemsmöten under den undersökta perioden. I undersökningsdelen används det tidningsartiklar och protokollböcker som behandlar aktiviteter som föreningen höll för att kunna vara hjälpsamma för nationen under andra världskriget. Marthaföreningens aktiviteter blir även synliga när föreningen höll en höstmässa med försäljning för att samla in pengar till neutralitetsvakten. De hjälpte även till i samhället genom att bidra med stöd till Finlandshjälpen under krigsåren. Föreningen anordnade bland annat operaföreställningar där inkomsten av föreställningen gick åt Finlandshjälpen.

Att som nyexaminerade sjuksköterskor arbeta på vårdavdelningar kan innebära många olika upplevelser. Efter tre års teoretiska och praktiska studier besitter sjuksköterskor en sjuksköterskeexamen samt en examen inom vårdvetenskap där all kunskap nu ska utföras i praktiken. Syftet med studien är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetet på vårdavdelningar de två första åren. Metoden är litteraturöversikt där åtta studier av kvalitativ och kvantitativ ansats samt mixad metod använts. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; Övergången från studenter till nyexaminerade sjuksköterskor; Att vara anställda via introduktionstjänster samt Vårdmiljöns betydelse. Resultatet visar på att det finns en övergång mellan utbildningen i skolan och vad som krävs teoretiskt samt praktiskt på arbetsplatsen, för- och nackdelar med introduktionstjänsterna samt vikten av en bra organisatorisk och stöttande vårdmiljö. Diskussionen lyfter fram avståndet i erfarenheter och kunskaper mellan studietiden och som yrkesverksamma sjuksköterskor samt betydelsen av organisatoriskt god och stöttande vårdmiljö. Slutsatsen uppvisar att genom att minimera skillnaden mellan teori och praktik, med rätt stöttning, en trygg introduktion samt ett tillåtande arbetsklimat främjar en god vård och hållbara sjuksköterskor.

Uppsatsens syfte är att utifrån lärarens egna perspektiv synliggöra faktorer som påverkar samhällskunskapslärarens arbetsmiljö vid tiden för Lgy 70. Med hjälp av Stockholms stadsarkiv undersöktes tre skolors ämneskonferenser i ämnet samhällskunskap. Ämneskonferensernas protokoll lästes och granskades i tre steg; helhet, kategoriserande och till sist utifrån mina forskningsfrågor: 1. Vad anser lärarna om elevernas påverkan på arbetsmiljön? 2. Vad anser lärarna om hur ledning (rektor, skolverket, läroplan osv.) påverkar arbetsmiljön? 3. Vad anser lärarna om andra ämnen/kollegors påverkan på arbetsmiljön? 4. Vad anser lärarna om hur resurser påverkar arbetsmiljön? 5. Vad anser lärarna om de yttre faktorerna (föräldrar, politik, media osv?)? Alltså faktorer utanför skolans murar påverkar arbetsmiljön? Forskningsfrågorna är inspirerade av ramfaktorsteorin som dessutom genomsyrar uppsatsens alla delar. Teorin går förenklat ut på att synliggöra lärares handlingsutrymme och elevers lärandeprocesser men är också vanligt i utvärderingsarbete, utbildningsplanering. Här används den till att synliggöra lärarens handlingsutrymme i frågor som berör arbetsmiljö. Uppsatsens undersökta tid är 1967 – 1970 och dess resultat kommer fram till att lärare anser sig vara mest påverkade av resursrelaterade faktorer i sin arbetsmiljö. Men även pedagogiskt-,organisations-, administrativt- som elevrelaterade faktorer synliggörs i min undersökning. Det viktigaste resultaten av undersökning uppvisar lärarens ensamhet och känsla av isolering till stor del beror på att läraren lämnas med ensamrätt i sitt klassrum.

<p>Syftet med denna undersökning är att få en bild av användandet av skönlitteratur i skolorna och hur lärarna upplever användandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen går till i år 1-3, hur läsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lärarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen användes en enkät som delades ut till lärare för år 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen används till stor del i undervisningen och att lärarna överlag är positiva till arbetet med skönlitteratur. Svårigheten med litteraturanvändningen är enligt lärarna att hitta rätt litteratur till rätt elev.</p>

Syftet med denna undersökning är att få en bild av användandet av skönlitteratur i skolorna och hur lärarna upplever användandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen går till i år 1-3, hur läsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lärarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen användes en enkät som delades ut till lärare för år 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen används till stor del i undervisningen och att lärarna överlag är positiva till arbetet med skönlitteratur. Svårigheten med litteraturanvändningen är enligt lärarna att hitta rätt litteratur till rätt elev.

Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ”gömma sig” bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades. Det kan skilja 30 timmar mellan skolornas totala undervisningstid av teknikämnet under åren 7-9. De flesta skolorna har en schemalösning av periodläsning och integrering med naturorienteradeämnena och Teknik utgör mellan 14 % och 24 % av NO/Teknik-tiden. Flera av lärarna upplever att teknikämnet kommer i skymundan. Ett par av lärarna är osäkra på om eleverna verkligen har nått alla mål när de slutar 9:an på grund av att skolans undervisning inte behandlar kunskapsstoff som är väsentligt för måluppfyllelsen. Detta innebär att två elever som båda har betyget G i teknik kan ha väldigt skilda kunskaper och kvaliteter i sitt kunnande. Möjligheten att kunna diskutera med kollegor spelar en viktig roll för undervisning och bedömning.

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt. Bland annat visade det sig att NO-ämnena och tekniken inte hade en given plats på schemat, en svårighet i sig medan den laborativa NO/teknikundervisningen pekade på stora möjligheter (lustfylldhet och intresse), likväl som på en del svårigheter (tid, material, gruppstorlekar). Vad gäller gruppuppgifter visade resultatet att värdegrundsförankring var en möjlighet samtidigt som svårigheter (arbetsformen passade inte alla etc.) gav sig till känna. Man måste synliggöra de hinder som finns för att kunna bemästra dem. När hindren är bemästrade kan man blicka framåt och se möjligheterna, förbättringarna och utvecklingen istället, något som denna studie hjälpt mig med.