Följande studie ämnar undersöka hur läromedel i biologi angriper ämnet naturvetenskapens karaktär. Den bygger på de sju aspekter som Norman Lederman använt för att definiera naturvetenskapens karaktär på grund- och gymnasienivå: att det är skillnad mellan observation och slutsats, det är skillnad mellan lagar och teorier, naturvetenskapen är baserad på empiri, den är öppen för förändring, den är kreativ, den är subjektiv och beroende av sitt kulturella sammanhang. Läromedlen analyseras både kvantitativt och med en hermeneutisk brukstextanalys. Resultatet visar att böckerna förmedlar att naturvetenskapen baseras på empiri och till viss del att det är skillnad mellan observationer och slutsatser. De missar dock att förmedla att dagens naturvetenskap är föränderlig, subjektiv och beroende av sitt kulturella sammanhang. Den huvudsakliga slutsatsen är därför att författarna lagt den största vikten vid att förmedla en bild av naturvetenskapens pålitlighet.

Studien är ett examensarbete i lärarutbildningen kopplat till fördjupningsämnet fysik. Läromedel spelar en stor roll i grundskolan när elever undervisas i fysik. Oerfarna lärare tillförlitar sig i högre grad till läromedel som då får en kvalitetssäkrande funktion. Valet av läromedel styrs av många faktorer och egna jämförelser kopplade till böckernas innehåll kan vara svåra att göra.  Syftet med studien är att jämföra och se ifall det finns skillnader och likheter i hur de vanligaste läromedlen i svensk skola behandlar ämnesområdet elektromagnetism i årskurs 7–9. Fem av de vanligaste läromedlen i fysik för årskurs 7–9 undersöktes i denna studie. Studien bygger på en fenomenografiskt forskningsansats. Det är en ämnesspecifik kvalitativ innehållsanalys av olika läromedel för grundskolans senare del där naturvetenskapliga begrepp med förklaringar studeras. De frågeställningar som studien försöker besvara är:  Vilka begrepp använder olika läromedlen i arbetsområdet elektromagnetism i årskurserna 7–9?  Hur väl förklaras de begrepp som används inom området elektromagnetism utifrån en språkutvecklande kunskapsnivå?  Resultatet visar att de olika läromedlen skiljer sig åt när det gäller begreppsmängd och texternas svårighetsgrad. Läromedlet Spektrum Fysik behandlar flest begrepp i sina skriftliga beskrivningar och läromedlet från NE innehåller minst. Texternas uppbyggnad visar på likheter i samtliga läromedelstexter. I analysen diskuteras de olika läromedlens för och nackdelar kopplat till den undervisande lärarens ämneskompetens.

Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att ta reda på vad tidigare forskning visar om hur digitala medel kan bidra till interaktion i matematikundervisningen. Informationssökningen gjordes utifrån frågeställningen som skulle besvaras av kunskapsöversikten. Resultaten visar att de dynamiska digitala medel, där eleverna får möjlighet att laborera och ändra variabler inne i själva programmet, ger möjlighet och inbjuder till interaktion och kommunikation mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Dock visar resultaten att digitala medel utan dynamisk funktion som till exempel online lärobok i algebra inte ger några effekter på interaktionen mellan elever eller mellan elever och lärare. Resultaten visar också att vilket digitalt medel som helst kan fungera multimodalt när kommunikationen och interaktionen mellan elever är i fokus. Betydelsen av lärarens roll i klassrum där digitala medel används för att främja interaktionen och kommunikationen mellan elever nämns också i resultaten.

Elever möter likhetstecknet inom matematiken i alla årskurser i skolan. Det är viktigt att eleverna får en god förståelse av likhetstecknet vilket är en av grundstenarna inom matematiken. Läroplanens centrala innehåll för algebra lyfter fram likhetstecknets betydelse i lågstadiet, i mellan– och högstadiet ska eleven ha en god förståelse av likhetstecknet och denna kunskap ska byggas vidare. Dock brister ofta den kunskapen och eleven saknar därmed ett algebraiskt tänkande och får problem med algebra, vilket har visat sig i internationella kunskapsmätningar. Orsakerna till den bristande kunskapen av likhetstecknet kan vara många men forskning har lyft fram läromedel som en av orsakerna. Syftet med denna studie är att belysa hur ett svenskt läromedel presenterar likhetstecknet inom området algebra och belysa progressionen av hur symbolen presenteras från årskurs 7 till årskurs 9. För att uppfylla studiens syfte gjordes en textanalys och det var utifrån variationsteori med deduktiv ansats som var den teoretiska grunden. Utifrån variationsteorin var likhetstecknet lärande objektet och de kritiska aspekterna var operation på båda sidor, position, substitution och ekvivalens. Resultatet för studien visade att alla kritiska aspekter av lärandeobjektet presenterades genom olika variationsmönster dock skiljde sig mängden av dessa åt. Det innebär att lärare måste vara medvetna om läromedlets presentation av lärandeobjektets kritiska aspekter i undervisningen för att kunna kompensera eventuella brister i läromedel de använder.

Syftet med studien är att undersöka vad elever som läser svenska som andraspråk tänker om inkludering och exkludering i skolan. Fyra fokusgruppsamtal genomfördes med elever i årskurs 9, där de hade möjlighet att diskutera anledningar till att de trivs i skolan och vad de har för syn på svenska som andraspråk. För att sortera ut materialet ifrån de transkriberade intervjuerna användes en tematisk innehållsanalys. Resultatet är sedan indelat i en horisontell och en vertikal analys. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna som deltog i studien inte känner sig exkluderade av att läsa svenska som andraspråk separerat ifrån sin ordinarie klass. Det framkommer även att eleverna anser att svenska som andraspråk är lättare än ämnet svenska, något de också tror att elever som inte läser svenska som andraspråk tycker.

I denna uppsats undersöks hur ordklassen pronomen beskrivs i läromedel i svenska för årskurserna 7, 8 och 9. Studien har genomförts genom närläsning av fem olika läromedel, varav tre är tryckta läroböcker och två är digitala läromedel. Resultatet visar att det finns skillnader mellan läromedlen avseende hur många grupper pronomen som tas upp samt avseende hur kortfattad eller utförlig beskrivningen av de olika grupperna är. Det finns även olika uppfattningar avseende den grammatiska bedömningen när det gäller vilka ord som tillhör gruppen reflexiva pronomen. De skillnader som har konstaterats tyder sammanfattningsvis på att det inte finns en samsyn mellan olika läromedelsförfattare avseende hur ordklassen pronomen ska beskrivas i läromedlen.

The aim of the study is to investigate social studies teachers’ idea of the importance of students’ agency for their future citizenship and how social studies teachers in upper secondary school assist students’ agency in their teaching. The methodologically the study is based on, is 6 interviews with social studies teachers of different ages and with different experience. The results show that the social studies teachers’ teaching have two main themes. The themes are to contribute to the students’ analysis of the world around them and assist the students’ future life as employees. Two theoretical starting points have been used to discuss the results, Ninni Wahlström’ capacity strategy and John Dewey’s communication theory. Social studies teacher’s teaching with a focus on students’agency means that the students should develop the future skills to set goals, reflect on their learning, to be able to make independent decisions, which leads to become competitive in the labor market with general competencies such as creativity, language skills and social competence. This results in that the students become competitive in the labor market where they have the capacity to become independent individuals with general skills such as creativity, language skills and social skills. The social studies teachers view that it is crucial for the students ’agency that they develop an analysis of the world around them, which means that the students can analyze current events such as the Ukraine war in 2022 and be able to discuss this with other people. The students can use this in their future citizenship. Social studies teachers encourage students’ agency in social studies by using project work in social studies for students to learn to solve problems in creative ways to solve real problems as future citizens. The social studies teachers encouragea linguistic ability through their social teaching that encourage students' agency. It means being able to reason, see connections and draw conclusions about current events. The social studies teachers believe that this encourages the students’ personal development and their future citizenship where the students have a self-esteem to succeed in projects in the future and to understand modern society. According to the social studies teachers, the students should socialize with other students through group exercises in teaching, which they believe gives the students expanded opportunities in life. The social studies teachers believe that dialog as a pedagogical method encourage the student’s democratic competence, which means that the students develop a thought structure about the democratic rules within a democratic society and it is also important for the students’ agency that they develop a democratic competence which means that the students are critical of the information in a global community so they know which information can be trusted. The pedagogical approach among the social studies teachers is that it should be a creative social environment where the students learn to think independently with the teacher as a supervisor in the classroom who does not impose knowledge on the students. The main pedagogical method to assist students’ future citizenship in social education is to use news in the social studies. Keywords: Social studies, Citizenship, Media, Language skills, Agency, Social competence, Creativity, Upper Secondary school

Genom kvalitativa intervjuer med svensklärare för årskurs 7–9 undersöker studien uppfattningar om betydelsen av elevers intresse för skönlitterär läsning. Vidare undersöker studien hur lärare resonerar kring valen av texter i syfte att främja ett skönlitterärt läsintresse hos samtliga elever. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt med vägledning av befintliga teoretiska modeller om läsengagemang och motivation samt Rosenblatts transaktionsteori. Studiens resultat antyder bland annat att lärare främst betraktar betydelsen av elevers intresse för skönlitterär läsning som instrumentell, även om läsintressets estetiska aspekter också tillmäts betydelse. Vidare framgår att lärarna endast till viss del tillmötesgår elevernas autonomi i texturvalen. Genomgående anses elevers fria val av böcker påverka läsintresset negativt, medan textval som vägleds av läraren och gemensam läsning av en lärarvald bok anses främja elevernas intresse för skönlitterär läsning. I urvalen påpekas också vikten av att beakta elevernas intressen, något som anses extra betydelsefullt för elever med låg motivation för läsning.

Abstrakt  This essay aims to examine the themes of teaching aids and equivalence as related to the subject Art in Swedish primary school years 7-9. Four art teachers were interviewed in a semi-structured form with questions formulated based on the aim as well as the background. The results were analyzed based on a theoretical framework consisting of hermeneutics, the “expanded concept of knowledge”, didactics, and mediation and artifacts. The analysis of the results was that the responding teachers did not want published teaching aids, while also stating the need for other teachers. The respondents also highlighted that equivalence was deficient in the subject of Art overall. The discussion that follows is that an increased amount of published teaching materials may provide a path towards equivalence in the subject of Art grades 7-9.

This essay aims to examine the themes of teaching aids and equivalence as related to the subject Art in Swedish primary school years 7-9. Four art teachers were interviewed in a semi-structured form with questions formulated based on the aim as well as the background. The results were analyzed based on a theoretical framework consisting of hermeneutics, the “expanded concept of knowledge”, didactics, and mediation and artifacts. The analysis of the results was that the responding teachers did not want published teaching aids, while also stating the need for other teachers. The respondents also highlighted that equivalence was deficient in the subject of Art overall. The discussion that follows is that an increased amount of published teaching materials may provide a path towards equivalence in the subject of Art grades 7-9.