Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka val elever i årskurs 2 gör då de skapar egna modeller av planeter i solsystemet och hur de förstår andra elevers modeller av planeter i solsystemet, samt vilken kunskap relaterat till skapande av modeller eleverna uppvisar när de ombeds analysera sina egna och andras modeller. Undersökningen bygger på kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar dels att de flesta elever gör val baserade på kunskap om koder när de skapar sin modell av en planet, dels att några elever gör val baserade på tidigare förlagor i skapandet av modeller. När eleverna tolkar andra elevers modeller av planeter visar studien att det är viktigt med avkodning av färger och symboler. Vissa förkunskaper hjälper eleverna med avkodningen medan andra förkunskaper förvirrar eleverna. När eleverna får analysera sina modeller och andras framkommer elevernas kunskaper om koder och att tidigare förlagor används som utgångspunkt. När eleverna får reflektera om sina och andras modeller bidrar reflektionerna till en djupare förståelse för modeller och solsystemets himlakroppar, men för att möjliggöra lärande behöver läraren stötta eleverna i förståelsen för vad modeller visar och inte kan visa. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

Det pågår diskussioner kring vilka metoder den tidiga läs- och skrivundervisningen lämpligen bör utgå från. Detta arbete ämnar ge ett bidrag till diskussionen genom att analysera sju pedagogers upplevelser av att använda estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen med utgångspunkt i sociokulturell teori. De estetiska lärprocessernas bidrag handlar om möjligheter till ökad elevdelaktighet, meningsfulla läraktiviteter, utvecklandet av grundläggande läs- och skrivförmågor samt pedagogers upplevelser av sina förutsättningar till att använda estetiskt inspirerade metoder i läs- och skrivundervisningen. Sju pedagoger har intervjuats och samtliga ställer sig positiva till estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen. De upplever ett ökat elevdeltagande, lustfyllt lärande där olika estetiska uttryckssätt bidrar med meningsfullhet samt att lärande och förmågor kan utvecklas och fördjupas. Samtidigt uppges att användandet av estetiska lärprocesser är svårt att genomföra i den dagliga verksamheten där faktorer som inskränker användningen är tidspress, stöd och kunskap. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Som blivande lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 med fördjupningsämne naturorientering, teknik och lärande blev ändamålet med denna studie att undersöka lärares didaktiska ställningstaganden genom utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena. Studien utgår från olika teoretiska perspektiv: Vision I, II och III och den didaktiska triangeln. Dessa teoretiska perspektiv förtydligar vilket naturvetenskapligt innehåll lärare erhåller genom deras didaktiska ställningstaganden inom den naturorienterande undervisningen i utomhuspedagogik. Syftet med arbetet är att undersöka hur det naturvetenskapliga innehållet i koppling till de didaktiska ställningstagandena kan möjliggöra för olika kunskaper inom den naturorienterande undervisningen genom utomhuspedagogik.  Studiens datainsamling utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra aktiva lärare i lågstadiet på tre olika kommunala skolor och tre aktiva lärare på två olika naturskolor i södra Sverige. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas didaktiska ställningstagande medför många möjligheter för elevernas kunskapsintag. Den största möjligheten som den utomhuspedagogiska undervisningen erhöll till elever var att de får lära sig naturorientering för inomvetenskapligt syfte där eleverna ska utveckla kunskaper som kan användas för framtida utbildning. Det framgick även att en del lärare använder sig av naturvetenskapligt innehåll som möjliggör att eleverna kan använda och befästa kunskaper utifrån deras intresse och vardag. Där elever ska få en förståelse över sin roll till den naturorienterande undervisningen.

Syftet med vårt examensarbete är att lyfta fram och öka förståelsen för lärares roll i skolans visuella kultur. Utifrån detta syfte ställer vi oss två forskningsfrågor: Hur berättar lärare i årskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstå skolans visuella kultur genom deras berättelser?I vårt arbete utgår vi från teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lärare verksamma i årskurs F-3. I analysen av empirin använder vi oss av kritisk diskursanalys som metod med fokus på textens ordval och modalitet. Vi har även sett till vilka diskursiva praktiker lärarna agerar inom och vilken social praktik de förhåller sig till i sina berättelser.Resultatet visar att lärarna rör sig inom flera olika diskurser, samtidigt som det saknas en övergripande urvalsdiskurs. Lärarna anger att de använder sig av olika strategier för sitt urval av bilder och visuella media till sin undervisning. Lärarnas användande av bildbegreppet och deras urvalsstrategier speglar lärarnas egna visuella kultur. En gemensam urvalsstrategi är att de utgår från eleverna i sitt urval. Samtidigt präglas den diskursiva praktiken av deras egen visuella kultur. I detta konstrueras eleverna som delaktiga eller icke-delaktiga i skolans visuella kultur.

Då det idag finns forskning som menar att nyttjandet av skönlitteratur i NO-undervisningen är fördelaktigt för eleverna när det kommer till deras kunskapsutveckling, intresse och nyfikenhet har jag för avsikt att ta reda på mer om detta.Jag har genom detta arbete fått möjlighet att intervjua fem grundskolelärare som alla arbetar i olika kommuner i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur grundskolepedagoger använder sig av skönlitteratur i sin NO-undervisning. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilka sätt använder verksamma pedagoger skönlitteratur i den naturvetenskapliga undervisningen i åk 1-3? På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur för att öka elevers nyfikenhet för ämnet? Alla pedagoger undervisar i NO-ämnena och försöker att göra sin undervisning så varierad som möjlig där de även använder skönlitteratur som kunskapskälla.

Den dialogiska högläsningen har en stor betydelse för språkutvecklingen. Undervisningen utvecklas konstant och skolan får tillgång till allt fler digitala verktyg. Men hur används dessa verktyg inom högläsningen? Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare i grundskolans årskurs 1–3 beskriver sin användning av dialogisk högläsning i kombination med medierande verktyg inom svenskundervisningen. Studien har formats utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver lärare att de använder sig av dialogisk högläsning i sin svenskundervisning? Hur beskriver lärare sina erfarenheter av att använda digitala verktyg vid dialogisk högläsning? Slutligen vilka analoga verktyg använder lärare sig av vid gemensam dialogisk högläsning?  Studien utgår från sociokulturell teori och fokuserar främst på hur lärare använder sig av medierande verktyg och stödstrukturer i sin undervisning utifrån studiens syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1–3 utformades ett resultat. Resultatet visade på goda exempel på hur olika digitala- och analoga verktyg används i undervisningen. Det framgår även lärares inställning och erfarenheter av att använda sig av medierande verktyg. / The dialogic reading aloud is of great importance for language development. Teaching is constantly evolving and schools have access to more and more digital tools. But how are these tools used in reading aloud?  The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers in compulsory school years 1–3 describe their use of dialogical reading aloud in combination with mediating tools in Swedish teaching.  The study has been shaped based on the following questions: How do teachers describe that they use dialogical reading aloud in their Swedish teaching? How do teachers describe their experiences of using digital tools in dialogical reading? Finally, what analogue tools do teachers use in joint dialogical reading aloud?  The study is based on sociocultural theory and focuses primarily on how teachers use mediating tools and support structures in their teaching based on the purpose of the study. Through qualitative semi-structured interviews with teachers in grades 1-3, a result was designed. The results showed good examples of how different digital and analogue tools are used in teaching. It also shows teachers' attitudes and experiences of using mediating tools.

Syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur lärare använder konkret material i sin undervisning för att elever därigenom ska nå ett abstrakt matematiskt tänkande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare i årskurs F-3. Insamlade data har sorterats, analyserats och presenterats i relation till APOS-teorins fyra faser av matematikinlärning. Enligt teorin är eleven till en början i behov av att använda konkret material, för att sedan börja göra kopplingar mellan det konkreta och det abstrakta. Därefter når de ett helt abstrakt tänkande och kan slutligen skapa sig matematiska strukturer som de kan använda i andra sammanhang. Resultatet av studien visar att lärare upplever att elevers väg från konkret till abstrakt matematik är högst individuell och att det inte är säkert att alla elever når ett abstrakt tänkande. Slutsatsen är att detta skulle kunna bero på att syftet med det konkreta materialet eller kopplingen mellan det konkreta och det abstrakta inte tydliggörs tillräckligt. En ytterligare anledning skulle kunna vara att matematikundervisningen i alltför hög grad kopplas till situationer och material som eleverna redan har en vardaglig relation till.

Syftet med föreliggande studien är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare resonerar kring att undervisa om källkritik i SO-ämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med ett pragmatiskt perspektiv. Genomförandet sker med semistrukturerade intervjuer med fem F-3 lärare. Där F-3 lärarnas resonemang om källkritik i undervisningen för årskurs F-3 inom So-ämnet lyfts. Resultatet identifierar hur F-3 lärare resonerar för att utveckla elevers källkritiska förmåga, vilket innehåll de väljer att använda i sin undervisning om källkritik och vilka metoder som används för att utveckla elevers källkritik gentemot källors tillförlitlighet. Slutsatser visar på F-3 lärares upplevelser kring vikten av den källkritiska undervisningen och de möjligheter som elevers källkritiska förmåga medför.

Skolan ska sträva efter att undervisningen anpassas efter varje elevs bakgrund och språkutveckling samt att varje elev ges möjlighet att utveckla sitt skriftspråk. Det ställer i sin tur krav på lärares arbete med att främja flerspråkiga elevers skrivutveckling. Syftet med den här studien är därför att bidra med ökad kunskap vad gäller användning av olika strategier och metoder i arbetet med flerspråkiga elevers skrivutveckling samt vilka utmaningar lärare menar att de möter i sitt arbete. För att lyckas besvara syftet med studien har fem verksamma lärare i årskurserna 1-3 intervjuats. Studien utgick från två frågeställningar: Vilka didaktiska strategier och metoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra flerspråkiga elevers skrivutveckling i undervisningen samt vilka utmaningar lärare anser att de möter i sitt vardagliga arbete med att möjliggöra flerspråkighet i skrivundervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i den sociokulturella teorin där social samverkan och medierande redskap är centrala delar. Ett kvalitativt perspektiv har även beaktats i studien genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bygger på färdigställda frågor och den insamlade datan har därefter analyserats och transkriberats. Resultatet visar att lärarna anpassar sin skrivundervisning utefter flerspråkiga elevers kunskapsnivå. Det är enligt lärarna av stor vikt att använda sig av flera strategier och metoder i skrivundervisningen för att lyckas främja flerspråkiga elevers skrivutveckling. Däremot är det två metoder som särskilt nämns av lärarna som gynnsamma, det är lärplattan och bilder som stöd. De utmaningar som främst nämns av lärarna i deras vardagliga arbete är bristen på tid och personaltäthet. / The school must strive for the teaching to be adapted to each pupil's background and language development and for each pupil to be given the opportunity to develop their written language. This, in turn, places demands on teachers' work to promote multilingual pupil's writing development. The purpose of this study is therefore to contribute with increased knowledge regarding the use of different strategies and methods in the work with multilingual pupils' writing development and what challenges teachers believe they face in their work. In order to successfully answer the purpose of this study, five teachers in the grades of 1-3 have been interviewed. The study was based on two questions: What didactic strategies and methods teachers describe that they use to promote multilingual pupils' writing development in teaching and what challenges teachers describe that they face in their everyday work with enabling multilingualism in writing teaching. The theoretical starting point of the study is based on the sociocultural theory where social cooperation and mediating tools are central parts. A qualitative perspective has also been considered in the study through semi-structured interviews. The interviews are based on completed questions and the collected data has subsequently been analyzed and transcribed. The results show that the teachers adapt their writing teaching according to the knowledge level of multilingual pupils. According to the teachers, it is important to use several strategies and methods in teaching writing in order to succeed in promoting multilingual pupils' writing development. However, there are two methods that are particularly mentioned by the teachers as beneficial, learning board and images as support. The challenges that the teachers mainly mentioned in their everyday work are the lack of time and staff density.

Studiens syfte är att nå fördjupad kunskap kring några lärares allmänna förhållningssätt till högläsning som didaktiskt redskap och deras beskrivningar av hur de implementerar sådana förhållningssätt i sin praktik i årskurs F–3. Studien har en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer genomförts med verksamma lärare i årskurs F–3. Som teoretiskt ramverk har jag valt Vygotskijs sociokulturella perspektiv och Bakhtins dialogteori, vilka båda pekar på vikten av socialt samspel och dialog vid inlärning. Högläsningssituationens lärandepotential knyts till dessa perspektiv. Empirisk forskning ger gott stöd för högläsning som didaktiskt redskap och betonar dess lärandepotential. För att förverkliga den potential som högläsning har krävs dock att läraren ser högläsning som ett användbart didaktiskt redskap. Högläsning anges inte som metod i lärandeprocessen i kursplanen för svenska eller i läroplanens tredje del gällande förskoleklassen. Resultatet visar att lärarna har ett intresserat förhållningssätt till högläsning. De betonar särskilt de positiva effekter högläsningen har för elevernas språkutveckling. Lärarna använder lässtrategier och arbetar i olika grad med texter. Vidare ser de en kompensatorisk potential i högläsningssituationen där språksvaga elever stimuleras. Kontakten med litteratur genom högläsning vidgar också världen för eleverna menar lärarna och kan öka elevernas läslust. Lärarna är måna om att tillvarata elevernas intressen vid val av bok, men högläser nästan uteslutande skönlitterära texter. Vidare framkommer det av intervjuerna att socialt samspel och dialog inte ges en framträdande roll. Inte heller systematiserar man sin högläsningsundervisning i någon högre utsträckning och i något fall ses högläsning som en avkopplande stund. Resultatet visar också att lärarna inte explicit kopplar sin högläsning till läroplanen.