Flertalet studier har visat att hembesök är uppskattat av både barnhälsovårdsjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) och föräldrar. Hembesöket ger en inblick i livsvärlden. Det ger en djupare relation mellan BHV-sjuksköterskan och familjen vilket underlättar BHV-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hembesök till nyblivna föräldrar har länge genomförts inom den svenska barnhälsovården. Sedan 2014 finns rekommendationen att hembesök även ska genomföras när barnet är åtta månader. Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelse av att genomföra hembesök när barnet är åtta månader. Metoden som använts i studien är kvalitativ forskningsintervju där sju BHV-sjuksköterskor intervjuats. Datamaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: att vara trygg i sitt yrkeskunnande, att bygga goda relationer samt att anpassa till olika förutsättningar. Resultatet visar att trygghet i yrkesrollen underlättar genomförandet av hembesök när barnet är åtta månader. BHV-sjuksköterskan vågar ställa obekväma frågor samt har förmågan att anpassa sig efter olika miljöer. BHV-sjuksköterskan kan vid hembesök få en bild av barnets hemmiljö utan att ord behöver användas. Vid hembesöket vid åtta månader upplever BHV-sjuksköterskan en trygghet i relationen till familjen då kontakten med familjen många gånger är etablerad sedan tidigare. Ibland får BHV-sjuksköterskan dock en känsla av att vara kontrollant. Att genomföra hembesök vid åtta månader upplevs tidskrävande men fördelarna med hembesöket överväger. Hembesök vid åtta månader upplevs som en möjlighet för BHV-sjuksköterskan att arbeta mot en förbättrad hälsa för barn. Där vikten läggs på att stödja och stärka föräldrar, att fördjupa en relation samt få möjlighet till ett naturligt möte.

Sedan de senaste läroplanerna har frihet i utformande av verksamheten med den praktiska arbetslivsorienteringen möjliggjorts. Detta har bidragit till att skolorna i Sverige utformat verksamheten på olika sätt vilket riskerar att ungdomarna inte ges samma förutsättningar till att göra väl underbyggda beslut som rör den egna framtiden. Syftet med studien är att ta reda på skillnader i handlingshorisontens förändringar samt reflektioner efter praktisk arbetslivsorientering i traditionell form respektive ersättande verksamhet. Detta för att täcka den kunskapslucka som finns på området. De teoretiska begrepp vi använt oss av är handlingshorisont, socialt kapital, pragmatiskt rationellt beslutsfattande samt teori och praktik. Resultatet visar att praon oavsett form påverkar handlingshorisonten ur ett individuellt perspektiv. Det sociala kapitalet har påverkat handlingshorisonten genom att ungdomar ser fler möjligheter än tidigare genom ökat socialt kapital. Studien visar att eleverna efter prao oavsett form gått från pragmatiskt beslutsfattande till ett mer rationellt. Resultatet visar också att elever som deltagit i prao i traditionell form har reflekterat över djupare praktiska erfarenheter av en arbetsplats än vad elever som deltagit i ersättande verksamhet har genom att de fått ta del av både teoretiska och praktiska moment och därmed fått omsätta teorin i praktiken.

Today’s stream of information is massive. Children and teenagers are exposed to information and advertising daily. The requirement to be able to sort and review the messages behind the advertising is fast becoming more important. This study has been made on 8- year-old pupils, in which they studied analysing advertisements for one lesson and then they were interviewed individually. The purpose of this study was to see if eight-year-old children are aware of the way advertisements describe gender and how you in a pedagogical way can teach children to critically examine media, above all advertising.   One of the questions asked is: Can eight-year-old children see specific gender roles in advertising? By studying former research and carrying out this study the writer of this essay has tried to answer the questions.   Through the study it was apparent that the 8- year- old pupils had difficulties to grasp the gender roles and see the messages behind advertising. It is important to learn more about media and advertising in early ages to be able to criticize the messages in media. / Dagens informationsflöde är stort. Barn och ungdomar exponeras för information och reklam dagligen. Det ställer stora krav på att kunna sortera informationen och kritiskt kunna granska budskapen bakom reklam. Tidningsreklam är något som barn träffar på ofta och många gånger ter sig dessa reklambilder stereotypt för könsroller.   Undersökningen har gjorts genom en kvalitativ studie på elever som är i åtta års ålder, där de hade ett lektionstillfälle i reklamanalys som sedan följdes upp med enskilda intervjuer.   Syftet var att se om barn i åtta års ålder är medvetna om reklamens framställning av könroller och hur man på ett pedagogiskt sätt kan ge barn verktyg att kritiskt granska medier, framför allt reklamen.   En av frågorna som har ställts är: Kan barn i åtta års ålder utläsa specifika könsroller i en reklambild? Genom studier av tidigare forskning och den genomförda undersökningen har författaren sökt svar på frågorna.   I resultatet kan man utläsa att respondenterna i studien hade svårt att se könsrollerna och se till reklambildens bakomliggande budskap. Det är viktigt att lära sig mer om media och reklam i tidiga åldrar för att kritiskt kunna granska dess budskap.

Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheten att kunna påbörja ett arbete med att införa ett lean-tänkande i skolverksamheten för att kunna strukturera och få en effektivare undervisning i verkstaden. I undervisningen förekommer det tidsåtgång för onödiga moment till exempel letande efter olika verktyg som inte är placerade på rätt ställe. Den grundläggande meningen med lean-filosofin är att eliminera slöseri i det dagliga arbetet. De frågor som behöver besvaras är vad elever och kolleger anser om nuläget, samt vad de vet om leankonceptet och om de är medvetna om sin egen roll i sammanhanget. För att få fram svar har en kvantitativ undersökningsmetod använts i form av en enkät till eleverna och en kvalitativ metod genom intervjuer med kolleger, för att kunna använda fördelarna som båda metoderna erbjuder. Enligt de resultat som kommit fram i analysen av insamlat material framgår att det finns en medvetenhet om problemet med ordning och reda hos både elever och kolleger samt att det finns en stor förbättringspotential. Det framkom också att det finns ett utbildningsbehov om lean-filosofin hos flera av våra kolleger. Målet är att kunna implementera lean-filosofin undervisningen. För att kunna nå målet är det viktigt att de som arbetar med lean-filosofin har tillräcklig kunskap om vad det innebär, vilket är avgörande för att få ett framgångsrikt arbetssätt.

Urbana grönområden med hälsofrämjande ljudmiljöer riskerar att försvinna eftersom det finns en trend att bygga tätare städer, vilket kan ge ökade bullerföroreningar. I svenska kommuner är ambitionen att skydda och behålla sådana ljudmiljöer. För denna undersökningen besöktes fyra områden i Malmö för att utvärdera deras ljudmiljöer. Metoderna som användes var ljudnivåmätningar, ljudlandskapsekologiska metoder (ljudupptagningar, spektrogram, akustiska index) och applicering av åtta parkkaraktärer översatta i ljudlandskapsterminologi. Användningen av de åtta karaktärerna i ljudlandskapterminologi kan vara ett effektivt sätt att utvärdera ljudmiljöer, men har troligen svårt att konkurrera med redan etablerade upplevelse- och hälsoeffektbaserade studietyper. Ljudlandskapsekologi kan utgöra en ny metod för vissa delar av utvärdering av ljudmiljöer, eftersom den har effektiva metoder för datainsamling, analys, och kartläggning, men kräver troligen ett utökat perspektiv i de bedömningsgrunder som finns i europeisk och svensk bullerlagstiftning. Ljudlandskap bör betraktas som resurser med ekologiska och sociala värden. / Urban green areas and their sound environments are linked to many health benefits. These areas are threatened to disappear with densifying cities and increasing noise pollution. In Swedish municipalities the aim is to preserve such areas. For this study four areas were visited in Malmö to evaluate their sound environments. The methods included sound measurements, soundscape ecology methods (sound recordings, spectrograms, acoustic indices) and the use of eight characteristics of green areas together with soundscape terminology. Using the eight characteristics together with soundscape terminology might be an effective way of evaluating sound environments, but will probably not compete with other perception-based and health impact assessment methods. On the other hand, soundscape ecology methods could play an important role in some parts of the quality assessment of sound environments, because of highly effective data collection, analysis and mapping, but requires an extension of the quality values in Swedish and European noise policy. Soundscapes should be viewed as resources with ecological and social values.

Syftet med det här examensprojektet var att undersöka och diskutera hur fanidentiteten konstrueras och uttrycks av medlemmarna av fan communityn prince.org. Syftet med kortfilmsfilmmanuset var att sätta mig i kontext till hur fans framställs i film och TV och ge en mer mänsklig och underhållande bild av analysen.Det teoretiska perspektiv som arbetet utgått från är Cultural Studies där mediepubliken ses som aktiv med förmågan att vara kritisk.För att samla in data användes netnografi som metod, det vill säga etnografiska studier på Internet. Förutom observationer utfördes även intervjuer med sju medlemmar av prince.org. För att hitta en bra struktur för filmmanuset kombinerades Thurlows (2008) åtta punkter med Raskins (1998) fem parametrar.Resultaten av studien visar att fanidentiteten är komplex och att det inte går att ge ett enhetligt svar på frågan vad ett fan är. Även om en del akademiker starkt framhäver fandoms positiva sidor är det ändå problematiskt då även det kan vara stereotyperande och utesluta de fans som inte passar in. Problematiken återfinns även på prince.org där medlemmarna stereotyperar och har olika uppfattning om vad fanidentiteten innebär vilket ibland leder till kraftiga argumentationer. / The purpose of this examproject was to study and discuss how then fan identity was constructed and expressed by the members of the online fan community prince.org. The purpose of the practical work was to create a short film script in order to put my work in relation to how fans are pictured on film and television and to give a more concrete and entertaining picture of my analysis.The theoretical framework for this study was Cultural Studies where the media audience is seen as active and capable of criticism.Netnography, i.e. online ethnography, was the research method chosen for this project. A number of threads were being observed and seven members were interviewed. In order to give the film a good structure Thurlow's (2008) eight point guide was combined with Raskin's (1998) five parameters.The results of my study show that the fan identity is complex and that it is not possible to give one uniform answer to the question of what a fan is. Even if some academics strongly argue for the positive aspects of fandom, it is still problematic since even that is a way of stereotyping and excludes those that do not fit in. This problem is also found at prince.org where members stereotype and have different opinions about what it means to be a fan, something that sometimes leads to big arguments.

Bakgrund: Hembesök till alla nyblivna föräldrar är grundläggande inom svensk barnhälsovård (BHV). Enligt det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet ska alla familjer erbjudas två hembesök från barnhälsovården, det första när barnet är nyfött och det andra när barnet är åtta månader. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll inom barnhälsovården som genom ett nationellt program erbjuder insatser till alla barn och deras föräldrar men också riktade insatser till barn med särskilda behov i syfte att främja barns hälsa, välbefinnande och utveckling. Få svenska studier finns som beskriver BHV-sjuksköterskans erfarenheter av hembesök då barnet är 8 månader. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa BHV- sjuksköterskors erfarenheter av hembesök när barnet är åtta månader. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod och nio BHV-Sjuksköterskor inom Västragötalandsregionen har intervjuats. Resultat: BHV-sjuksköterskorna var positiva till att vara i barnets och familjens hemmiljö. I hemmiljön kunde information, råd och stöd tydligare ges samt kopplas till barnet och familjens miljö lättare än vid mötet på BVC. Hembesöket gav BHV-sjuksköterskan möjlighet skapa sig en helhetsbild av familjen samt relationen till familjen upplevdes djupare. Slutsats: Hembesöket när barnet är åtta månader upplevdes värdefullt och gav ett mervärde till BVH -sjuksköterskornas hälsofrämjande arbete. Även en bättre förståelse för familjen skapades när BHV sjuksköterskan såg familjen i sin hemmiljö. Hinder för att utföra hembesöken skildrades även som brist på tid och personal. / Background: Home visits to all new parents are fundamental in Swedish child health care. According to the new National Child Health Program, all families must be offered two homevisits from the child health care service, the first when the child is newborn and the other when the child is eight months. Child health nurses (CHN) has a central role in child health care, which through a national program offers initiatives to all children and their parents but also directed efforts to children with special needs in order to promote children's health, well-being and development. Few Swedish studies are available that describe the CHN´s experience of home visits when the child is 8 months old. Aim: To highlight child health nurses experience of home visits when the child is 8 months old. Method: A qualitative descriptive content analysis with inductive approach has been used as an analysis method and nine CHN´s within the Province of Västra Götaland (Sweden) have been interviewed. Result: The result showed that the child health nurses were positive to be in the child's and family's home environment. In the home environment, information, advice and support could be given more clearly and directly connected to the child and the family's environment, this more easily than during the meeting at the Child Health Centre. The home visit gave the CHN´s the opportunity to create an overall picture of the family and the relationship with the family was deeper. Conclusion: The Child Health Nurses' of this study describe the home visit when the child is 8 months as valuable and that it provided added value to the CHN´s health promotion work. Also, a better understanding of the family was created when the CHN´s saw the family in their home environment. Obstacles to performing home visits were also portrayed by the CHN´s as lack of time and practical obstacles.

The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied. / Syftet med den här studien är att synliggöra hur utbildade förskollärare förhåller sig till och arbetar utifrån målet i den senaste läroplanen (Lpfö18) angående högläsning och samtal kring det lästa för att utveckla språklig medvetenhet  och ordkunskap hos de äldre barnen. Åtta observationer och fyra kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor har genomförts. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Vygotskij. Resultaten visar att förskollärarna har liknande uppfattningar angående högläsning och samtal kring det lästa avseende värdet för barnens utveckling av språklig medvetenhet. Dock har arbetssättet för att nå detta mål varierat bland de olika förskolorna.