My essay is about the transition between home and preschool and takes its starting point in two stories. The first describes an induction conversation and how I as an educator react and act on the basis of the reactions of the two caregivers. The second story also depicts two different reactions from caregivers just before they go home after the first day of preschool training.         My purpose with the essay is to find out whether these reactions from caregivers are based on the same problem, institutionalization of childhood. From society's demands on society's members, preschool politics and society's views, it has developed a institutionalization. Through a historical perspective, I want to try to shed light on how it can affect the reactions and actions of legal representatives in the transition between home and preschool.         Shared responsibility, how does it look between home and preschool when society has created an institutionalization of childhood? In my essay I would like to shed light on how the pre-school's policy documents over time influenced and changed the perception of responsibility. From being nurtured in the home and educated in preschool as an institution to give the preschool the responsibility to develop a collaboration between home and preschool in a close and trusting way.         As a ready preschool teacher June 2019 I start working in the business of preschool with a mission that is guided by a new curriculum, “Lpfö 18”. I wondered then, how these changes affect my job as a preschool teacher? In my essay, I want to try to give my views on the changes and how I now think that I can approach the concept of teaching that is part of education.         I will use a scientific essay as a method, where I reflect on my dilemmas and with the help of a historical perspective on preschool politics. By trying to shed light on positions and assignment formulations that have been given may have gained importance in the perception of the shared assignment between home and preschool. Also highlight and reflect on what the new curriculum, “Lpfö 18”, and its reformulations can be of importance in terms of the view of a preschool teacher's mission in the future.

<p>Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet. Några känner sig ensamma med sin problematik, men menar att det skulle gå lättare om de fick stöd och hjälp att ta sig vidare av någon som förstår deras problematik och kan finnas till hands när de behöver extra stöd. Ett resultat är att de unga vuxna tycker det är av vikt att få stöd med studier och arbete i övergången till vuxenlivet och att det inom dessa verksamheter finns människor som tar hänsyn till deras funktionshinder. Ytterligare ett resultat visar att de unga vuxna upplever att det är svårt att få den hjälp de behöver. Slutsatsen är att det behövs ett närmare samarbete mellan landsting och kommun, kanske i en ny organisation som skulle kunna erbjuda både medicinska och rehabiliterande åtgärder för att kunna erbjuda unga vuxna en bra verksamhet. En sådan verksamhet skulle även kunna inrymma samarbete med övriga aktörer som arbetsförmedling, försäkringskassa, gymnasium och högskola.</p>

Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet. Några känner sig ensamma med sin problematik, men menar att det skulle gå lättare om de fick stöd och hjälp att ta sig vidare av någon som förstår deras problematik och kan finnas till hands när de behöver extra stöd. Ett resultat är att de unga vuxna tycker det är av vikt att få stöd med studier och arbete i övergången till vuxenlivet och att det inom dessa verksamheter finns människor som tar hänsyn till deras funktionshinder. Ytterligare ett resultat visar att de unga vuxna upplever att det är svårt att få den hjälp de behöver. Slutsatsen är att det behövs ett närmare samarbete mellan landsting och kommun, kanske i en ny organisation som skulle kunna erbjuda både medicinska och rehabiliterande åtgärder för att kunna erbjuda unga vuxna en bra verksamhet. En sådan verksamhet skulle även kunna inrymma samarbete med övriga aktörer som arbetsförmedling, försäkringskassa, gymnasium och högskola.

This exploratory, qualitative study focuses on the transition from junior-to-senior sports. The purpose of the study was to outline the temporal structure of this transition. The aim was to do this by achieving the following three objectives: (1) to develop a working model showing transitional phases in the transition from junior-to-senior sports, (2) to examine demands, resources, barriers, coping strategies, and outcomes within each of the four transitional phases in the working model, (3) to validate the working model through external validation, i.e. through asking the study’s participants for their opinion on the model. There were 10 male participants in this study consisting of active ice hockey players, ice hockey coaches, and a former ice hockey player; preparation phase (n=1), orientation phase (n=1), stabilization phase (n=5), junior coach (n=1), senior coach (n=1), dropout (n=1). Seven instruments were used in this study, including six interview guides and one working model. Initially a working model, depicting four transitional phases, was developed, based on theoretical frameworks and personal experience. A total of 949 raw data units were extracted from the interviews, categorized as either demands, resources, barriers, coping strategies, or outcomes within a transitional phase, and then arranged into category profiles representing each transitional phase in the working model. Furthermore, an empirical model was developed based on the working model and the category profiles. The results are, among other things, discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Denna undersökande, kvalitativa studie fokuserar på övergången från junior-till-senioridrott. Syftet med studien var att kartlägga denna övergångs tidsmässiga struktur. Målet var att göra detta genom att uppfylla följande tre delmål: (1) att utveckla en arbetsmodell som visar transaktionella faser i övergången från junior-till-senior idrott, (2) att undersöka krav, resurser, barriärer, coping strategier och utfall inom var och en av de fyra transaktionella faserna i arbetsmodellen, (3) att validera arbetsmodellen genom extern validering, d.v.s. genom att fråga studiens deltagare om deras åsikter kring modellen. Det var 10 manliga deltagare i denna studie bestående av aktiva hockeyspelare, hockeytränare och en föredetta hockeyspelare; förberedelsefasen (n=1), orienteringsfasen (n=1), stabiliseringsfasen (n=5), junior tränare (n=1), senior tränare (n=1), dropout (n=1). Sju instrument användes i studien; sex intervjuguider och en arbetsmodell. Inledningsvis utvecklades en arbetsmodell, föreställande fyra transaktionella faser, baserad på teoretiska ramverk och personlig erfarenhet. Totalt extraherades 949 rådata från intervjuerna, som sedan kategoriserades som antingen krav, resurser, barriärer, coping strategier eller utfall inom en transaktionell fas, och därefter ordnades de i kategoriprofiler som representerar varje transaktionella fas i arbetsmodellen. Vidare utvecklades en empirisk modell baserad på arbetsmodellen och kategoriprofilerna. Resultatet diskuteras bl.a. i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning.

Tidigare studier har visat att övergången från junior till senior är en av de svårasteövergångarna i en idrottsligkarriär samtidigt ses övergången som en kritisk tid i livet. Miljönses både som en resurs och barriär beroende på hur individen upplever miljön, vidare visarforskning att motivation samt målmedvetenhet ses som resurser. Syftet med föreliggandestudie är med hjälp av semistrukturerade intervjuer studera elitbandyspelares upplevelser avövergången mellan junior till senior med betoning på krav, coping, barriärer och resurser. Istudien deltog fyra manliga elitbandyspelare från svenska landslaget mellan åldrarna 25-31år(M= 29, SD=2.34). Tre semi-strukturerade intervjuer genomfördes som baserades på temanutifrån studies syfte. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det förekom inre och yttre krav i samband med övergången såsomindividuella krav samt de fysiska skillnaderna. Miljön påverkar övergången både positivt ochnegativ, både när det kommer till faktorer i samt utanför sporten. Vidare ansågs mentalaresurser såsom självförtroende som en resurs medan skador som barriär. Deltagarna har haften målmedvetenhet under övergången som upplevts som coping. För framtida forskningrekommenderas vidare forskning inom bandy. Det är av intresse att forska kring skillnadermellan dam respektive herrspelare under övergången från junior till senior, vidare såförekommer intresse att forska kring ekonomiska skillnaderna mellan ryska respektivesvenska högsta ligan i bandy. / Previous studies has shown that the transition from junior to senior is one of the mostdifficult transitions in a sports career, at the same time the transition is seen as a critical periodin life. The environment can both be seen as a resource and a barrier, depending on how theathletes experience the environment. Furthermore, studies have shown that determination andgoal awareness are seen as resources. The purpose of the essay was to study elite bandyplayer’s experience of the transitions from junior to senior with the aid of semi-structuredinterviews with emphasis on experienced demands, coping, barriers and resources. Theparticipant were four male elite bandy players from the national team in Sweden at the age of25-31 (M= 29, SD=2.34).The participants in the study participated in three semi-structuredinterviews, were the themes were based on the purpose. The interviews were analyzed byusing a qualitative content analysis. The results showed that internal and external demandsduring the transition were individual demands as well as physical differences. Theenvironment affects the transition positively and negatively, both factors inside and outsidethe sport. Furthermore, mental resources as self-confidence were resources while injurieswere considered to be barriers. The participants have had goal awareness during the transitionwhich was considered as coping. For future recommendations, it is of interest to keepconducting research in bandy. More precisely, to investigate the differences between womenand men in the transition from junior to senior. It is also of interest to study the economicaldifference between the highest league in Russia and Sweden.

Syftet med denna uppsats är att visa på hur historiebruk migrerar och transformeras över tid. I sin bok With His Pistol in His Hand – A Border Ballad and its Hero presenterar Américo Paredes sin bild av vad Corridon är, en särskild typ av mexikansk ballad vid som sjöngs i ett område mellan Mexiko och USA från mitten av 1830-talet och drygt hundra år framåt. Jag har försökt finna passager i Cormac McCarthys bok Övergången och Sam Peckinpahs film Det vilda gänget som kan förstås som influerade av Corridon. För att kunna tolka min empiri har jag tagit hjälp av framförallt Roland Barthes Mytologier och Reinhart Kosellecks Erfarenhet, tid och historia – Om historiska tiders semantik. I diskussionen argumenterar jag för att både moralsyn och tematik i de bägge verkan visar på ett släktskap med Corridon. Vidare har jag funnit likheter i hur de gestaltar tid och hur de arbetar med mytologiska tecken för att gestalta sina berättelser och därmed sin historieförmedling. En slutsats är att verken för en dialog med sina mottagare, de skapar ett utrymme för betraktaren eller läsaren att själva dra de logiska följderna av de frågor som verken ger upphov till. / The purpose of this paper is to show how the use of history migrates and transforms over time. In his book With His Pistol in His Hand - A Border Ballad and its Hero, Américo Paredes presents his characterization of the Corrido, a special type of Mexican ballad which was sung in the area between Mexico and the United States from the mid-1830s and more then hundred years ahead. I have tried to find passages in Cormac McCarthy's book The Crossing and Sam Peckinpah's The Wild Bunch which can be understood as influenced by the Corrido. In order to be able to interpret my empirical material, I have taken the help of Roland Barthes Mythologies and Reinhart Koselleck's Futures Past: On the Semantics of Historical Time. In the discussion, I argue that both moral views and themes in my empirical material correspond with Corridon. Furthermore, I have found similarities in how they portray time and how they work with mythological signs to portray their stories and their mediation of history. One conclusion is that the book and the movie start a dialogue with their recipients, they create a space for the viewer or the reader to draw the logical outcomes of the issues that the works give rise to.

<p>The objectives of this study concerning Swedish players’ transition from junior to senior football were to examine: (1) transition, perceived health, and athletic identity variables, as well as the relationship between them; (2) how transition, perceived health, and athletic identity variables contribute to: (a) healthy sport participation; (b) unhealthy sport participation; (c) quality of adjustment on the senior level of football; (d) life satisfaction. The theoretical frameworks included: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. The participants (n = 126) were Swedish adolescent football players at local, national or international competitive levels. Three instruments were used in regard of the quantitative approach: the Transition Monitoring Survey; the Perceived Health and Sport Participation Profile; the Athletic Identity Measurement Scale. The transition variables were examined and several relationships were discovered between transition and perceived health variables, and athletic identity. Four multiple regression analyses showed that satisfaction with different spheres of life and coping strategies are significant positive predictors of healthy sport participation. Athletic identity, personal resources, and environmental pressure are significant positive predictors of unhealthy sport participation. In addition, environmental support was revealed to be a significant negative predictor of unhealthy sport participation. Importance of different aspects of sport and satisfaction with sport participation are significant positive predictors of the quality of adjustment on the senior level of sports, whereas importance of different spheres of life and athletic identity are significant negative predictors. Importance of different spheres of life and healthy sport participation are significant positive predictors of life satisfaction. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research.</p> / <p>Syftena med föreliggande studie angående svenska spelares övergång från junior till seniorfotboll var att undersöka: (1) övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler, såväl som förhållandet mellan dem; (2) hur övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler bidrar till: (a) ett hälsosamt idrottsdeltagande; (b) ett ohälsosamt idrottsdeltagande; (c) idrottarnas anpassning till seniornivån i fotboll; (d) livstillfredsställelse. De teoretiska referensramarna inkluderade: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. Deltagarna (n = 126) bestod av svenska ungdomsfotbollsspelare på lokal, nationell och internationell tävlingsnivå. Tre mätinstrument användes med tanke på den kvantitativa utgångspunkten: Enkäten Karriärövergången från Junior till Senioridrott; Upplevd Hälsa & Idrottsdeltagande Profil; Athletic Identity Measurement Scale. Övergångsvariablerna undersöktes och flera samband upptäcktes mellan övergångs- och upplevd hälsavariabler och idrottsidentitet. Fyra multipla regressionsanalyser visade att tillfredsställelse med olika delar av livet och copingstrategier är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett hälsosamt idrottsdeltagande. Idrottsidentitet, personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter, samt press från omgivningen är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Dessutom så upptäcktes support från omgivningen att vara en negativt signifikant faktor som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Hur viktiga olika delar av idrotten är och tillfredsställelsen med idrottsdeltagandet är positivt signifikanta faktorer som bidrar till idrottarens anpassning till seniornivån, då däremot hur viktiga olika delar av livet är och idrottsidentiteten är negativt signifikanta faktorer. Hur viktiga olika delar av livet är och ett hälsosamt idrottsdeltagande är positivt signifikanta faktorer som bidrar till livstillfredsställelse. Resultaten diskuteras i förhållande till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.</p>

The objectives of this study concerning Swedish players’ transition from junior to senior football were to examine: (1) transition, perceived health, and athletic identity variables, as well as the relationship between them; (2) how transition, perceived health, and athletic identity variables contribute to: (a) healthy sport participation; (b) unhealthy sport participation; (c) quality of adjustment on the senior level of football; (d) life satisfaction. The theoretical frameworks included: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. The participants (n = 126) were Swedish adolescent football players at local, national or international competitive levels. Three instruments were used in regard of the quantitative approach: the Transition Monitoring Survey; the Perceived Health and Sport Participation Profile; the Athletic Identity Measurement Scale. The transition variables were examined and several relationships were discovered between transition and perceived health variables, and athletic identity. Four multiple regression analyses showed that satisfaction with different spheres of life and coping strategies are significant positive predictors of healthy sport participation. Athletic identity, personal resources, and environmental pressure are significant positive predictors of unhealthy sport participation. In addition, environmental support was revealed to be a significant negative predictor of unhealthy sport participation. Importance of different aspects of sport and satisfaction with sport participation are significant positive predictors of the quality of adjustment on the senior level of sports, whereas importance of different spheres of life and athletic identity are significant negative predictors. Importance of different spheres of life and healthy sport participation are significant positive predictors of life satisfaction. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftena med föreliggande studie angående svenska spelares övergång från junior till seniorfotboll var att undersöka: (1) övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler, såväl som förhållandet mellan dem; (2) hur övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler bidrar till: (a) ett hälsosamt idrottsdeltagande; (b) ett ohälsosamt idrottsdeltagande; (c) idrottarnas anpassning till seniornivån i fotboll; (d) livstillfredsställelse. De teoretiska referensramarna inkluderade: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. Deltagarna (n = 126) bestod av svenska ungdomsfotbollsspelare på lokal, nationell och internationell tävlingsnivå. Tre mätinstrument användes med tanke på den kvantitativa utgångspunkten: Enkäten Karriärövergången från Junior till Senioridrott; Upplevd Hälsa &amp; Idrottsdeltagande Profil; Athletic Identity Measurement Scale. Övergångsvariablerna undersöktes och flera samband upptäcktes mellan övergångs- och upplevd hälsavariabler och idrottsidentitet. Fyra multipla regressionsanalyser visade att tillfredsställelse med olika delar av livet och copingstrategier är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett hälsosamt idrottsdeltagande. Idrottsidentitet, personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter, samt press från omgivningen är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Dessutom så upptäcktes support från omgivningen att vara en negativt signifikant faktor som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Hur viktiga olika delar av idrotten är och tillfredsställelsen med idrottsdeltagandet är positivt signifikanta faktorer som bidrar till idrottarens anpassning till seniornivån, då däremot hur viktiga olika delar av livet är och idrottsidentiteten är negativt signifikanta faktorer. Hur viktiga olika delar av livet är och ett hälsosamt idrottsdeltagande är positivt signifikanta faktorer som bidrar till livstillfredsställelse. Resultaten diskuteras i förhållande till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.

Att ha ett lönearbete är centralt för individens tillvaro och identitet. En av grupperna i samhället som har det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är individer med funktionsnedsättning. Syftet med denna littraturöversikt är att öka förståelsen och kunskapen kring hinder och möjligheter på arbetsmarknaden för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Artiklarna som belyser utanförskap, stigmatisering, hinder, lagstiftning, stödinsater och möjligheter kommer att undersökas för att beskriva deras samband till unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Vägen till arbete för individer med intellektuell funktionsnedsättning påverkas av olika faktorer. I Sverige har unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning en låg etableringsgrad på arbetsmarknaden. Trots stödinsatser kan personer med intellektuell funktionsnedsättning känna sig exkluderade från arbetsmarknaden vilket beror på arbetsgivarna synsätt, stigmatisering på arbetsmarknaden och låga förväntningar. Resultaten i denna stuide har analyserats utifrån teorier om KASAM (känsla av sammanhang) och stigma. Resultatet visar på att individer med intellektuell funktionsnedsättning kan trots stödinsatser uppleva exkludering av kollegor och arbetsgivare på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis diskuterades hinder och möjligheter som unga med intellektuell funktionsnedsättning upplever på arbetsmarknaden. / Having a paid job is central to the individual´s existence and identity. One of the groups in society that has the hardest time establishing themselves in the labor market are individuals with disabilities. The purpose of this litrature review is to increase understanding and knowledge about obstacles and opportunities in the labor market for young adults with intellectual disabilities. The path to work for individuals with intellectual disabilities is influenced by various factors. In Sweden, young adult with intellectual disabilities have a low rate of establishment in the labor market. Despite support efforts, people with intellectual disabilites can feel excluded from the labor market, witch is due to employers´attitudes, stigmatization in the workplace and low expectations. The results of this study have been analyzed based on theories of KASAM (sense og context) and stigma from Goffman. The results show that individuals with intellectual disabilites can experiece exclusion from colleagues and employers in the labor market, despite support. In summary, obstacles and opportunities that young adults with intellectual disabilities experience in the labor market were discussed.

The problem of how quantum mechanics gives rise to classicality has been debated for more than a century. A commonly proposed solution is decoherence, i.e. the gradual decay of superpositions in open quantum systems due to their inevitable interaction with their environment. However, the ability of decoherence to account for all aspects of the classical world is often questioned. A recently proposed model suggests that decoherence can occur even in isolated composite systems subject to gravitational time dilation, something which has sparked a debate. In this thesis we attempt to identify the precise role of decoherence in the quantum-to-classical transition (QTCT) and then use the result to analyze the validity of the newly proposed time dilation-induced decoherence mechanism. We find that the problem of the QTCT can be divided into two parts and that decoherence solves the first of these whereas the second is unsolvable without fundamental modifications to quantum theory. Moreover, we argue that the effect is fundamentally frame-dependent and we find a general formula for the rate of decoherence of macroscopic superpositions in the case where both the system and observer use Rindler coordinates. The result suggests that the frame-dependence may be utilized to increase the strength of the effect in experimental settings. Finally, the possibilities of experimental verification are discussed and we argue that recent advances in quantum measurement techniques in gravitational-wave observatories may enable tests of gravitational decoherence in the near future, finally providing an empirical glimpse into the resolution of one of the most critical debates in all of physics. / Huruvida kvantfysiken kan ge uppkomst till den klassiska fysiken på stora skalor är ett problem som diskuterats under mer än ett århundrade. En föreslagen lösning är dekoherens, alltså det gradvisa sönderfallet av superpositioner i öppna kvantsystem på grund av den oundvikliga interaktionen med deras omgivning. Dekoherensens förmåga att förklara alla delar av den klassiska världen ifrågasätts emellertid fortfarande. De senaste åren har en ny effekt uppmärksammats som tyder på att dekoherens även kan uppstå i isolerade kompositsystem under påverkan av gravitationell tidsdilatation, något som orsakat en debatt i litteraturen. I detta arbete försöker vi identifiera dekoherensens roll i övergången från det kvantmekaniska till det klassiska, och vi använder sedan resultatet för att analysera den ovannämnda gravitationella dekoherensmekanismen. Det allmänna problemet med övergången från kvantfysik till klassisk fysik delas upp i två delar, och vi visar att dekoherens löser den första delen; den andra delen visar sig vara olösbar utan fundamentala förändringar av kvantfysikens ramverk. Vidare visas den gravitationella dekoherenseffekten vara observatörsberoende och vi härleder en allmän formel för takten med vilken makroskopiska superpositioner sönderfaller i de fall då både systemet och observatören använder Rindlerkoordinater. Resultaten tyder på att observatörsberoendet eventuellt kan utnyttjas för att öka effektens styrka i experimentalla sammanhang. Slutligen diskuteras möjligheter att experimentellt verifiera effekten; vi argumenterar för att nya genombrott inom kvantmätteknik i gravitationsvågsobservatorium kan möjliggöra tester av gravitationell dekoherens inom en snar framtid, vilket skulle ge oss en första empirisk inblick i lösningen till en av fysikens mest kritiska debatter.