Föreliggande studie har som syfte att undersöka unga vuxnas meningsskapande gällandepersonlig informationsinsamling, skräddarsydda annonser samt konsumtionsbeteende påInstagram i Sverige. För undersökningen har kvalitativa intervjuer tillämpats på ett urval av 8respondenter, 4 män samt 4 kvinnor. Studien består av tre områden: informationsinsamling,skräddarsydda annonser samt konsumtionsbeteende, som grundar sig i teorierna ochbegreppen: meningsskapande, attityder, ”attityder till annonser”, konsumtion,konsumtionssamhälle, övervakning, makt samt motstånd. Resultatet påvisar attrespondenterna, trots visad oro gällande integritetskränkning av personliga uppgifter, generelltbesitter attityder i form av acceptans och förståelse för informationsinsamlingen på Instagram.Respondenterna godkänner användarvillkoren vilket möjliggör skräddarsydda annonser. I ochmed detta godkännande anses maktrelationen utföras uppifrån och ner där Instagram besitterden övergripande makten. Respondenterna besitter positiva attityder gentemot skräddarsyddaannonser och anser att de är gynnsamma. Trots dessa positiva attityder medföljer inte alltid ettpositivt konsumtionsbeteende. Samtliga respondenter besitter negativa attityder till detkonsumtionssamhälle som råder idag. Trots detta har de kvinnliga respondenternaskonsumtionsbeteende ökat, medan de manliga har förblivit oförändrat. Studien utgör en bragrund för vidare forskning med ett bredare genusperspektiv för att undersöka skillnader isamtliga av studiens område. Då hade en kvantitativ metod kunnat tillämpas för att få framkonkreta data samt generalisera resultatet.

In recent years, microservice architecture has surpassed monolithic architecture in popularity among developers by providing a flexible way of developing complex distributed applications. Whereas a monolithic application functions as a single indivisible unit, a microservices-based application comprises a collection of loosely coupled services that communicate with each other to fulfill the requirements of the application. Consequently, different services in a microservices-based application can be developed and deployed independently. However, this flexibility is achieved at the expense of reduced observability of microservices-based applications complicating the debugging of such applications. The reduction of observability can be compensated by performing distributed tracing in microservices-based applications. Distributed tracing refers to observing requests propagating through a distributed system to collect observability data that can aid in understanding the interactions among the services and pinpoint failures and performance issues in the system. Open- Telemetry, an open-source observability framework supported by Cloud Native Computing Foundation (CNCF), defines a standardized specification for generating observability data. Nevertheless, instrumenting an application with an observability framework incurs performance overhead. To tackle this deterioration of performance and to reduce the cost of persisting observability data, only a subset of the requests are typically traced by performing head-based or tail-based sampling. In this work, we present a tail-based sampling framework using stream processing techniques. The developed framework demonstrated promising performance in our experiments by saving approximately a third of memory-based storage compared to an OpenTelemetry tail-based sampling module. Moreover, being compliant with the OpenTelemetry specifications, our framework aligns well with the OpenTelemetry ecosystem. / Under de senaste åren har mikrotjänstarkitektur överträffat monolitisk arkitektur i popularitet bland utvecklare genom att erbjuda ett flexibelt sätt att utveckla komplexa distribuerade tillämpningar. Medan en monolitisk tillämpning fungerar som en enda odelbar enhet, består en mikrotjänstbaserad tillämpning av en samling löst kopplade tjänster som kommunicerar med varandra för att uppfylla tillämpningens krav. Därför kan olika tjänster i en mikrotjänstbaserad tillämpning utvecklas och driftsättas oberoende av varandra. Denna flexibilitet uppnås dock på bekostnad av minskad observerbarhet för mikrotjänstbaserade tillämpningar, vilket försvårar felsökningen av sådana tillämpningar. Den minskade observerbarheten kan kompenseras genom att utföra distribuerad spårning i mikrotjänstbaserade tillämpningar. Distribuerad spårning innebär att man observerar förfrågningar som sprids genom ett distribuerat system för att samla in data om observerbarhet som kan hjälpa till att förstå interaktionerna mellan tjänsterna och lokalisera fel och prestandaproblem i systemet. OpenTelemetry, ett ramverk för observerbarhet med öppen källkod som stöds av Cloud Native Computing Foundation (CNCF), definierar en standardiserad specifikation för att generera observerbarhetsdata. Att instrumentera en tillämpning med ett ramverk för observerbarhet medför dock en överbelastning av prestanda. För att hantera denna försämring av prestanda och för att minska kostnaden för att bevara observerbarhetsdata spåras vanligtvis endast en delmängd av förfrågningarna genom att utföra s.k. “head-based sampling” eller “tail-based sampling”. I det här arbetet presenterar vi ett ramverk för tail-based sampling med hjälp av strömbehandlingsteknik. Den utvecklade ramen visade lovande prestanda i våra experiment genom att spara ungefär en tredjedel av den minnesbaserade lagringen jämfört med en OpenTelemetry-modul för tail-based sampling. Eftersom vårt ramverk är förenligt med OpenTelemetry-specifikationerna är det dessutom väl anpassat till OpenTelemetry-ekosystemet.

Syftet med studien är att undersöka hur studenter vid svenska högskolor och universitet utövar samt förhåller sig till informationssökning om potentiella partners i sociala medier samt i tjänster som Lexbase och Ratsit. Studien har genomförts med utgångspunkt i teorier om privat och offentligt i sociala medier samt uses and gratification. Studien undersöker vilken typ av information som eftersöks av studenter, hur informationen tolkas, samt hur studenter förhåller sig till att själva utsättas för informationssökning av potentiella partners. I enkätstudien deltog totalt 127 respondenter från 17 olika högskolor eller universitet, och undersökningen visar att informationssökning om potentiella partners i sociala medier är överväldigande vanligt. Hela 89% av studenter i Sverige bedriver informationssökning, och gör det ofta redan vid första kontakt med en potentiell partner. Informationssökningen motiveras ofta av nyfikenhet, men vid informationssökning i offentliga handlingar spelar motiv som säkerhet även en viktig roll. Undersökningen visar att informationssökning är något som även sker ömsesidigt, och studenter är medvetna om och accepterar att potentiella partners kan komma att söka information om studenterna själva. Slutligen visar undersökningen att studenter vid svenska högskolor och universitet betraktar informationssökning som en naturlig del av skapandet av alla nya relationer. / The purpose of this study is to examine how students at Swedish colleges and universities exercise and relate to information seeking about potential partners in social media and in services such as Lexbase and Ratsit. The study examines the types of information sought by students, how the information is interpreted, and how students relate to themselves being made subject of the information seeking process. The study was conducted on the basis of theories about private versus public in social media as well as uses and gratification. A total of 127 participants from 17 different colleges and universities took part in the survey, and the results show that searching for information about potential partners in social media is overwhelmingly common. As many as 89% of students in Sweden conduct information searching, and often do so already at first contact with a potential partner. The search for information is often motivated by curiosity, but when searching for information in public documents, motives such as security also play an important role. The survey shows that information seeking is something that takes place mutually, and students are aware of and accept that potential partners may seek information about the students themselves. In conclusion the study shows that students in Sweden consider information seeking a natural and given part of creating new relationships.

Företag genomgår ständigt organisationsförändringar för att anpassa sig efter det som sker i omvärlden. En pandemi kom att förändra hela världssamhället år 2020, något som skakade om de flesta organisationer och dess medarbetare. En av de anpassningar som organisationer världen över tvingats till under pandemin är att anställda behöver arbeta på distans.  Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom white collar-yrken upplever sin arbetssituation på distans som införts till följd av corona-pandemin. För att nå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare inom den svenska arbetsmarknaden. Medarbetarna som intervjuades verkar inom olika arbetsområden, statligt- och privat med syfte att bredda studiens resultat. Trots detta upplevde samtliga respondenter sina arbetssituationer likvärdigt. I resultatet lyfts individernas upplevelse avseende krav, kontroll och stöd i förhållande till det förändrade arbetssättet. Det nya arbetssättet bedrivs på distans, alltså hemifrån och inte på den fysiska arbetsplatsen. I resultatet lyfts även att stöd från chefer utgör en betydande faktor. Resultatet visade att medarbetarna inom white collar-yrkena inte upplever någon större förändring i sin arbetssituation. Däremot har gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blivit alltmer diffus.

Digital övervakning leder till både positiva och negativa upplevelser hos studiens respondenter. Vi visar att medarbetare som känner sig sedd som människa, också ställer sig positiva till mer intensiv digital övervakning. Med stöd i respondenternas positiva upplevelser, går studien längre än tidigare litteratur som utgått från medarbetarperspektiv. Vilket medför både praktiska och teoretiska implikationer för övervakning med digitala medel

Hur ser svenska nyhetstexters rapportering om fallet Yasin och P3-Guld ut? Studien undersöker vilka diskurser som materialiseras i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyhetersrapportering från händelsen via Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Vidare undersöks och analyseras fallet Yasin och P3-Guld som en del av cancel-kultur med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om brott och straff. Studien kom fram till att nyhetsrapporteringen innehöll fyra centrala teman: kriminalitet, bojkott, gangsterapp och konstnärlig frihet. Därefter analyserades materialet interdiskursivt och intertextuellt där resultatet visar på att nyhetstexterna och dess diskurser bygger på: den juridiska diskursen, tysta/lyssna diskursenoch en politisk diskurs. Nyhetstexterna kunde även analyseras via Michel Foucaults teori om övervakning och straff och studien fann tendenser i hur rapporteringen kan kopplas till cancel-kultur

Den digitala utvecklingen har kommit att omfamna mänsklig kommunikation och vardag i en form som gör att det mesta vi företar oss lämnar spår i form av avläsbara data. I diskursen kring integritet och övervakning omtalas ofta konflikten mellan kommersiella intressen och individens rätt att förvalta och skydda sin data. Under våren 2020 skapade den franska polismyndighetens hacking av den krypterade tjänsten EncroChat stora rubriker i media när det uppdagades EncroChat användes nästan uteslutande av kriminella grupperingar i Europa. Samtidigt våren 2020 antogs en ny lagom dataavläsningslag i Sverige. Den är uppsatsen anlägger ett användarperspektiv som med hjälp av intervjustudier syftar till att belysa de drivkrafter och faktorer som placerat användare på EncroChat. Studien bekräftar den mediala bilden av EncroChat som ett verktyg för att skydda kriminell verksamhet och kommunikation. Resultatet visar också att övervakning har en viss disciplinerande effekt, dock begränsad till en påverkan utav användarens kommunikationsvanor. Studien antyder också att EncroChats fall har påverkat kriminella kontaktnät och affärer negativt, en tes som kan prövas genomframtida studier.

Denna studie har ämnat att undersöka generationerna Y:s, födda 1985–1994, och Z:s, födda 1995– 2005, medievanor med fokus på deras attityder gentemot de övervakningsverktyg som existerar på sociala medier idag. För att studera generationernas attityder gentemot övervakningsverktyg har tre teman konkretiserats: deltagande på sociala medier, övervakning från kommersiella företag, samt övervakning i form av platstjänster. Foucaults teorier om Panopticon, disciplin och makt har influerat denna studie och har använts för att skildra övervakning och maktrelationer utifrån respondenternas svar. Studien har genomförts genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter från varje generation. Resultatet av studien visar på mer likheter än skillnader i attityder hos generationerna beträffande deras syn på deltagande och hur de ställer sig till kommersiella företags insamling av personliga data. Attityderna skilde sig dock när det kom till attityder och användande av platstjänster. Här visade generation Y på ett mer restriktivt deltagande och en mer skeptisk ståndpunkt medan generation Z var mer öppna och deltog till större grad. Respondenternas svar indikerade på att de var medvetna om att de blev övervakade på sociala medier vilket de kunde uppfatta som obehagligt, men istället för att inte delta alls så utvecklades strategier som gav dem upplevd säkerhet och kontroll. / This study aimes to investigate the generations Y's, born 1985-1994, and Z's, born 1995-2005, media habits, focusing on the surveillance tools that exist on social media today. In order to investigate the attitudes of both generations, towards monitoring tools, three themes have been concretized: participation on social media, monitoring from commercial companies, and monitoring in the form of location based services. Foucault's theories of Panopticon, discipline and power have influenced this study and have been used to depict surveillance and power relations based on the respondents' answers. The study was conducted through eight qualitative semi-structured interviews with four respondents from each generation. The results of the study show more similarities than differences in attitudes of the generations regarding their views on participation, and how they approached commercial companies' collection of personal data. However, the attitudes differed when it came to attitudes and use of location based services. Here, generation Y showed a more restrictive participation, and a more sceptical stance, while generation Z was more open and involved on social media. Respondents' responses indicated that they were aware that they were being monitored in all three themes, which could be perceived as unpleasant, but instead of not participating at all, they developed strategies that gave them perceived security and control.

This essay is a digital empirical observation study which aims to examine current power dynamics considering online freedom and privacy at the Swedish social online forum Flashback Forum. The study centers on how users on Flashback forum interpret and express their views on anonymity, privacy and digital freedom and how their views stand in correlation to Manuel Castells’ network theory as well as Michel Foucault’s Panopticon. The scientific background of this essay is rooted in an information scientific approach and examines how digital technologies have profoundly changed how we as a society interpret privacy and information freedom. The empirical data which this study relies on has been gathered from the website Flashback Forum, a forum renowned for its controversial reputation and its focus on anonymity and freedom of expression. The digital era has broken down boundaries and created contradictory social relations which compromise individuals’ sense of identity. It is our intention to examine these contradictory relations and see how they interact with the average Flashback user’s sense of self. Our results have confirmed what similar studies have already proven, namely, that technology has indeed changed how we approach privacy and information freedom. However, what sets this study apart is that we further reconceptualise what integrity and identity means today from an information scientific point of view and take a closer look at underlying power structures that influence our worldview. The constant flows of information redefine social practices and have given cause to re-examine legal guidelines to better protect individuals and their digital and information rights.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring chefsrollen och hur ledarskapet ter sig på det aktivitetsbaserade kontoret. De frågeställningar vi har berör är hur chefsrollen framställs i det aktivitetsbaserade kontoret och kraven som ställs. Kontoret skapar förändringar i sättet att styra på hos ledarskapet, vilket vi benar ut i denna studie. Detta görs i förhållande till följande teman tillgänglighet, synlighet, kommunikation och självledarskap har de undersökts de nya kraven. I studien tillämpas kvalitativ innehållsanalys där intervjuer och textdokument används som insamlingsmetod. Vi har analyserat vårt material med hjälp av Foucaults teori om disciplin, övervakning och rummet och normativa styrning och självledarskapet. Resultatet visar att nya krav ställs på chefernas då de behöver visa vägen för sina anställda eftersom självledarskapet ökar hos de anställda. Dessutom krävs det tillit och mod i ledarskapet till de som leder sig själva. Nya arbetssätt har applicerats i deras roll som rör tillgängligheten, eftersom att alla sitter spritt i kontoret utvecklas nya arbetssätt för att öka tillgängligheten. Chefsrollen effektiviseras i sitt arbete och sparar tid genom att kommunikationen förändras i det aktivitetsbaserade kontoret genom de spontana interaktionerna som kontoret främjar.