In January 2021, the new law on youth supervision came into force. A law that enables courts to sentence youths between 15–20 years of age to electronic monitoring for violations of the law. The reason for the existence of the new law is to cover the gap between youth care and closed youth care on the punishment scale. In the past, the social service has overseen all interventions for young people aged 15–20, but the new law transfers responsibility to the Correctional Service for those who have been sentenced to youth supervision. From January 2021, the Social Services and the Correctional Service need to collaborate with young people for the first time. With the new leadership and the different logics of the businesses, we are interested in investigating whether the collaboration between them works. We have interviewed four people from Social Services and four people from the Correctional Service to find out the perception of their collaboration. The results show that there are many factors that facilitate collaboration between them, factors that they worked on even before the first case was active.

Kameraövervakning är en viktig del i brottsprevention samt i brottsutredningar och för att möjliggöra detta är god videokvalitet en förutsättning. Det som begränsar den högsta möjliga videokvaliteten i ett övervakningssystem är inte själva kameran, utan lagringsutrymmet. Med hjälp av en undersökning om identifikationsförmåga bestämdes en nedre upplösningsgräns som tillsammans med granskning av etablerad teknik användes som underlag för att ta fram ett nytt tillvägagångssätt för att komprimera video. Genom förbättrad komprimering grundad i ett övervakningsperspektiv kan man kringgå de problem som uppstår vid användandet av traditionella komprimeringsmetoder.

Biologisk mångfald har en nyckelroll i välfungerande ekosystem och bevarandet av denna även i stadsmiljö blir väsentligt med tanke på den ökande urbaniseringen. Övervakning av olika slag kan ses som ett steg på vägen till ökad kunskap inom ämnet om hur den biologiska mångfalden skall skötas och stödjas. Då lavar påverkas relativt snabbt av förändringar i miljön kan dessa användas till olika typer av miljöbedömningar. Det är troligt att om lavfloran uppvisar tecken på störning är även andra arter och ekosystem negativt påverkade i mer eller mindre utsträckning. Denna studie har som utgångspunkt att jämföra epifytiska lavar i två tätorter vilka har och har haft olika förutsättningar både ur ett naturligt perspektiv – t.ex. genom olika klimat – samt från mänsklig påverkan från t.ex. andelen luftföroreningar. Orterna som valdes var Uddevalla, en tätort på Sveriges västkust, och Östersund, en stad i södra Norrlands inland. Främst fokus i jämförelsen låg på förekomsten av 13 utvalda lavarter som räknades i artantal, täckningsgrad och frekvens i brösthöjd på nord- respektive sydsida på trädslagen björk, asp och tall. Totalt undersöktes 80 träd, totalt 160 provytor, inom en tre km radie från respektive centrum. Ytterligare antecknades förekomsten av övriga lavarter utöver de utvalda arterna. Även eventuella samband mellan lavförekomst och brösthöjdsdiamer (DBH), lavförekomst och avstånd från centrum samt lavförekomst på nord- jämfört med sydsidan undersöktes. Resultatet visade att Östersund hade större förekomst av de utvalda epifytiska lavarterna, högst total av upptäckta arter (utvalda + övriga), högre frekvens samt högre täckningsgrad. Alla 13 utvalda arter förekom i varierande utsträckning i Östersund jämfört med att endast åtta av dessa arter återfanns i Uddevalla. Däremot uppvisade Uddevalla högre andel övriga lavarter (17 jämfört med 12 i Östersund) samt något större individstorlek. Föroreningskänsliga, hängande busklavar såsom tagellav (Bryoria ssp) och luddig skägglav (Usnea hirta) saknades i Uddevalla men förekom i relativt stor utsträckning i Östersund. Mindre känsliga arter såsom flarnlav (Hypocenomyce scalaris) och olika mjöllavar (Lepraria ssp) förekom istället i högre utsträckning i Uddevalla. Inga direkta sambands sågs gällande lavförekomst i förhållande till trädets diameter eller avstånd från centrum. Östersund hade störst andel lavar inom en km från busstationen medan Uddevalla uppvisade lägst värden närmare busstationen.  Provträdens nordsida hade generellt en högre täckningsgrad där skillnaden mellan nord- och sydsida var betydligt större i Östersund, speciellt på tall.   Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna har inte undersökts vidare, men en orsak skulle kunna vara att Sveriges västkust historisk sett varit utsatt för mer luftföroreningar i form av svaveldioxid (SO2) även från andra länder i Europa (Helmersson 2015) – troligtvis i högre grad än norra Sveriges inland – vilket påverkat lavfloran negativt. Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna kan vara objekt för vidare studier. Studien skulle även kunna vara ett första steg för eventuell fortsatt övervakning i tätorterna för att kunna se skillnader i artsammansättning och täckningsgrad över tid. / Biodiversity has a key role in well-functioning ecosystems, hence the conservation of it in urban areas becomes essential with the increasing urbanization. Monitoring biodiversity can be seen as a way to increase knowledge within the area of how biodiversity should be kept and supported. As lichen respond relatively fast to changes in the environment, these can be used for different types of environmental assessments. It’s likely that if the lichen shows signs of disturbance, other species and ecosystems will also be negatively affected to an extent. This study is based on a comparison of epiphytic lichen in two urban areas which have been affected by different conditions both from a natural perspective – e.g. through different climates – and from human influences from e.g. amount of air pollutants. The areas that were chosen were Uddevalla, a town on the Swedish west coast, and Östersund, a town in the middle of Sweden. The main focus in the comparison was the presence of 13 selected lichen, which were counted in number of species, degree of coverage and species frequency. Measurements were done on the north and south side of tree trunks in chest height, on the tree species birch, aspen and pine. A total of 80 trees – a total of 160 sample areas – were examined, within a three km radius from each town center. The presence of other species of lichen besides the selected species was noted. Analyses regarding possible correlations between lichen occurrence and the trees diameter at breast height (DBH), lichen occurrence and distance from the town center and lichen occurrence on the tree’s north side compared to the south was also done. The results showed that Östersund had more of the study’s selected epiphytic lichens, the highest total of observed species (selected + others), higher frequency and higher degree of coverage. All 13 selected species occurred in varying degree in Östersund, compared with only eight of these species being found in Uddevalla. On the other hand, Uddevalla showed a higher proportion of other lichens (17 compared with 12 in Östersund) and a slightly larger size of each individual lichen. More sensitive, hanging lichen such as Bryoria ssp and Usnea hirta were missing in Uddevalla but occurred in larger extent in Östersund. Less sensitive species such as Hypocenomyce scalaris and Lepraria ssp occurred more often in Uddevalla. No obvious connections were seen regarding lichen occurrence in relation to the tree's diameter or distance from the town centers. Östersund had the largest proportion of lichens within one km from the bus station, while Uddevalla showed the lowest values ​​closer to the bus station. The north sides of the sample trees generally had a higher degree of lichen coverage and the difference between the north and south sides was significantly greater in Östersund, especially on pine. The reasons for the differences between the two towns have not been investigated further, though one of the reasons why Östersund had more lichen may be that the Swedish west coast historically has been affected more by air pollutants such as SO2 also from other countries in Europe (Helmersson 2015) – probably to a higher degree than the northern parts of Sweden – which have had a negative effect on lichens. The reasons for the differences between the urban areas may be objects for further studies. The study could also be seen as a first step for continued monitoring in the urban areas over time / <p>2021-06-04</p>

The essay is about the conditions for employers and employees when the home functions as the workplace. During Covid-19, more and more people were forced to work from home, and now after the pandemic, the flexible way of working continues. The new work-situation will be studied from both a legal and a societal perspective to examine the employer's work management, work environment responsibility and remote monitoring possibilities. The purpose is to investigate how the prevailing working conditions can change when the home is seen as a workplace. The essay will be based on a legal dogmatic method in order to interpret and systematize regarding law, based on accepting legal sources. The sources that will be used are laws, directives, propositions, public inquiries, practice, case law from the European Court and Swedish Labor Court, literature and electronic sources to analyze the legal aspects. Furthermore, a qualitative study will be used to broaden the perspective and provide more understanding for employers and employees who work or have employees who work at home. Legislation regarding the working environment is primarily based on a workplace where the employee is on the employer's premises. The situation has changed, laws are needed to clarify which rights and obligations employers and employees have. The essay will highlight how the physical, organizational and social work environment affects employees when working from home. As a result of working from home, electronic services and means of communication are now used to continue their daily work and maintain contact. Technological developments have expanded rapidly, and it is readily available for employers to be able to monitor the performance of the employee at home. Thereby will limitations and opportunities for employers to monitor their employees at home be highlighted.

Digitaliseringen är djupt rotat i det svenska samhället och idag ser vi att majoriteten av svenskarna använder internet och sociala medier i stor utsträckning (IIS, 2017). Sociala medier-stalkning (SM-stalkning) är det relativt nya fenomenet som innebär att hämta information om andra människor via sociala plattformar som Facebook eller Instagram. Tidigare forskning har fokuserat på nära, redan etablerade relationer. Denna uppsats ämnar undersöka sociala medier-stalkning i relation till nya och potentiella relationer genom att besvara frågorna om vilken utsträckning detta beteende sker, hur det varierar mellan olika grupper och vilka faktorer som kan förklara beteendet. Med en kvantitativ utgångspunkt formulerades en webbenkät som skickades ut via Facebook. Resultatet analyserades sedan i tre fokusområden i multipla linjära regressionsmodeller samt medelvärdestabeller. Resultatet visade att sociala medier stalkning är ett vanligt beteende men att det skiljer sig i vilken utsträckning det genomförs. De gruppskillnader som hittades i studien var att kvinnor gör beteendet mer än män, studenter gör beteendet mer än heltidsarbetare och yngre SM-stalkar mer än äldre. Efter att ha konstanthållt för samtliga fokusområden (sociodemografi, personlighetsdrag och ensamhet) visade det sig att resultatet som var signifikant i våra regressionsmodeller, pekar på att de förklaringsfaktorer till varför människor SM-stalkar var; viktighet av att bli omtyckt samt användning av den information som uppkommer vid SM-stalkning. Vi argumenterar för att detta handlar om kontroll respektive konformitet inom ramarna för människors fundamentala behov av att tillhöra sociala relationer och grupper.

Sweden has during the last couple of years seen an increase of drug-related crime compared to previous years. Although the amount of reported crimes has increased, the amount of solved crimes has decreased [4]. Other countries have, in the meantime, implemented artificial intelligence in law enforcement. It’s been used on digital platforms as well as surveillance in the real world [2]. One of the main forms in which artificial intelligence has been used is facial recognition. This technology has been proven to have great potential in the field of fighting and preventing crimes. However, questions have arised regarding the ethical aspects of high scale surveillance and the collection of personal data about citizens [1]. This study revolves around professional opinions regarding the use of facial recognition in order to fight drug-trafficking. More specifically taking place in public places around Sweden. Therefore, opinions from the users and developers of the technology have been compared in order to find out if they differ in any way. This study is based on data collected from interviews with police officers, police students and machine learning students from the masters program at KTH. The choice of participants for this study is made in order for the users of the technology to be represented by police and its developers being represented by the machine learning students. Furthermore, the data has been analyzed by comparing the answers from the police officers and students with the answers from the machine learning students. The results from this study shows that both groups regard facial recognition as something which would facilitate law enforcement. However, both groups were skeptical regarding the integrity aspect of the Tommaso Piehl EECS, Skolan för elektroteknik och datavetenskap Stockholm tommasop@kth.se implementation, especially among the machine learning students. More generally, the main difference between the groups was that the police-related participants were ultimately open to use the technology. On the contrary, the machine learning students saw this as too great of a threat to personal privacy. / I Sverige har under senare år kriminalitet kopplad till narkotikahandel haft en ökning jämfört med tidigare år. I takt med ökningen av anmälda brott har antalet lösta brott minskat [4]. Samtidigt har andra länder börjat använda sig av artificiell intelligens i syfte att bekämpa brott, både på digitala plattformar och fysiska platser [2]. Användningen av artificiell intelligens, mer specifikt i form av ansiktsigenkänning, har stor potential inom effektivisering av brottsbekämpning. Samtidigt uppstår många frågor kring den etiska aspekten av storskalig övervakning och insamling av personlig information [1]. Därmed är syftet med denna studie att undersöka om det finns några skillnader i hur användare och utvecklare av tekniken förhåller sig till dess användning. Mer specifikt är studien inriktad på ställningstaganden till användningen av ansiktsigenkänning för att bekämpa offentlig narkotikahandel i Sverige. Studien är baserad på data som har samlats in genom intervjuer av poliser, polisstudenter och studenter från KTH:s maskininlärningssprogram på masternivå. Tanken är att poliserna respektive maskininlärningsstudenterna representerar användare respektive utvecklare. Datan har analyserats genom att jämföra svaren från poliserna och polisstudenterna med svaren från maskininlärningsstudenterna. Resultatet från1.1 Bakgrund undersökningen visade att tekniken enligt båda grupper skulle underlätta polisens arbete. Däremot var båda grupper skeptiska till integritetsaspekten av implementationen, speciellt maskininlärningsstudenterna. Mer generellt var den största skillnaden att poliserna i slutändan var öppna för att använda tekniken. Maskininlärningsstudenterna såg det istället som ett alltför stort hot mot den personliga integriteten.

The rapid development of artificial intelligence and increasing criminal activity in society, coupled with Sweden's high level of digitalization, paves the way for a potential surveillance society. This is especially relevant given the new legal frameworks that enable such developments. This study, therefore, explores the perceptions and acceptance of AI-facilitated surveillance for crime prevention among students in Uppsala, focusing on how various AI surveillance methods affect the balance between security and personal privacy. Through semi-structured interviews, students' opinions are analyzed through the ethical ACTIVE framework. This aims to understand how the acceptance of AI surveillance may vary based on factors such as trust in technology, perceptions of the state's role and its ability to protect citizens' rights, as well as the general perception of the security situation in society. The study's respondents demonstrate mixed acceptance of authorities' use of AI surveillance for law enforcement purposes. The majority appreciate the technology's potential for increased security but are simultaneously concerned about privacy risks and a lack of transparency, which further emphasizes the need for stricter AI regulations and increased transparency to strengthen public opinion of the technology.

To monitor and control maritime autonomous surface ships in a land­based remote operations centre leads to several advantages compared to today when a whole crew is needed on board. For example, less humans would be required to control the same amount of ships, less personnel would be required to live or stay on the ship for a longtime and risk being injured or die in accidents or storms. To facilitate and ease a remote operators work, a risk contour could be a valuable tool and utility. A risk contour is a visual tool on the user interface used by the remote operator and illustrates an area around the ship. When a risk contour collides with another objector another risk contour, a warning notifies the operator of a dangerous situation. In case the operator has multiple monitors, the warning informs the operator to focus on the concerned monitor and Maritime Autonomous Surface Ship (MASS). In this project, risk contours have been researched through a background study, literature study and a case study. In the case study the risk contours were tested in a simulation environment by experienced test persons in the field. The test data was analysed and the opinion of the testers were gathered through simulations and reviewed with questions. The data from the testing showed that the risk contour affected the tester by increasing their risk awareness by increasing distances to other objects or ships and made them act earlier in riskful situations. The feedback from the simulation and the interviews regarding the proposed risk contour was overwhelmingly positive. Understanding the risk contour and the changed risk contour in the different scenarios were highly rated on scales from the participants. The conclusions from the thesis were that wind and currents are the two most relevant factors when studying environmental factors affecting the position of a MASS. The conclusion about which mechanical system was the most relevant, and will affect the risk contour the most when the system has reduced function, was concluded to be the rudder. The study shows that the risk contour for the MASS should be directed towards the relative course over ground when affected by wind and currents. The study also shows that the risk contour should remain the same but be extended when the vesselis affected by reduced manoeuvring ability. Lastly, conclusions about the results from the case study, were that the risk contour both is useful and helpful for the participants. / Att övervaka marina autonoma ytfartyg i en landbaserad fjärroperationcentral och kontrollera dem medför många fördelar i stället för att som idag behöva en hel besättning ombord. Att ha en operatör som övervakar flera fartyg medför många fördelar. Till exempel skulle, färre antal personer krävas för att styra samma antal fartyg samt färre personal vara tvungna att bo på fartyget i långa perioder och riskera att skadas eller avlida i olyckor eller oväder. För att underlätta och stödja övervakning av autonoma ytfartyg kan en risk­-kontur vara ett verktyg och hjälpmedel. En risk-­kontur är ett visuellt verktyg för fjärroperatören och illustrerar ett område runt omkring skeppet. När en risk­kontur kolliderar med ett annat föremål eller en annan risk­kontur, varnas operatören. Om operatören har flera monitorer, ger varningen en indikation om vilken monitor som operatören bör fokusera på. I detta projekt har risk­-konturer undersökts genom en bakgrunds-­, en litteratur-och en fallstudie. Fallstudien bestod av intervjuer med ett antal experter som därutöver fick agera testpersoner i en simuleringsmiljö med risk-konturer. Datan ifråntestningen visade att risk­konturen påverkade testoperatören genom att öka deras riskmedvetenhet och öka avstånd till andra skepp samt agera tidigare i riskfyllda situationer. Feedbacken från simuleringen och den föreslagna formen på risk-­konturen var överväldigande positiv. Risk­-konturen var lätt att förstå och den förändrade risk-konturen i olika scenarier fick högt betyg från deltagarna. Slutsatserna blev att vind och strömmar är de två mest relevanta faktorer när man studerar miljöfaktorer som påverkar positionen för ett marint autonomt ytfartyg direkt. Slutsatsen om vilket mekaniskt system som är det mest relevanta och därför kommer att påverka risk­konturen mest när systemet har reducerad förmåga visade sig vara roder­systemet. Studien visar att risk­-konturen för fartyget bör vara i riktning med den relativa kursen över grund när fartyget påverkas av vind och strömmar. Dessutom visar studien att risk­-konturen ska förbli samma form men förlängas när fartyget påverkas av reducerad manövreringsförmåga. Slutligen var slutsatserna om resultaten från fallstudien att risk­konturen både är användbar och till hjälp för deltagarna.

Denna uppsats undersöker brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön med fokus på samverkansmodellen BID (business improvement district) och dess inverkan på förebyggande av brott i offentliga utrymmen. Genom en kombination av kvalitativa metoder, inklusive intervjuer, platsbesök och dokumentstudier, undersöker studien vilken roll samverkan mellan samhällsaktörer spelar för att skapa omhändertagande och trygga stadsmiljöer. Studien analyserar även hur brottsförebyggande åtgärder, såsom insatser och strategier som syftar till att främja tryggheten och säkerheten i samhället. Dessa åtgärder innefattar teorier och metoder som förbättrar den fysiska och sociala miljön i samhället. Studien undersöker även brottsförebyggande åtgärder såsom kameraövervakning och säkerhetszoner, samt hur dessa påverkar platser och deras invånare. Uppsatsen undersöker effektiviteten av dessa åtgärder för att bekämpa brottslighet men också deras sociala effekter. Vi vill med denna uppsats bidra till förståelsen av säkerhetszoner ur ett stadsplaneringsperspektiv och ge insikter om deras potentiella kortsiktiga samt långsiktiga lösningar för brottsförebyggande. / This thesis examines crime prevention measures in the built environment, focusing on the collaborative model BID (business improvement district) model and its impact on crime prevention in public spaces. Through a combination of qualitative methods, including interviews, site visits and document studies, the study investigates the role of cooperation between societal actors in creating caring and safe urban environments. The study also analyzes how crime prevention measures, such as interventions and strategies, aim to promote safety and security in the society. These measures include theories and methods that improve the physical and social environment of society. The study also examines crime prevention measures such as camera surveillance and “safety zones”, and how these affect places and their residents. The paper examines the effectiveness of these measures in fighting crime but also their social consequences. With this essay, we want to contribute to the understanding of safety zones from an urban planning perspective and provide insights into their potential short-term and long-term solutions for crime prevention.

I think how easy it is that a society is normalised by surveillance and those in power positions that we today are used to almost always being watched. Furthermore I believe this is also seen in the preschool. The purpose of the study is to investigate recording and documenting in the preschool and in which contexts this limits children’s influence and participation. I will focus on photographing, filming and texts written about the children. I take on the adults’ perspective where I examine the power relations between pedagogues and children. The questions I raise are: In which context is children’s influence and participation limited in documentation? How can the power positions between children and pedagogues be viewed? My theoretical perspective is based on Michel Foucaults thoughts of power and surveillance. I chose a qualitative method for my study. I did interviews with five pedagogues that told me about what they think about children’s influence and participation in preschool documentation, routines and how they work in the setting. The result shows that children’s integrity in preschool documentation is forgotten due to two different matters: lack of time and habits/norms, which effect children’s influence and participation.