The aim of this thesis is to enlighten intrapreneurship as a subject and the implementations and effect it has on small and medium sized enterprises (SMEs) pushing towards organizational change in developing countries. Therefore the specific traits of SMEs in developing countries are examined and related to the promotion of intraprenuership. To gain deeper understanding and achieve the aim of the study a research question was created; How can Swedish SMEs foster intrapreneurship in order to create organizational change in developing countries?   The theoretical framework in this thesis is divided into three main areas; organizational change, promotion of intrapreneurship and innovation. In this study a qualitative methodology with an abductive approach is used. The empirical data is collected through interviews of three companies; Norden Machinery AB, Bigso AB and Sara Woodcraft.   In the analysis the empirical data is analyzed based on the theoretical framework which leads to the conclusion. This study show that first and foremost intrapreneurship does create organizational change and is an important part of survival for SMEs in developing countries and further that promotion of intrapreneurship demands certain factors to be successful. These factors are ways for organizations to create an environment where innovation and intrapreneurship grows. Furthermore we present what we argue the current theory lack and our contribution as well as managerial implementations which focus on the promotion of intrapreneurship and further research within the subject. / Syftet med denna avhandling är att upplysa intraprenörskap som ämne och genom detta implementera effekterna det har på små- och medelstora företag som strävar efter organisatoriska förändringar i utvecklingsländer. Därför har de specifika egenskaperna hos små- och medelstora företag aktiva i utvecklingsländer granskats och relaterats till främjandet av intraprenörskap. För att få en djupare förståelse och uppnå syftet med denna studie har en forskningsfråga formulerat: Hur kan svenska små och medelstora företag främja intraprenörskap för att skapa organisatoriska förändringar i utvecklingsländer?   Den teoretiska referensramen i denna avhandling är indelad i tre huvudområden; organisatoriska förändringar, främjande av intraprenörskap och innovation. I denna studie användes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, och den empiriska datan samlades in genom intervjuer med tre företag; Norden Machinery AB, Bigso AB och Sara Woodcraft.   I analysen kombineras den teoretiska referensram med den empiriska data som sedan leder till en slutsats. Denna studie visar i första hand att intraprenörskap skapar organisatoriska förändringar och är en viktig del av överlevandet för små och medelstora företag i utvecklingsländer vilket kräver vissa faktorer för att åstadkommas. Dessa faktorer finns för att skapa en miljö inom organisationer där innovation och intraprenörskap växer. Slutligen presenterar vi det teoretiska gap som vi anser finns inom forskningsämnet och ger förslag på hur den kan förbättras, praktiska rekommendationer fokuserade på att främja intraprenörskap mot organisatorisk förändring samt rekommendation till vidare forskning.

Med ett allt varmare klimat har observationer av främst växter visat sig vara värdefulla för vilka effekter en klimatförändring kan få på ekosystemen. Observationer av tidpunkten för dessa företeelser är det som benämns fenologi och utgör enligt flera studier indikationer på att jordens klimat förändras. Målet med min undersökning är att se om klimatförändringar har påverkat lövsprickningen i södra Sverige. För att mer specifikt undersöka tidpunkten för lövsprickning har jag avgränsat mig till björk (Betula alba) och ek (Quercus robur) i fyra län i södra Sverige. För att undersöka eventuella fenologiska förändringar har jag använt/jämfört historiska data från 1873–1923 med nutida 2008–2016 och beräknat hur lövsprickningsdatumen och temperatur har förändrats. För att kunna undersöka sambandet mellan lövsprickning och temperatur har månadsmedeltemperaturen använts för jämförelse tre månader bakåt räknat från lövsprickningsdatum. Resultatet visade att både temperaturen och lövsprickningen har förändrats. I undersökningsområdet har medeltemperaturen i genomsnitt ökat med 2°C, medan lövsprickningen har tidigarelagts för björk och ek med 16,5 respektive 11,5 dagar i genomsnitt. Resultatet visar också att de fenologiska förändringarna är statistiskt signifikanta. Däremot är det mer osäkert att förändringarna beror på temperaturen, trots starka kopplingar mellan temperaturförändringarna och fenologiska förändringar. Det skulle kunna vara variationen i temperaturen, snarare än medeltemperaturen som är viktigast för lövsprickningen.

På Riksidrottsmötet i Maj 2017 beslutades om en omfattande förändring inom svensk idrott; Strategi 2025. Denna förändring syftar till att lösa flera av de problem som idrottsrörelsen under många år haft, såsom tapp av medlemmar tidigare ner i åldrarna, snedvriden könsfördelning på beslutsfattande positioner och generellt höga trösklar in i idrotten. Denna studie syftar till att redogöra för hur denna förändring legitimeras av idrottskonsulenter, som är anställda på distriktsförbunden, i mötet med idrottsföreningar där förändringen i stor utsträckning ska genomföras, samt vilka konsekvenser denna legitimering eventuellt får. Genom intervjuer med och skuggning av idrottskonsulenter i deras möten med idrottsföreningar visar denna studie att idrottskonsulenterna inte speciellt ofta arbetar uttalat med strategin utan att det snarare fungerar som ett DNA i deras vardagliga arbete. De sitter inte heller på några mandat att styra idrottsföreningarna eller på något sätt bestämma över deras strategiarbete.Den legitimerande processen utgörs istället av att beskriva strategin som lösningen på de problem idrottsföreningarna redan upplever att de har samt stötta de arbeten som de själva vill starta.Resultaten visar också hur kommunikationen mellan den nivå av svensk idrott som initierat förändringen och de som ska utföra den har brustit i stor utsträckning. Konsekvensen av detta blir att mycket arbete läggs på föreningarna och att det är idrottsföreningar med hög formaliseringsgrad som har större möjlighet att följa med på strategiresan. De förändringar strategin syftar till som idrottsföreningarna inte ser sin direkta vinning i riskeras också att inte arbetas med alls när mandat för att styra förändringen saknas. Med brist i kommunikationen inom svensk idrotts organisation riskeras också att alla inte är överens om vad strategiarbetet egentligen syftar till och därför inte arbetar mot gemensamma mål

<p>Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete. Våra teorier som vi har hämtat från både böcker och tidsskriftartiklar behandlar förutom visioner, mål och förändringar även kommunikation och delaktighet. I vår analys kopplar vi de fem teorierna till intervjupersornas svar.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Denna studie syftar till att fånga upplevelser av hur livet kan förändras i positiv riktning efter bearbetandet av en nära anhörigs suicid, med fokus på posttraumatic growth och positiva förändringar. Studien utgör ett bidrag till forskningsområdet där trauma ses som en möjlig grogrund för gynnsam utveckling hos den drabbade individen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer som alla mist en nära anhörig i suicid. Deltagarna uttryckte PTG inom temana självperception, interpersonella relationer och livsfilosofi. Följande positiva förändringar framkom: förändringar i personligheten, ändrade prioriteringar, möten med människor på ett djupare plan, ny syn på döden, värdesätter tid med familjen mer, djupare glädje och tacksamhet, samt nya möjligheter. Resultatet tyder på att detta svåra trauma kan föra något gott med sig.</p> / <p>Abstract:</p><p>The purpose of this study is to capture experiencies of how life can change for the better after the struggle with the suicide of a close relative, focusing on posttraumatic growth and positive changes. The study contributes to the research area where trauma is considered a possible opportunity for growth within the traumatized individual. Qualitative interviews were conducted with six individuals all of whom have lost a close relative to suicide. The participants expressed PTG in the themes selfperception, interpersonal relationships, and philosophy of life. Positive changes that emerged were: changes in personality, changed priorities, the ability to interact with people on a deeper level, renewed perspectives on death, values time spent with family more, deeper sense of happiness and gratitude, and new possibilities. The result shows that something good can come out of a trauma as severe as this one.</p>

Europa står i dag inför stora demografiska förändringar med en allt äldre befolkning och minskade födelsetal. Tidigare forskning visar att förändrade levnadsförhållanden samt ekonomisk tillväxt har varit en bidragande orsak till att befolkningsstrukturen har förändrats. Eftersom det främst är politiker som fattar beslut angående åtgärder, fann vi det intressant att studera hur politikerna väljer att bemöta de demografiska förändringarna samt undersöka om det finns distinkta skillnader i politiken utifrån Esping-Andersens kategorisering av välfärdsstater. Syftet med denna undersökning var att finna om politikerna i Sverige och Spanien bemöter de demografiska förändringarna på olika sätt eftersom länderna tillhör olika välfärdsstater. Resultatet visade att några av de förslag som presenterades var utökad barnomsorg, bättre villkor för föräldrar att kombinera arbete och familjeliv, ökad pension samt förbättrad äldrevård. Esping-Andersens kategorisering av välfärdsstater gick att härleda utifrån valmanifesten, däremot var det svårare att upptäcka huruvida politikernas förslag på åtgärder hade karaktär av en skandinavisk respektive konservativ välfärdsmodell.

Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete. Våra teorier som vi har hämtat från både böcker och tidsskriftartiklar behandlar förutom visioner, mål och förändringar även kommunikation och delaktighet. I vår analys kopplar vi de fem teorierna till intervjupersornas svar.

Sammanfattning: Denna studie syftar till att fånga upplevelser av hur livet kan förändras i positiv riktning efter bearbetandet av en nära anhörigs suicid, med fokus på posttraumatic growth och positiva förändringar. Studien utgör ett bidrag till forskningsområdet där trauma ses som en möjlig grogrund för gynnsam utveckling hos den drabbade individen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer som alla mist en nära anhörig i suicid. Deltagarna uttryckte PTG inom temana självperception, interpersonella relationer och livsfilosofi. Följande positiva förändringar framkom: förändringar i personligheten, ändrade prioriteringar, möten med människor på ett djupare plan, ny syn på döden, värdesätter tid med familjen mer, djupare glädje och tacksamhet, samt nya möjligheter. Resultatet tyder på att detta svåra trauma kan föra något gott med sig. / Abstract: The purpose of this study is to capture experiencies of how life can change for the better after the struggle with the suicide of a close relative, focusing on posttraumatic growth and positive changes. The study contributes to the research area where trauma is considered a possible opportunity for growth within the traumatized individual. Qualitative interviews were conducted with six individuals all of whom have lost a close relative to suicide. The participants expressed PTG in the themes selfperception, interpersonal relationships, and philosophy of life. Positive changes that emerged were: changes in personality, changed priorities, the ability to interact with people on a deeper level, renewed perspectives on death, values time spent with family more, deeper sense of happiness and gratitude, and new possibilities. The result shows that something good can come out of a trauma as severe as this one.

Over the last couple of years the airline business has gone through some turbulent changes, which has meant that customer loyalty has been affected. It’s no longer certain how or why customers are loyal to an airline, although the companies now use more and more complicated loyalty programs to keep their customers. The purpose of this essay has therefore been to examine what makes customers loyal to a service business, and what is the extent of their loyalty. To be able to answer these questions, a survey about costumers loyalty were accomplished. The results we received show that availability is the most significant issue for customers of SAS, and satisfaction is the minimum requirement for the customer. But to be able to attract loyal customers the airline has to offer them more. / Flygbranschen har de senaste åren gått igenom en hel del turbulenta förändringar, vilket har gjort att kundernas lojalitet till flygbolagen har satts på prov. Det är inte längre självklart hur och varför kunder är lojala till ett flygbolag. Trots det använder sig företagen av mer och mer invecklade lojalitetsprogram för att binda sina kunder. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka varför och vad som gör kunder lojala till ett tjänsteföretag, samt på vilken nivå deras lojalitet ligger. För att kunna besvara problemet har SAS kunder tillfrågats angående kundlojalitet i en enkätundersökning. Resultatet vi fick fram var att kunderna överlag är mycket lojala där tillgängligheten är den styrande faktorn. Vi har även konstaterat att fenomenet nöjda kunder alltmer har blivit en norm inom flygbranschen. I dagsläget måste därför flygbolagen kunna erbjuda sina kunder något extra för att bibehålla deras lojalitet.

Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar (18-25-åringar) som är inskrivna på arbetsförmedlingen i en mindre ort upplever sin livssituation som arbetslös, vilka framtidsvisioner de har samt om det föreligger skillnader i dessa avseenden beroende på familjebakgrund. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med ungdomar inskrivna på en arbetsförmedling i en mindre ort i Mellansverige som sedan transkriberats, meningskoncentrerats och slutligen analyserats främst med utgångspunkt i begreppen habitus, livsstil samt transaktionella behov. Resultaten i studien visar att respondenterna antingen vill flytta eller att förutsättningarna i orten gör att de känner sig tvingade till att göra det. Två olika mönster kan urskiljas i resultaten då respondenterna antingen tenderar att se flytten som ett medel för att få jobb eller tillgodogöra sig en utbildning, eller att de ser jobb eller utbildning som ett medel för att kunna flytta från orten. I analysen kopplar jag dessa två kategorier till begreppen habitus respektive livsstil och konstaterar att vissa ungdomar är mer habitusbetingade i sina handlingsmönster medan andra mer livsstilsbetingade. Jag konstaterar också att de transaktionella behoven i allmänhet kan uppfyllas med hjälp av en anställning. I diskussionen tas möjliga förklaringar till resultaten upp. En förklaring till de skilda handlingsmönstren som respondenterna visar på skulle kunna vara samhälleliga strukturer som hindrar respondenterna att göra vad man traditionellt har gjort. En annan förklaring skulle kunna vara ett motstånd mot reproducering av könsroller hos vissa respondenter. I diskussionsdelen vägs även resultaten i denna studie mot resultaten i tidigare forskning. / The purpose of this study is to investigate how young unemployed people (18-25 years old) in a small district experience their life as unemployed, what visions of the future they have and if there is any difference in these references depending on their social background. This study is based on six qualitative interviews with young people who are registered at the employment office in a small county in the middle of Sweden. The interviews were then transcribed and finally analyzed, mainly based on the concepts of habitus and lifestyle and the theory of transactional needs. The results in this study shows that the respondents either wants or feel themselves compelled to move from their district. I could see two different patterns in the results of the interviews; the respondents either tended to see the moving as a way to get a job or an education or they tended to see the job or the education as a way to move from their district. In the analyze I linked these two cathegories to the concepts of habitus and lifestyle and noted that some of the respondents were more prone to the concepts of habitus and some were more prone to the concepts of lifestyle. I also noted that the transactional needs in general can be met by an employment. The study concludes with a discussion in which possible explanations to the results are given. An explanation to the different patterns of acting could be social structures that prevent the interviewees to do what the traditionally would have done. Another explanation would be a resistance against reproduction of gender roles by some of the interviewees. The results are also compared with the results of earlier research.