Bakgrund: Användare av stomi ökar drastiskt varje år. Personer som lever med en stomi upplever förändringar i kroppsfunktionen och därmed en förändring i det dagliga livet. Upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera och upplevas både positivt och negativt vilket kan påverka hur väl en individ kan acceptera sin stomi.   Syfte: Beskriva vuxnas upplevelser om hur en permanent kolostomi kan förändra det dagliga livet.Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: svårigheter med att återgå till en vardag, att känna sig annorlunda, hantera förändringar efter stomi. Acceptans är en nyckelfaktor för att kunna hantera de förändringar som medföljer i det dagliga livet. Det framkom även att en förändrad kroppsbilden resulterade i ett försämrat sexliv.  Slutsats: Vanliga upplevelser som uppstod var rädsla och skam. Stomin har även påverkat synen på både kroppsbilden och dess funktion, vilket påverkade deras sexuella relationer och sociala liv. Personer som erhåller en stomi drabbas av en omställning som är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Stödjande resurser behövs för att vägleda de drabbade i transitionen för att bidra till en snabbare återvändning till den normala vardagen där egenvård är välfungerade. Upplevelserna som presenteras i studien kan bidra med ökad förståelse och värdefull kunskap hos sjuksköterskor vilket kan möjliggöra en trygg och god omvårdnad.

My work is about using industrial saltrock to create furniture that speak to both humans and animals. The result is a communicative furniture shaped though the interaction of man, animal and nature. I believe that this subtle interaction, which makes us feel the presence of animals, can help us reconnect with our senses and thereby create empathy for the non-human existence of life.   In my work, I want to create conditions for an animal-inclusive design process where the salt’s ability to change is used for the purpose of design, in this case modular pieces of furniture. The location of these objects is intended to capture the attention of people. They stand out from the organic environment, white cubes surrounded by nature. The crystal from the salt reflects light, creating a piece of furniture that gives the illusion of a floating refulgent island. With time, the saltrock object will change, and during this transformation I cast off the different shapes of stages that the salt cube takes before it dissolves.  In the urban environment, they are reinterpreted and shaped into new materials. Now still with traces of animal imprints to remind us of their distant presence. The module is assembled in shapes according to the tectonic possibilities, which is reminiscent of how the game “Tetris” form is designed. With this project, I hope to increase the volume of wilderness and nature in modern urban architecture.  With my method of allowing animals to be involved in the design process, I have taken a step back as a designer based on a traditional design process. My intention was never to make a piece of furniture in the traditional sense, but to capture a moment of the missing connection between city and nature.  A big challenge for me was to dare to let go of control of the expected end result, to dare to leave room for the actual imprints that the animals created without post-constructions. At the same time, there was a great excitement in letting the forms take their own expression, the uncertainty became an inspiration to dare to believe in the inherent strength of the abstract form.

Fetma är ett av de allvarligaste hälsoproblemen i världen. Övervikt i såväl ungdomen och vuxenlivet är associerad med en ökad dödlighet. Bestående viktminskning minskar risken att dö i förtid. Gastric Bypass är en kirurgi som hjälper personer med fetma till viktminskning och ger ett minskat näringsupptag. Syftet var att belysa personers psykosociala och kroppsliga upplevelser efter en gastric bypass operation. Arbetet är utformat som en litteraturstudie och baseras på tio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar, efter genomläsning och analys tydliggjordes fyra kategorier. I resultatet identifierades fyra huvudteman efter genomgången gastric bypass kirurgi. Det som beskrivs är: känslomässiga förändringar, kontroll över födointag, livskvalité vid kroppsförändringar samt upplevelser i olika relationer. Slutsatsen visar att den upplevda livskvalitén förbättrades eller var god även om undantag sågs. / Obesity is one of the most serious health problems in the world. Obesity in both adolescence and adulthood is associated with increased mortality. Permanent weight loss reduces the risk of dying prematurely. Gastric bypass is a surgery that helps obese people to lose weight and provides a reduced nutrient intake. The aim was to highlight people's psychosocial and physical sensations after gastric bypass surgery. The work is designed as a literature review and based on ten critically examined qualitative and quantitative articles. Analysis of the literature identified four major themes resulting from the completion of gastric bypass surgery. These can be described as: emotional changes, control of food intake, quality of life resulting from body changes and experiences in different relationships. The conclusion shows that the perceived quality of life was improved or was good, although there were exceptions.

Denna fallstudie ämnar bidra till den existerande kunskapen om standardisering genom att undersöka hur arbetet med nya metoder standardiseras i svenska kommuners strategiska planering. Detta undersöktes med frivillig ekologisk kompensation som exempel på en ny metod. Frivillig kompensation tillämpas på ett eget initiativ av en kommun eller exploatör utifrån ett eget intresse att bevara icke-skyddade naturvärden vid exploateringar. Metoden börjar bli populär bland svenska kommuner eftersom det har potentialen att förena en fortsatt samhällsutveckling med bevarandet av icke-skyddade naturvärden. Genom att exempelvis standardisera sitt arbete med frivillig kompensation som metod i den egna organisationen kan kommuner hantera risker som är förknippade med metoden. Standardisering behöver i sig upprätthållas av ett institutionellt ramverk (spelregler). Studien förstår standardiseringsprocesser och institutionella förändringar som två ständigt pågående processer som effektiviserar arbetet med frivillig kompensation, samt är ’två sidor av samma mynt’ eftersom bägge påverkar och påverkas av kommunernas respektive arbete med frivillig kompensation. Således, genom att undersöka hur institutionella förändringar initierar standardiseringsprocesser för arbetet med frivillig kompensation och hur pågående standardiseringsprocesser påverkas av institutionella förändringar, har studien besvarat huvudfrågeställningen: Hur standardiseras arbetet med frivillig kompensation på svenska kommuner? Semistrukturerade intervjuer med kommunala handläggare och kvalitativa innehållsanalyser av dokument som styr arbetet med frivillig kompensation tillämpades för att kunna besvara forskningsfrågorna. Studiens resultat har diskuterats mot ett teoretiskt ramverk och tidigare forskning. Från analysen drar studien slutsatsen att initierandet av kommunernas standardiseringsprocesser är personberoende. För att kommunerna ska kunna standardisera sitt arbete med metoden behövs politiskt antagna beslut och riktlinjer som förankrats i hela organisationen och som möts upp av kunskapskrav. I detta avseende har studien funnit att kommunerna i dagsläget inte verkar kunna komma vidare i sina respektive standardiseringsprocesser. En möjlig orsak till detta kan vara att det råder oenigheter om uppfattningen av betydelsen av metoden och bevarandet av naturvärden i ett långsiktigt perspektiv. För att frivillig kompensation ska kunna nyttjas till sin fulla potential anser studien att det behöver ske en förändring i inställningen till gröna värden och frivillig kompensation. Det finns således potential för att arbetet med frivillig kompensation kan standardiseras ytterligare på svenska kommuner.

Hur har Sveriges militära avskräckningsstrategi anpassats som ett resultat av de förändringar av krigets karaktär som ägt rum de senaste fyra decennierna? Krig utkämpas inte längre enbart i de traditionella militära domänerna, utan omfattar numer aktörers alla tillgängliga maktmedel. För att vara effektiv måste således en aktörs militära avskräckningsstrategi kunna möta hot även i dessa nya domäner. Uppsatsen jämför försvarsbesluten 1982 och 2020, ur ett avskräckningsperspektiv, i syfte att beskriva hur Sverige har anpassat sin militära avskräckningsstrategi för att möta de förändringar av krigets karaktär som ägt rum sedan Kalla kriget.  Uppsatsen nyttjar en deduktiv ansats för att göra en temporal jämförelse av Sveriges militära avskräckningsstrategi genom att analysera försvarsbesluten 1982 och 2020 med hjälp av tematisk analys. Analysen görs med stöd av ett egenutvecklat analysverktyg, baserat på en typologi ur Axelsson, Sörenson och Ångström (2016) samt John Mearsheimers (1983) avskräckningsteori, som erbjuder möjligheten att analysera militära avskräckningsstrategier i en tid av allt mer komplexa hotbilder. Analysen visar att Sverige sedan 1982 har förändrat sin militära avskräckningsstrategi i enlighet med förändringarna av krigets karaktär för att kunna avskräcka ett potentiellt angrepp. Sveriges militära avskräckningsstrategi utgörs 2020 av en mer vedergällande strategi, som syftar till att möta en hybrid hotbild tillsammans med andra aktörer, än vad som var fallet 1982.

Förvärv och fusioner får sällan önskat resultat på grund av att organisationerna har olika organisationskulturer. Denna studie ämnar undersöka betydelsen av förvärv i relation till organisationskultur hos ett specifikt företag. Syftet med studien är att undersöka vikten av ledarskapet för organisationskulturen vid ett uppköp. För att undersöka detta genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med individer i ledande position och en observation. Det empiriska resultatet visar att ledarskap, positivitet och medbestämmande har stor påverkan på den upplevda förändringen i kulturen vid uppköpet. Respondenterna uppger olika utmaningar men bemöter dem på liknande sätt. Det har skett mer förändringar i koncernen än i företaget, vilket får stöd i tidigare forskning som visar att kulturförändringarna inte nödvändigtvis måste ske inom de mindre eller uppköpta företaget. Det är av vikt att företaget fortsätter med ledarskapsinsatser som ett till ett-samtal, aktiviteter och bikupor för att bibehålla kulturen, samt klargöra nytt mål och syfte för företaget. Det är möjligt att bevara delar av kulturen inom det här företaget, då den vilar till stor del på det nuvarande ledarskapet.

Teknikämnet har varit obligatoriskt i svensk grundskola i 30 år och det har fattats ett antal politiska beslut genom åren för att lyfta teknikämnets status. Har dessa politiska beslut gett resultat för hur undervisningen i skolan går till eller vad är lärarnas uppfattningar kring vad som faktiskt påverkar undervisningen i klassrummet? Denna studie vill undersöka hur lärare upplever att deras teknikundervisning påverkas i samband med förändringar i kursplan eller timplan samt om det spelar någon roll om teknikämnet har fått en egen post på schemat eller ej för dessa upplevelser. Det teoretiska ramverket är hämtat från Finger and Houguet och inkluderar fem inre respektive sex yttre faktorer som kan påverka implementering av förändringar.  Utifrån en yttre ramfaktor - tid - har olika skolors schemaläggning gällande teknik för årskurs 4 använts som urval inför intervjuer. Data har därefter samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare verksamma i årskurs 4–6 på dessa olika skolor. Sammantaget blir slutsatsen från intervjuerna att det är samspel mellan olika inre och yttre förutsättningar samt olika personer som är det avgörande för om det blir en god teknikundervisning oavsett om styrdokument förändras.

Förskolan genomgår hela tiden förändringar, såväl på nationell som på kommunal och lokal nivå. På senare år har till exempel läroplanen reviderats, men det sker även mindre förändringar på de lägre nivåerna. Dessa förändringar påverkar ett stort antal individer som rör sig i förskolans miljöer. Syftet med denna studie är att ta reda på vilket förhållningssätt förskollärare har till förändringar i förskolan samt vilken möjlighet de upplever att de har att påverka dessa och förskolans verksamhet i stort. Utifrån detta analyseras förskollärarnas syn på förändringsarbete och dess påverkan på aktörerna inom institutionen. För att ta reda på detta har jag intervjuat sju olika förskollärare och analyserat det materialet mot de teoretiska utgångspunkterna som berör de ramar förskolan som institution sätter upp för förskollärarna och hur denna makt tar sig uttryck. Som hjälp till detta har jag använt mig av Michel Foucaults teorier om makt och institutioner. Andra delar i det teoretiska ramverket handlar om motståndsstrategier och professionaliseringsprocesser. Ställt mot resultatet i analysen blir detta ett sätt att studera hur förskollärarna upplever att de begränsas i sitt yrkesutövande relaterat till förändringar men också vilka strategier de har för att göra motstånd mot detta samt hur de positionerar sig i sin yrkesroll i dessa sammanhang. Analysen visar att det finns olika uppfattningar om förskolans förändringar hos de olika förskollärarna, beroende på hur deras förutsättningar för att implementera dessa ser ut. Det blir tydligt att förskollärarna upplever att institutionen påbjuder en rad begränsningar genom att inte släppa in dem i de beslutsfattande rummen, men även att förskollärarna skapar egna strategier för att hantera detta. De förändringar som genomförs har ofta ett uttalat professionaliserande syfte, men visar sig snarare leda till en ökad kontroll av yrkesutövning – något som i sig är deprofessionaliserande. I analysen blir det även synligt att en viktig aspekt vid genomförande av förändringar är att erbjuda förskollärarna djupgående reflekterande samtal med kollegor. Förskollärarna i denna studie upplever dock att detta ofta förbises. Resultaten bör även kunna relateras till andra liknande institutioner och säger då något om villkoren för många individer i deras yrke eller i deras bruk av institutionens tjänster.

This bachelor’s thesis investigates the experience of the professional role of five librarians based on semi-structured interviews with a qualitative approach. In the outcome, three main themes emerged; challenges, skills and changes. The challenges consisted partly of challenges linked to the work in the organization, partly of challenges in the leadership where participants felt that managers did not possess sufficient knowledge in the day-to-day work of the organization. In the theme of competence, it emerged that previous competence and experiences were felt to be important in shaping the individual librarianship. In contrast to this, there is also a perceived need for general competence among all librarians. In addition to this, participants felt there was a lack of pedagogical competence. Changes in the professional role consisted of project-based working methods becoming a larger part of the practical work. The role of libraries in society was another part of the perceived changes were political changes that participants feared would give less resources to libraries and provided a motivation to work more outreach. Regarding changes connected to the future, participants felt that the physical book would still be relevant. This thesis highlights that there is a perceived lack of competence taught during education for librarianship and that social competence is central to the profession of librarian. Furthermore, it emerged that the changes of recent decades have meant that the librarian's role has changed to a broader, more complex professional role, since the professional role is individually designed.

Denna studie bygger på sex semistrukturerade intevjuer med fritidslärare som varit verksamma sedan fritidshemmet fick ett eget kapitel i Lgr 11 år 2016 eller tidigare. Studiens syfte är att belysa hur fritidslärarnas uppfattning av sin yrkesroll och de förändringar som skett inom verksamheten sedan de började arbeta. Frågeställningarna som behandlas är: På vilket sätt upplever fritidslärarna att deras yrkesroll och uppdrag har förändrats?  Vad ser fritidslärarna för fördelar och/eller nackdelar med förändringarna de beskriver? Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv då vi främst vill belysa deras uppfattningar av frågeställningen. Resultatet visar att fritidslärarnas upplevelse av yrkesrollen och förändringarna i verksamheten är varierade men alla pekar åt samma håll. Deras uppfattning är att verksamheten har påverkats avsevärt av samlad skoldag, vilket de är både positivt och negativt inställda till. Studien visar dessutom att fritidslärarnas yrkesroll har stärkts av den förändring som skett vilket har lett en höjd status inom yrkeskåren.