Bakgrund: Flera faktorer påverkar sexuell hälsa bl a biologiska och fysiologiska faktorer samt genus. Genus i sin tur påverkas av samhällets värderingar som i sin tur styrs av dess historia, politik, kulturella värderingar, ekonomiska förutsättningar mm. Tidigare studier har visat att det finns en brist i kunskapsbildning och uppföljning av kvinnors sexuella hälsa åren efter förlossning. Avsikten med denna studien är att få ökad insikt i kvinnornas upplevelse av sin sexuella hälsa åren efter förlossning. Syfte: Att sammanställa tidigare forskning kring kvinnors upplevda sexuella hälsa åren efter förlossning, genom forskningsfrågan: “Hur upplever kvinnor sin sexuella hälsa upp till sju år efter förlossning?” Metod: Detta är en kvalitativ litteraturstudie och inklusionskriterierna var tidigare friska kvinnor utan patologiska graviditeter, samt kvinnor som fött barn med episiotomi och kejsarsnitt. Däremot exkluderades tvillingfödslar och spontana sfinkterrupturer av grad 3-4. Studien avser åren efter förlossning, max sju år. Sexuell hälsa åren efter förlossning ur kvinnans perspektiv skall vara huvudfokus. Artiklarna ska vara på engelska eller svenska och de ska vara publicerade från 1960 till 2020. Tolv artiklar valdes ut och dessa granskades via latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Visar att många kvinnor lider av en försämrad sexuell hälsa åren efter förlossning. Detta beror på flera faktorer, de som påverkar mest är: fysiska förändringar, amning, barnets påverkan, relationernas förändring och kvinnornas upplevelse av sjukvårdens bemötande. Dessa presenteras i studiens fyra teman. Konklusion: Kvinnorna upplever en försämring av sin sexuella hälsa och önskar ökat stöd från vården. Det krävs en bredare kunskap hos vårdpersonalen för att kunna bemöta kvinnornas önskemål och en fördjupad förståelse kring hur genus påverkar kvinnors sexuella hälsa. / Background: There are several factors that affect women's sexual health, among those are biological and physiological wellbeing and gender. Furthermore gender is derived from society’s values that comes from history, politics, socio-economic prerequisites among other things. Previous studies have shown a lack of knowledge and a lack of follow-up of women’s sexual health the years after childbirth. The purpose of this study is to get a deeper understanding of women’s experiences of their sexual health the years after childbirth. Aim: The aim of this study is to compile previous studies about women's experienced sexual health up til seven years after childbirth. This is done through the question “How do women experience their sexual health the years after childbirth?” Method: This is a qualitative literature review that contains twelve articles. The inclusion criteria is previous healthy women with no pathological pregnancies, women who experienced episiotomy or cesarean section during childbirth. However, twins and spontaneous sphincter tears of the 3de or 4th degree have been excluded. This studies scope is limited to the first seven years after childbirth. The articles are written in swedish or english and published between 1960- 2020. Latent content analysis is used to analyse the material. Result: Many women experience a loss in sexual health the years after childbirth. It depends on several different things such as physical changes, breast feeding, the impact of having a child, changes in relationships and how women experience the meeting with health care. All of this is presented through the four themes of our study. Conclusion: There is a general loss in sexual health among women after childbirth and they wish for better support from health care professionals. To meet this demand healthcare professionals need more knowledge and to actually apply it. Furthermore, a deeper understanding how gender affects women’s sexual health is needed.

De agila metoderna har under många år varit mycket framgångsrika inom informationssystemutveckling men enligt Balaji och Sundararajan Murugaiyan (2012) finns det även nackdelar med metoderna. En av dessa nackdelar är en flaskhals som kan finnas mellan avdelningarna utveckling och drift på ett företag eftersom dessa avdelningar ofta inte är anpassade till varandra (Laudon & Laudon, 2018). För att hantera dessa nackdelar har element från både agila metoder, Lean utveckling samt ett starkt samarbete mellan utveckling och driftavdelning bildat DevOps som har som syfte att förbättra produktionsflödet inom Informationssystemutveckling. Enligt Hemon, Lyonnet, Rowe och Fitzgerald (2019) är det många företag som planerar ett organisationsskifte mot DevOps eller är mitt uppe i förändringen. Denna förändring har visat sig vara en svår process för företag att få till då det krävs mycket resurser, tid, sociala och organisatoriska förändringar och även förändring av produkten för en del företag (Dornenburg, 2018; Ebert & Paasivaara, 2017; Sreenivasan & Kothandaraman, 2019; Ebert, Gallardo, Hernantes & Serrano, 2016). Detta gör att ämnes- och problemområdet är intressant att undersöka för att hjälpa till att skapa ett bättre utgångsläge för företag att ta sig an förändringen mot DevOps. Med hjälp av en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod var syftet att undersöka frågeställningen: ”Vilka utmaningar och kritiska framgångsfaktorer finns för SME vid införande av DevOps med ramverket SAFe?”. För att hjälpa till att besvara frågeställningen skapades även två delfrågor: 1: ”Vilka systemutvecklingsområden är utmanande i en DevOps-kultur?” och 2: ”Hur upplever anställda som påverkas av övergången att gå över till en DevOps-kultur?”. Den insamlade datan har sedan kodats enligt Gillham (2008) tiostegs-process för att hitta kategorier och teman.Resultatet av denna studies frågor visade att främst tre utmanande områden finns vid ett införande av DevOps, vilka är (1) automatisering, (2) kulturen och nya samarbeten samt (3) om produkten är komplex och utvecklad under många års tid. Resultatet avseende anställdas upplevelser visade att tids- och resursbrist var mycket framträdande hos respondenterna då de inte anser att det finns tid för att arbeta med DevOps-främjande aktiviteter. Ett annat fynd som gjorts var att de sociala förändringarna stärker vi-känslan men kan samtidigt bidra till frustration och stress, samt att inställningen till DevOps är viktig då det krävs en villighet till förändring både från ledning och de anställda när det kommer till en stor organisatorisk förändring.Framgångsfaktorerna som denna studie resulterat i handlar mycket om att vara förberedd, planera och låta förändringen ta den tid som behövs. Det framkom även att det är en framgångsfaktor att investera i och ta vara på interna resurser och deras vilja att arbeta med DevOps-främjande aktiviteter.

Denna dokumentstudie fokuserar på mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Dokumentstudien har genomförts genom att analysera hur betänkandens syn på mäns våld mot kvinnor har påverkat förslagen i betänkandena, som har skrivits på uppdrag av regeringen under olika tidsperioder. Vidare analyseras vilka förändringar som har uppmärksammats mellan betänkandena. Studien har avgränsats till att utgå från betänkandens förslag gällande socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor. Betänkandena som har valts ut att analyseras är SOU 1995:60, SOU 2006:65 och SOU 2015:55. Studien har en kvalitativ ansats, och utgår från Bacchis teori om ‘what’s the problem represented to be”. Analysmetoden som används i studien är tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att betänkandena från år 1995 och år 2006 ser könsmaktsordningen som en central förklaringsmodell för mäns våld mot kvinnor, medan betänkandet från år 2015 ser den socio-ekologiska modellen som central förklaringsmodell för att förklara våldet. Det påvisas att förslagen som gavs i betänkandena från år 1995 och år 2006 inte i stor uträckning utgick från könsmaktsordningen, då de syftar till att endast förbättra skyddsnätet för kvinnor, och berörde därav inte jämställdhetsfrågan i någon större omfattning. Betänkandet från år 2015 gav dock förslag utifrån den socio-ekologiska modellen, där fokus låg framför allt på våldsförebyggande arbete och våldsutövande män. Denna dokumentstudie kan bidra med vidare forskning kring hur problemet om mäns våld mot kvinnor behandlas på statlig nivå.

Denna uppsats är en empirisk studie av mänskligt skelettmaterial från en hällkistegravplats från Sundre, Gotland. Syftet med uppsatsen är att analysera materialet för att diskutera hälsan hos individerna. Analysen genomförs på det osteologiska materialet för att fastställa eventuella patologier och andra förändringar på skelettet. En diskussion om individernas hälsa framförs efter resultat från analyserna av de mänskliga kvarlevorna för att överlägga huruvida det är möjligt att avgöra hälsa genom enbart osteologiska material. Bronsålder är den huvudsakliga tidsperioden som diskuteras, men med 14C dateringar som gjorts på ett antal benfragment kan man se en kontinuerlig återanvändning av gravplatsen från senneolitikum till vikingatid. I materialet observeras både barn och vuxna i olika åldrar som diskuteras tillsammans med skeletala förändringar i form av aktivitet och sjukdom. Den huvudsakliga diskussionen om hälsa framförs baserat på detta och har resulterat i en slutsats om att hälsan var förhållandevis god under bronsåldern. / This paper is an empirical study of human skeletal material from a stone cist burial site from Sundre, Gotland. The purpose of the essay is to analyze the material to discuss the health of individuals. The analysis is carried out on osteological material to determine any pathologies and other changes on the skeleton. A discussion of the health of the individuals is presented following results from the analyzes of the human remains to consider whether it is possible to determine health through osteological materials alone. The Bronze Age is the main time period discussed, but with 14C dating made on a number of bone fragments, a continuous reuse of the burial site from the Late Neolithic to the Viking Age can be seen. In the material, both children and adults of different ages are observed, which are discussed together with skeletal changes in the form of activity and disease. The main discussion of health is advanced based on this and has resulted in the conclusion that health was relatively good during the Bronze Age.

The implementation of an Identity and Access Management (IAM) solution is a complex process to manage, consuming multiple years and involves organizational changes. In its nature, several challenges tend to appear to different stakeholders involved in the process. However, prior research has mainly addressed the technical components of an IAM-solution, hence the technical challenges that emerge during development and implementation. Therefore, the non-technical challenges of the IAM-project work and the challenges that constitute the client implementation are understudied. The purpose of this thesis is to visualize the challenges that emerge when an IAM-solution is implemented. In addition, the challenges when organizational changes occur. The empirical data is conducted through a series of semi-structured interviews with individuals in the IAM line of business. In addition, secondary data is gathered through the review of papers and reports in Information Systems (IS) and Information Technology (IT) projects and outsourcing projects, as well from a non-academical organization with in-depth knowledge of IAM implementations. A qualitative case study of IAM implementations was conducted to investigate the studied complex phenomenon. The findings display the challenges of Insight, Communication, and Endurance (ICE), which tend to be obstacles for all stakeholders involved. Additionally, the organizational changes describe three further challenges of Anchoring, Communication, and Vision (ACV). These challenges mainly appear in client changes, which IAM implementations initiate. The thesis display connections and incoherent with prior research on IS/IT-projects and IAM-projects. In addition, newly uncovered aspects that contribute to research areas are highlighted. The thesis is summarized with some implications and possibilities for future research. / En IAM implementeringen är en komplex och utdragen process som kan ta flera år samt skapar en förändringsresa hos kund. I sin natur skapas flera utmaningar till olika involverade aktörer. Tidigare forskning har främst fokuserat på de tekniska komponenterna som en IAM lösning baseras på, därav de tekniska utmaningarna som tillkommer. Till följd har de icke-tekniska utmaningarna inom IAM projekt och utmaningarna med en implementation hos kund fått bristande uppmärksamhet där få studier har genomförts. Syftet med detta examensarbete är att visualisera de utmaningar som uppstår vid en IAM implementering. Arbetet fokuserar även på utmaningarna med organisatorisk förändring, vilket genomförandet av en IAM lösning skapar. Den primära datainsamlingen genomförs av halvstrukturerade intervjuer med personer inom IAM-branschen. Dessutom samlas sekundär data in från informationssystem (IS) och informationsteknik (IT) projekt samt outsourcingprojekt. Därtill några icke akademiska rapporter med fördjupande information om IAM implementeringar. Examensarbetet är gjort som en kvalitativ fallstudie av IAM implementeringar, detta för att förstå komplexiteten av ämnet. Resultatet visar utmaningar som Insikt, Kommunikation och Uthållighet, vilket tenderar att vara hinder för alla involverade aktörer. Dessutom beskriver de organisatoriska förändringarna tre ytterligare utmaningar för Förankring, Kommunikation och Vision. Dessa utmaningar förekommer hos kund som implementerar en IAM lösning. Uppsatsen visar sammanhängande och osammanhängande aspekter med forskningen inom IS/IT projekt och IAM projekt. Dessutom framhävs nya upptäckta insikter som bidrar till forskningsområdena. Slutligen sammanfattas arbetet med några implikationer samt förslag på vidare forskning.

The current environment of the automotive industry is affected by new technologies, growing market dynamics, increasing demands from customers, and regulations such as sustainability requirements. To handle rapid changes many firms are leaning towards a more agile and flexible way of working. Such transformations have a tremendous effect on how organizations are managed and led. This leads to challenges for the leadership that should be able to lead the organization and the people through changing environments. Transformational and servant leadership have been explored in the context of change. However, previous studies show contradictory views on appropriate leadership approaches for companies that are facing change. Therefore this study seeks to evaluate servant and transformational leadership in situations of agile transformations. The purpose of this thesis is to develop recommendations for leaders within incumbent firms that are facing agile transformations. A qualitative case study was conducted and limited to an R&D department within the hardware development at an incumbent automotive firm. Department managers, section managers, project managers, and group managers were interviewed to deepen the understanding of the challenges that the company was facing. Findings indicate that it is important for leaders to consider challenges such as facing resistance to change, considering a new role as a leader, and ensuring psychological safety. This was elaborated on further and the two leadership models; transformational and servant leadership, were expected to contribute to a smoother change process. As psychological safety was seen as important in this change, the leaders had a mindset to encourage followers to take risks. This was done by promoting autonomy and encouraging followers to “test and try”. Servant leaders support agile principles and transformational leaders strive to encourage change initiative. These leadership approaches can therefore enhance and support organizational efforts in working more agile. However, there can not be drawn any conclusion of which leadership model is most suitable for change. Servant and transformational leadership show indications of which leadership attributes are desired for change. Leaders need to evaluate the change situation and the followers' needs to determine appropriate leadership approaches. / Traditionella tillverkningsföretag möter utmaningar med ny teknik, förändrad marknadsdynamik, ökade krav från kunder och hållbarhetskrav. Dessa förändringar har en stor effekt på hur organisationer hanteras och leds. Detta leder till utmaningar för ledare som ska kunna leda organisationen och människorna genom förändrade miljöer. Transformativt och tjänande ledarskap har utforskats under förändringar. Tidigare studier visar dock motstridiga åsikter om lämpliga ledarskapsmetoder för företag som står inför förändring. Denna studie försöker därför undersöka transformativt och tjänande ledarskap i agila förändringar. Syftet med detta examensarbete är att finna rekommendationer för ledare inom traditionella företag som står inför agila organisatoriska förändringar. En kvalitativ fallstudie genomfördes och avgränsas till hårdvaruutveckling inom en FoU-organisation i ett traditionellt tillverkningsföretag. Avdelningschefer, sektionschefer, projektledare och gruppchefer intervjuades för att fördjupa förståelsen för de utmaningar som företaget står inför. Resultaten visar indikationer på att det är viktigt för ledare att hantera utmaningar som till exempel att möta motstånd i förändringsarbetet, överväga en ny roll som ledare och att skapa trygghet. De två ledarskapsmodellerna; transformativt och tjänande ledarskap, förväntades bidra till en smidigare förändringsprocess. Trygghet ansågs vara viktig i denna förändring och därför hade ledarna en inställning att uppmuntra medarbetare att ta risker genom att ledarna främjade autonomi och uppmuntrar medarbetarna att testa och prova. Tjänande ledare stöder agila principer och transformativa ledare strävar efter att uppmuntra förändringsinitiativ. Dessa ledarskapsstrategier kan därför förbättra och stödja organisatoriska insatser för att arbeta mer agilt. Det kan dock inte dras någon slutsats om vilken ledarskapsmodell som är mest lämplig för förändring. Transformativt och tjänande ledarskap visar indikationer på vilka ledarskapsattribut som är önskvärda i en förändring. Ledare måste därför utvärdera förändringssituationer och medarbetarnas behov för att bestämma lämpliga ledarskapsstrategier.

This paper seeks to investigate whether management fees, set by mutual funds, rely on a set of explanatory variables. The study includes equity, bond, and money market funds, all investing in securities registered in Sweden. Results obtained from the project show that changes in assets under management, standard deviation, and tracking error, for a course of 5 years, can provide some explanation to what management fees mutual funds set. In turn, this raises many interesting questions on how capital flows and fund differentiation affects the fees. Also, a market analysis of the Swedish fund market shows that elements of monopolistic competition are present. Finally, because of the scope of this study, several suggestions on further research have been made. / Denna artikel ämnar undersöka huruvida förvaltningsavgifter, satta av fonder, beror på ett antal förklarande variabler. Studien inkluderar aktie, obligations och korträntefonder, vilka investerar i värdepapper registrerade i Sverige. Resultat erhållna från projektet tyder på att förändringar i kapital under förvaltning, standardavvikelse och spårningsfel (tracking error), alla uppmätta över 5 år, delvis kan förklara vilka avgifter fonder sätter. I sin tur väcker detta flera intressanta frågor över hur kapitalflöden och fonddifferentiering påverkar avgifter. Dessutom visar en genomförd marknadsanalys över den svenska fondmarknaden att karaktäristiska drag av monopolistisk konkurrens är närvarande. Slutligen, i samband med studiens omfattning, så har flertalet förslag på vidare studier gjorts.

Undersköterskors arbetsliv inom äldrevården har genomgått omvälvande förändringar övertid. Efter den omfattande reformen under 90-talet har undersköterskornas arbetsliv genomgått betydande förändringar. Det var dessa förändringar som inspirerade och låg till grund för studiens inriktning att skapa en djupare förståelse för undersköterskors upplevelse av motivation och trivsel kopplat till den organisatoriska strukturen och arbetsvillkor. Tidigare forskning inom området har granskats och undersköterskor från Norrbotten med lång erfarenhet inom äldrevården har intervjuats. Genom att ta del av deras erfarenheter och insikter har en sammanställning och analys genomförts med hjälp av motivations-teorier av bland annat Herzberg (1966). Studiens resultat visar att flera respondenter uttrycker en längtan efter mer tid för vårdnära arbetsuppgifter. Undersköterskorna ansvarar idag för fler ”lätta” uppgifter som städ och tvätt, samtidigt som de flesta sjukvårdsuppgifter har tagits ifrån dem och lagts över på sjuksköterskor. Tidigare fanns en hierarkisk arbetsfördelning baserad på kompetens och utbildning under "långvårdstiden". Det gav en rättvisare ansvarsfördelning som belönade utbildade undersköterskor. Idag anställs i högre grad outbildad personal, vilket ökar arbetsbelastningen för de utbildade. Undersköterskor kompenserar genom extra arbete utan direkt belöning. En efterfrågan på erkännande och belöning kopplat till kompetens samt en mer rättvis ansvarsfördelning finns. Resultatet kan förklaras genom tidigare forskning, där undersköterskor påverkas negativt av organisatoriska förändringar och kompetensbrist. Äldreomsorgsreformen 1992 och införandet av New Public Management försämrade arbetsmiljön. Effektiviseringsåtgärder minskade tid för vårdnära arbete, och arbetskraftbristen i Norrbotten ökade anställningen av outbildad personal. Den ökade kompetensbristen trots minskad arbetslöshet utmanar rekrytering och kompetensförsörjning. Studien betonar att identifiera faktorer för arbetsmotivation och utforma effektiva förbättringsåtgärder är viktigt. / The work life of nursing assistants in elderly care has undergone significant changes over time. Following the extensive reform in the 1990s the work life of nursing assistants has experienced notable transformations. It was these changes that inspired and formed the basis for the study's focus on gaining a deeper understanding of nursing assistants experiences of motivation and satisfaction related to organizational structure and working conditions. Previous research in the field has been reviewed, and nursing assistants from Norrbotten with extensive experience in elderly care have been interviewed. By exploring their experiences and insights, a compilation and analysis have been conducted using motivation theories, including those of Herzberg (1966). The study's findings indicate that several respondents express a desire for more time for caregiving tasks. Nursing assistants today are responsible for more "light" tasks such as cleaning and laundry, while most healthcare tasks have been taken away from them and delegated to nurses. Previously, there was a hierarchical work distribution based on competence and education during the "long-term care period." This provided a fairer distribution of responsibilities that rewarded educated nursing assistants. Today, there is a higher prevalence of hiring untrained personnel, increasing the workload for the trained ones. Nursing assistants compensate by working extra without direct compensation. There is a demand for recognition and rewards linked to competence, along with a more equitable distribution of responsibilities. The results can be explained by previous research, where nursing assistants are negatively affected by organizational changes and a lack of competence. The eldercare reform in 1992 and the introduction of New Public Management worsened the working environment. Efficiency measures reduced time for caregiving tasks, and the labor shortage in Norrbotten led to increased employment of untrained personnel. The increased competence shortage, despite decreased unemployment, poses a challenge for recruitment and competence supply. The study emphasizes the importance of identifying factors affecting work motivation and designing effective improvement measures.

This paper examines the hypothesis that a change in the elite increases the probability of armed conflict onset. The paper combines the newly constructed WhoGov dataset on cabinet members, with UCDP data on armed conflicts and rebel group. It analyzes changes in the retention rate among cabinet members and average years in cabinet, and how they affect armed conflict – measured as armed conflict onset and rebel group onset. A linear regression model, with country- and year fixed effects, in addition to time-varying control variables, is applied to test the main hypothesis. In addition, three heterogeneity tests are conducted. First, the paper examines whether there are any differences between democracies and autocracies. Second, it examines the differences between changes in cabinet size (widening or shrinking). Third, it analyzes if the effects are bigger for large changes in the elite. Four main conclusions are reached in the paper. First, the results indicates that a decrease in retention rate increases the probability for both conflict and rebel onset. The magnitudes of the estimated effects seem to be sizeable. They are larger in conflict onsets than rebel onsets, in relation to their respective means. Second, for armed conflict onset, the results are driven by autocracies. Third, the probability for armed conflict is larger following a large change in the elites (retention rate). Fourth, no difference in changes to cabinet size is observed.

Psykologiska    processer    där    identifikationen    med    jaget    och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i  dagens  samhällskultur  där  centrering  kring  jaget,  stress,  depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som  en  relativt  stabil  perspektivförändring  som  utvecklats  under livsloppet.  Sex  personer  mellan  54  och  100  år  med  erfarenhet  av självtranscendenta   perspektiv   intervjuades   i   studien   i   syfte   att induktivt  generera  mer  kunskap  om  hur  självtranscendens  kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk    analys    framkom    att    en    regelbunden    aktivering    av självtranscendenta     medvetandetillstånd     särskilt     inverkade     på utvecklingen   och   kopplades   till   principer   om   neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen     medförde     även     förändringar     i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller   känslighet,   jagupplevelse   och   möjlighet   till   distans   och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa.