Tidigare forskning har visat att psykisk ohälsa i form av depression vanligtvis debuterar i tonåren och är tätt sammankopplat med smärta. Vilken roll föräldraskap spelar i utveckling och vidmakthållande av både smärta och depression är dock mindre forskat på. Studiens syfte är att undersöka samband mellan ungdomars upplevda anknytning till sin mamma och/eller pappa, depressiva symptom och funktionsnedsättande smärta. Av intresse att studera är huruvida nivån av funktionsnedsättande smärta är kopplad till ungdomarnas upplevelse av anknytning och depressiva symptom över tid. Detta undersöktes med longitudinell design med data från Trestadsstudien där urvalet bestod av 1770 deltagare mellan 13 och 19 år. Resultaten från den logistiska regressionen visade att högre grad av depressiva symptom (CES-DC) hade samband med högre smärta ett år senare, däremot visade inte resultaten liknande samband mellan lägre anknytningskvalitet (IPPA-R) och högre smärta. Slutsatser diskuteras utifrån Örebromodellen i vilken emotionsreglering är centralt i relationen mellan smärta och depression. En vidareutveckling av modellen föreslås där anknytningskvalitetens indirekta effekt på depressiva symtom och smärta tas i beaktning, via dess potentiella betydelse för emotionsreglering. Framtida forskning bör därmed testa denna föreslagna indirekta effekt genom att mäta emotionsreglering och utforska detta i relation till anknytning, funktionsnedsättande smärta och depressiva symptom. / Mental illness such as depression typically onsets during adolescence and is closely associated with pain. However, research is lacking regarding the role of parenting in the development and maintenance of comorbid pain and depression. The purpose of the current study is to examine associations between adolescents’ perceived maternal and paternal attachment, depressive symptoms and debilitating pain. The study investigates whether the level of debilitating pain is associated with youths’ perceived attachment and depressive symptoms over time. This was examined using longitudinal data from the Three City Study with a sample of 1770 participants aged 13 to 19. Results from the logistical regression showed that higher levels of depressive symptoms (CES-DC) were associated with higher pain one year later. However, the results did not show a similar association between lower quality of attachment (IPPA-R) and higher pain. Conclusions are based on the Örebro Behavioral Emotion Regulation Model in which emotional regulation is pivotal. An extension of the model is suggested which includes the potential indirect effect of attachment quality on depressive symptoms and pain, via emotion regulation. Hence, future research should probe this indirect effect by measuring emotion regulation and examine this in relation to attachment, debilitating pain and depressive symptoms.

Förskollärares tankar och uppfattningar om trygga övergångar vid lämning och hämtning ligger till grund för studien. Studien använder anknytningsteorin som teoretisk ansats med centrala begrepp utifrån teorin. Tidigare forskning och styrdokument menar att förskollärare ska agera och vara så att de alltid sätter barnets behov i första hand. Det studien vill ta reda på är om forskningen stämmer överens med hur förskollärarna gör i praktiken. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna talade fritt och vi fick möjlighet att ställa följdfrågor. Av intervjuerna framkom det som förskollärarna anser är viktigt för deras roll och vad trygghet för barnet innebär. Vi har sökt efter kategorier som likheter, skillnader och mönster från förskollärarnas intervjuer. Resultatet visar att förskollärarnas erfarenhet är betydande för trygga övergångar vid lämning och hämtning. Resultatet visar även att förskollärarna tänker och gör olika i olika slags övergångar.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om åtta förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring hur de skapar trygg anknytning till barn vid inskolning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat åtta förskollärare i olika förskolor i två olika kommuner med syfte att se likheter och skillnader i deras beskrivna arbetssätt. I denna studie har vi använt oss av ankyntningsteori som teoretisk bakgrund och centrala begrepp som trygg bas, inre arbetsmodell och anknytningsmönster.Analysen av det insamlade materialet genom intervjuer visade att anknytning har en stor betydelse för barns lärande och vidare utveckling i förskolans värld. Den visade också att trots att förskollärarna arbetar på olika förskolor och ibland även olika kommuner, så har de liknande erfarenheter och uppfattningar. Exempelvis som att utgå från barns perspektiv, vara närvarande med barnen och att ha en nära samverkan med vårdnadshavare.

Föräldrar har enligt europakonventionen rätt att välja en utbildning åt sina barn som är i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse, vilket är grunden för waldorfskolor och konfessionella friskolor i Sverige. Trots att undervisningen i sådana skolor enligt skollagen ska vara ickekonfessionell har dessa skolor ibland anklagats för att bedriva religiös indoktrinering. Inom biologiämnet finns dessutom en del innehåll, såsom evolutionsteori, som kan upplevas stå i motsättning mot vissa religiösa föreställningar om livets ursprung. I denna studie jämfördes därför resultat på nationella prov i biologi mellan waldorfskolor, skolor med religiös anknytning och övriga skolor, för att undersöka om det fanns anledning att anta att dessa motsättningar påverkar elevernas biologikunskaper negativt. Data över nationella provresultat i biologi, från Skolverkets registerdatabas, analyserades med hjälp av en variansanalys. Waldorfskolor hade något bättre resultat på nationella prov i biologi jämfört med övriga skolor, medan skolor med religiös anknytning varken hade bättre eller sämre resultat jämfört med waldorfskolor eller övriga skolor. Att potentiella motsättningar mellan biologiämnets kursplan och vissa religiösa inriktningar skulle påverka elevernas kunskaper i biologi negativt ger denna studie därmed inget stöd för.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns anknytningunder inskolningsperioden. I studien hade vi anknytningsteorin som utgångspunkt, ochvi ville synliggöra förskollärarnas egna resonemang kring anknytningen underinskolningsperioden, vi har därför gjort en kvalitativ studie där vi har intervjuat sexolika förskollärare med öppna frågor.Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att anknytningen till barnen samtkontakten till vårdnadshavarna, var de viktigaste faktorerna för att barnet skulle få enbra och trygg start vid inskolningen på förskolan. Samtliga förskollärarna harerfarenheten att i de fall där barnets vårdnadshavare var oroliga försämradesförskollärarnas möjlighet att knyta an till barnet under inskolningsperioden. För attskapa en trygg anknytning vid inskolningen ansåg förskollärarna att de skulle varalyhörda inför barnens behov, genom att förskollärarna var närvarande och lät barnennärma sig i sin egen takt. Fyra av sex förskollärare ansåg att den bästainskolningsmetoden var den föräldraaktiva inskolningen, där vårdnadshavarna var med itre dagar och aktivt tagit hand om barnet, för att sedan minska sitt medverkade underden resterande inskolningsperioden. / The purpose of the study was to investigate how preschool teachers reason about children's attachment during the schooling period. In the study, we had the attachment theory as a starting point, and we wanted to make visible the preschool teachers' own reasoning about the attachment during the introduction period, we have therefore done a qualitative study where we interviewed six different preschool teachers with open questions. The results showed that all preschool teachers considered that the attachment to the children and the contact with the guardians were the most important factors for the child to get a good and safe start at introduction in preschool. All preschool teachers have the experience that in cases where the child's guardian was worried, the preschool teachers' ability to connect with the child during the introduction period deteriorated. In order to create a secure attachment during the introduction, the preschool teachers considered that they would be responsive to the children's needs, by the preschool teachers being present and letting the children approach at their own pace. Four out of six preschool teachers considered that the best introduction method was the parent-active introduction, where the guardians participated for three days and actively took care of the child, and then reduced their participation during the remaining introduction period.

Syfte: Hunden har varit människans bästa vän i tusentals år, på senare år har hunden börjat användas som hjälpmedel i olika former av behandling. Psykisk ohälsa är ett växande problem, men forskning kring alternativa former av behandlingar är begränsad. Därför har vi med denna studie haft för avsikt att undersöka hur personer med psykisk ohälsa upplever att det är att ha en hund. Metod: Empirin bestod av åtta semi-strukturerade intervjuer med personer med psykisk ohälsa som ägde en hund, eller närtid hade ägt en hund. Fyra av dessa hade en utbildad psykisk hälsa-hund och fyra har eller hade i närtid ägt en outbildad hund. Vi använde oss av en kvalitativ intervjustudie, där materialet sedan delades upp med hjälp av en tematisk analys. Vi fördjupade vår analys genom att använda oss av anknytningsteorin och teorin om social responsivitet. Resultat: Resultaten visade att personer med psykisk ohälsa upplever att hunden är betydelsefull. Majoriteten upplever att hunden främjar det psykiska måendet och ser hunden som ett komplement till medicin eller annan behandling då hunden bidragit till minskad medicinering och minskad psykolog- och kuratorskontakt. Det har även visat sig att hundens närvaro hindrat självskadebeteende och självmord. Vissa negativa aspekter med att ha en hund har framkommit, men dessa har främst berott på omgivningens okunskap eller den ekonomiska belastningen som hundägandet medför. Slutsats: Relationen till hunden har visat sig vara värdefull för personer med psykisk ohälsa. Hunden skapar en mental trygghet som minskar stress, dämpar ångest och bidrar med minskad ensamhet. Hunden har visat sig vara en social katalysator som främjar interaktion med andra människor. Vi har funnit att hunden ger ökade förutsättningar för delaktighet i samhället.

Studiens kunskapsområde är anknytning i förskolan och dess syfte är att få en uppfattning om vilka viktiga kunskaper och färdigheter det behövs för att kunna hantera barns separationsresponser i relation till anknytning. För att besvara syftet utgick vi från följande frågor: Vilka kunskaper belyser förskollärarna som viktiga för att hantera barns separationsresponser i relation till anknytningsprocessen och varför? Vilka strategier använder förskollärare för att hantera barns separationsresponser? Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod där intervjuer med sex förskollärare gjordes och där studiens data tolkades med hjälp av anknytningsteori. Studiens resultat synliggör behov av relationskompetens som ska användas av pedagoger för att bygga trygga relationer med barn och vårdnadshavare. Kunskap kring anknytning är välbehövlig enligt respondenterna, likväl insikt i barns situation hemma, för att på bästa sättet erbjuda dem omsorg och kunna stilla separationsbeteende vid otrygg anknytning.

Forskning har visat att det finns ett samband mellan anknytningsmönster och konfliktbeteenden där personer med otrygg anknytning oftare använder sig av destruktiva konfliktbeteenden (Dijkstra, Barelds, Ronner, & Nauta, 2017; Feeney & Karantzas, 2017; Fowler & Dillow, 2011). Studiens syfte var dels att undersöka om samma individ använde sig av samma konfliktbeteende i en konflikt med en nuvarande och tidigare partner, samt dels att undersöka sambandet mellan anknytningsmönster och konfliktbeteenden mot både tidigare och nuvarande partner. Deltagarna (N = 48) besvarade ett webbaserat frågeformulär som behandlade generella frågor om deltagaren, konfliktbeteende mot tidigare respektive nuvarande partner, skattning av tidigare respektive nuvarande partners konfliktbeteende samt anknytning till tidigare respektive nuvarande partner. Resultaten visade ett starkt stöd för att kritik som konfliktbeteende användes likvärdigt mot tidigare och nuvarande partner, medan stödet var svagare för konfliktbeteendena förakt, försvar och undandragande. Otrygg undvikande anknytning var en prediktor för undandragande konfliktbeteende mot nuvarande partner, medan även otrygg ambivalent anknytning var en prediktor mot tidigare partner. Mot nuvarande partner var otrygg ambivalent anknytning en prediktor för konfliktbeteendena kritik, förakt och försvar. Mot tidigare partner var även otrygg undvikande anknytning en prediktor för förakt och försvar. Studiens tillämpning och betydelse för framtida forskning diskuteras. / Research has shown that there is a connection between attachment patterns and conflict behaviors, where people with insecure attachment often use destructive conflict behaviors (Dijkstra, Barelds, Ronner, & Nauta, 2017; Feeney & Karantzas, 2017; Fowler & Dillow, 2011). The purpose of the study was to investigate if the same person used the same conflict behaviors if the conflict was with a past or present partner, and to investigate whether there was a connection between attachment patterns and conflict behaviors towards both past and present partners. Participants (N = 48) answered a web-based questionnaire that addressed general questions about participants, conflict behavior towards past and present partners, estimation of past and present partners' conflict behavior, and attachment to past and present partners, respectively. The results showed strong support for criticism being equally used to past and present partners, but weaker support for contempt, defense and stonewalling. Avoidant attachment was a predictor of stonewalling towards both past and present partners, with ambivalent attachment as an additional predictor for past partners. Towards present partners, ambivalent attachment was a predictor of criticism, contempt and defense; towards past partner avoidant attachment was also a predictor of contempt and defense. The study’s application and significance for future research are discussed.

The therapeutic alliance including the therapist's intersubjectivity has proven important in psychotherapy. In dance and movement therapy and couple dancing non-verbal interaction is central, though not high-lighted in verbal psychotherapy. This study explores facilitators of interaction of couple dancing and transfer those to the therapeutic alliance. Interviews with couple dancers were analyzed according to qualitative content analysis and interpreted using attachment and intersubjectivity theory. The results indicate that facilitators of interaction are psychological maturity, intersubjective matching and mindful presence; furthermore, that an agreement is needed but affected by the social context. Implementation of such components in verbal therapy may benefit the therapeutic alliance. It could be done by considering the therapists’ attachment pattern and matching the patient´s one non-verbally. The author concludes that psychological development and intersubjective skills should be considered in psychotherapist training, possibly through practice with tape recording and techniques from the creative and meditative domains.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares syn på sitt arbete med anknytning i förskolan med fokus riktat mot de yngre barnen. Detta görs genom att beskriva förskollärares roller som anknytningspersoner i förskolan. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteorin, där vi valt ut centrala delar och begrepp för att kunna besvara frågeställning och syfte med studien. Metoden för studien är en blandning av frågeformulär med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer där sju förskollärare från olika delar av Sverige deltog. Resultatet analyserades genom två centrala begrepp trygg bas och säker hamn, vi kunde därigenom finna olika kategorier som passade in i förskollärares roller som anknytningsperson. Rollerna pedagogen som trygghet, den närvarande pedagogen och den relationsskapande pedagogen kunde urskiljas under kategorin trygg bas. Under kategorin säker hamn kunde rollerna den lyhörda pedagogen, den avvaktande pedagogen och pedagogen som ger närhet och beröring urskiljas. Resultatet visar sammanfattningsvis att de olika rollerna samspelar med varandra och den ena rollen utesluter inte den andra. En slutsats vi kan dra utifrån resultatet är att respondenterna ser sig själva som anknytningspersoner i förskolan, även om de inte använder just begreppet anknytningsperson. Pedagogen blir i förskolan barnets trygga bas och säkra hamn istället för vårdnadshavaren. Denna trygghet skapas, visar resultat, med hjälp av omsorgsfulla, närvarande och lyhörda pedagoger som också lägger stor vikt vid goda relationer till vårdnadshavare och barn samt har en balans mellan när det är dags att kliva fram och när det är dags att avvakta samt en balans i förhållandet mellan att respektera barns integritet samt ge närhet och beröring.