Under de senaste åren har det inom forskningen efterlysts fler tvärkulturella studier som prövar de grundläggande kriminologiska teorierna om brottslighet och avvikande beteende. Den existerande kunskapsbasen kring teorier tenderar vara bristfällig på så sätt att de endast prövar en del av teorin och inte hela, dessutom tenderar studierna sinsemellan operationalisera mått på olika sätt och urvalen är inte representativa. Detta gäller också Hirschis teori om sociala band. Därav är studiens syfte att förbättra kunskapsbasen för Hirschis teori genom att använda sig av internationellt framtaget data.    Denna studie ägnar sig åt att pröva sociala bandet anknytning, specifikt anknytning till föräldrar samt skola. Ungdomsbrottslighet är ett globalt problem som kan leda till en fortsatt brottslig utveckling för individen i framtiden, därav vikten för tidiga preventiva insatser.   Studiens resultat kommer fram till att ungdomarnas anknytning till föräldrarna (i alla fall ena) medför en sänkt risk för ungdomsbrottslighet, det vill säga verkar som en skyddsfaktor. Ungdomarnas anknytning till skolan visade sig också fungera som en skyddsfaktor, dock var sambandet lite svagare än för anknytning till föräldrarna och ungdomsbrottslighet.

Sammanfattning: Titel: "När hon la en hand på min rygg kunde jag känna om hon var full eller inte" Hur vuxna relationer formas av en uppväxt med alkoholberoende förälder/föräldrar Författare: Ida Björkman och Linda Höglund Syftet med den här studien var att undersöka hur vuxna relationer formas utifrån en uppväxt präglad av alkoholberoende förälder/föräldrar. Frågeställningarna vi utgick från för att göra det var: Hur ser de vuxna relationerna ut hos ett urval av informanter som har upplevt en barndom med en eller två föräldrar som var alkoholberoende? och Hur kan de vuxna relationerna hos informanterna förstås utifrån deras uppväxt präglad av alkoholberoende förälder/föräldrar? Det här är en kvalitativ studie utförd genom narrativa intervjuer (n=10) med vuxna personer som vuxit upp med alkoholberoende förälder/föräldrar och den visade att det görs ett val att begränsa antalet relationer man omger sig med i vuxen ålder för att minimera risken att bli sårad. Rädslan för att bli sårad beror på upprepade tillfällen av bristande tillit under uppväxten. Det finns en rädsla att brista i det egna föräldraskapet på liknande sätt som de egna föräldrarna har gjort. Beslut att avstå helt från eget föräldraskap och en beslutsamhet att lyckas i det finns också. Det finns förståelse och förlåtelse kring att de egna föräldrarna har gjort så gott de kunde utifrån sina förutsättningar och det bottnar i ett omvänt vårdnadsbehov där man från uppväxt in i vuxen ålder känner sig ansvarig för sina föräldrars välmående. Studien är genomförd med fenomenologisk ansats och har inspirerats av den hermeneutiska meningstolkningen där system- och anknytningsteori har legat till grund för analysen. Slutsatsen i den här studien är att olika situationer och relationer genom livsloppet medför reflektioner där uppfattningen av den egna uppväxten successivt förändras och det görs olika typer av anpassningar för att hantera tidigare erfarenheter. Det framträder en medvetenhet hos informanterna att relationer idag är påverkade av uppväxten, dock strävar de själva med att förstå hur den påverkar. / Abstract: Titel: "When she put a hand on my back I could tell if she was drunk or not" How adult relationships form due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents Authors: Ida Björkman and Linda Höglund The purpose of this study was to examine how adult relationships form due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents. The questions we used to do this were: How do the adult relationships look like in a selection of informants who have experienced a childhood with one or two parents who were alcohol dependent? and How can the adult relationships of the informants be understood due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents? This is a qualitative study conducted through narrative interviews (n = 10) with adults who grew up with alcohol dependent parent/parents and it showed that the informants choose to limit the number of relationships they surround themselves with to minimize the risk of being hurt. The fear of being hurt is due to repeated situations of lacking continuity in childhood. Present is a fear of becoming a parent with the same shortcomings as one’s own parents. This results in the decision to not become a parent at all, or on a contrary, a determination to succeed in one’s own parenthood. They have always felt more or less responsible for their parents wellbeing and this also leads to an understanding that the parents did the best they could. The study has been conducted with a phenomenological approach and was inspired by the hermeneutical circle in the interpretation of the data, in which system- and attachment theory has been the basis for the analysis. This study concludes that the own perception of one’s upbringing gradually changes due to different situations and relationships throughout the lifecycle and different types of adaptations are made to deal with past experiences. There is an awareness among the informants that relationships today are influenced by their upbringing, however, they themselves strive to understand how it affects.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om vårdnadshavares och specialpedagogers erfarenheter om övergången mellan förskola och förskoleklass. Föreliggande kvalitativa intervjustudie undersöker anknytningens roll i övergången mellan förskola och förskoleklass, samverkan mellan skolformer samt vårdnadshavares delaktighet. Metod som använts är semistrukturerade intervjuer. Tre specialpedagoger som varit involverade i övergångar samt sex vårdnadshavare med barn som går i förskoleklass i nuläget intervjuades. Resultatet visade att anknytning, delaktighet och samverkan var viktiga komponenter i övergången. Anknytningen genom kamratrelationer visade sig vara mer eller mindre viktig beroende på hur skolplaceringen organiseras. Hur övergången såg ut visade sig vara olika samt att det råder olika meningar om närhetsprincipens vara eller icke varande. Närhetsprincipen utgår från gångavståndet mellan hem och skola. Gemensamt för både specialpedagoger och vårdnadshavarna är att de är måna om barnens välbefinnande. De ska känna trygghet både före, under och efter övergången från förskolan till förskoleklass. Olika synsätt på förskolans och skolans verksamheter synliggörs. En potentiell negativ specialpedagogisk implikation är att närhetsprincipen tenderar att ta över i arbetet av övergången. En potentiell positiv specialpedagogisk implikation är att det relationella perspektivet råder vilket kan ge goda förutsättningar för barn och elever genom tidiga insatser i lärandemiljön.

Studier visar att det finns behov av ett socialt stöd för familjer som återförenas efter separation till följd av migration. Huruvida det finns ett stöd för detta är dock oklart. Då en huvuduppgift för det socialpedagogiska arbetet är att arbeta för social inklusion, ville vi undersöka vad ett återföreningsarbete kan innebära. Studiens syfte är att undersöka familjebehandlares kompetens och upplevelser av att arbeta med familjeåterföreningar när familjen varit splittrad till följd av migration. Studien utgår från en kvalitativ ansats där det empiriska materialet skapades genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken familjebehandlare. Analysarbetet utgår från en abduktiv ansats där det empiriska materialet bearbetades i interaktion med tidigare forskning och Ellströms (1992) teori om kompetens. Resultatet visar att familjebehandlarna ser återetablering av relationer, skapa trygghet, hantera trauma och praktiska göromål som uppgifter ett återföreningsarbete kräver. Vidare visar resultatet handlingsförmågor som familjebehandlarna använder sig av när de hanterar uppgifterna, vilka är inlevelseförmåga, samarbetsförmåga, personligt engagemang och självuppfattning. Följaktligen visar resultatet att ett återföreningsarbete möjliggörs när familjebehandlarna har kompetensen att se möjligheter i sina tidigare erfarenheter. Slutligen visar studien att familjebehandlarna besitter kompetens för att utföra ett återföreningsarbete, men det diskuteras om kunskap kring återföreningsarbetet behöver spridas till andra professioner i det sociala arbetet.

Inledning: Antenatal depression är en riskfaktor förknippad med ej fullgången graviditet, anknytningssvårigheter och förlossningsdepression. Ny forskning framhåller att den havande kvinnans psykiska mående kan ha påverkan på fostrets utveckling. Under havandeskapet återkallas i medvetandet känslor, upplevelser och hågkomster från barndomen vilket gör psykoterapi till ett gynnsamt behandlingsalternativ. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka legitimerade psykoterapeuters upplevelser av det psykodynamiska terapiarbetets utmaningar och möjligheter i arbetet med gravida. Frågeställningar: Vad upplever psykoterapeuterna är utmanande i det psykodynamiska arbetet med gravida kvinnor? Vad upplever psykoterapeuterna är gynnsamt innehåll och hjälpsamma interventioner i psykoterapi med gravida? Metod: Fem halvstrukturerade intervjuer med legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning har genomförts och med hjälp av tematisk analys kondenserats till tre teman. Resultat: De tre temana är Ramen, Innehåll och Terapeutiskt mål. Det psykoterapeutiska arbetets karaktär förändras utifrån var i graviditeten kvinnan befinner sig. Interventioner präglas av lyhördhet och varsamhet och terapeuterna utgår ifrån den blivande mammans komplexa tillstånd: skörhet och styrka. Moderskapandet är det terapeutiska målet och anknytning centralt tema. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån terapeuternas upplevelser av utmaningar och möjligheter i samtalen med gravida kvinnor. Värdefulla komponenter i terapeuternas upplevelser diskuteras utifrån teoretiska begrepp och forskning. Vald metod diskuteras. / Introduction: Antenatal depression is a risk associated with non-full-term pregnancies, difficulties in attaching with the baby and postpartum depression.According to current research, a pregnant woman´s mental state during pregnancy can have a bearing on the development of the foetus. During pregnancy, feelings, experiences and memories from childhood are brought back, making psychotherapy a favourable form of treatment. The overall purpose of this study is to find out about certified psychotherapists experiences of psychodynamic therapy treatment: challenges and possibilities when working with pregnant women. Questions: What do psychotherapists find challenging in the psychodynamic work with pregnant women? What do they experience as successful contents and helpful intervention as regarding psychotherapy with pregnant women? Method: Five qualified psychotherapists practicing psychodynamic psychotherapy were interviewed. The interviews were semi-structured, using thematic analysis condensed into three different themes. Result: The three themes involved are framework, content and therapeutic goal. Depending on the stage of pregnancy, the character of treatment will vary. Interventions are characterized by responsiveness and caution. Therapists will base their treatment on the pregnant woman´s complicated condition: fragility and strength. The therapeutic goal is to prepare the mother-to-be for motherhood; attachment being in focus. Discussion: The result is discussed from the point of view of the psychotherapists´ experiences -challenges and possibilities- in sessions with pregnant women.Valuable factors in therapists experience are discussed on theoretical concepts and research. The reason for selecting the method in question is discussed.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares olika uppfattningar om att skapa trygga relationer med barn i förskolan. Ett fungerande trygghetsarbete i förskolan kan bidra till att barnen utvecklas inom flera områden. För att uppnå syftet bygger studien på semistrukturerade intervjuer med åtta olika förskollärare. Det insamlade materialet analyserades och kategoriserades med hjälp av en tematisk analys utifrån anknytningsteorin. Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver en trygg relation genom att ha tillit till varandra samt att förskollärarna behöver uppmärksamma det enskilda barnet och ge det stöd som behövs för deras trygghet, självständighet och upptäckarglädje på förskolan. Studien visar att förskollärare kan uppleva hinder i samband med stora barngrupper, det upplevs svårare att se barnets behov och vara en trygg bas för alla barn. Studien visar att förskollärare ser att deras förhållningssätt skapar möjligheter, om de är ett stöd och har en god kommunikation. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att förskollärarna beskriver att en trygg relation handlar om att barn och vuxna har tillit till varandra och att förskolläraren ska ge barnet det stöd som behövs för att främja barnets upptäckarglädje. En annan slutsats som kan dras när det kommer till möjligheter och hinder är att förskollärarens förhållningssätt är av betydelse när de skapar trygga relationer med barn på förskolan. Studien har resulterat i ökade kunskaper om förskollärares olika uppfattningar om att skapa trygga relationer med barn i förskolan.

Kläder är material-intensiva produkter som i dagens samhälle konsumeras i snabb takt, vilket bidragit till att klädindustrin har en stor miljömässig påverkan vid produktion, distribution och underhållning av kläder. För att skapa en mer hållbar klädindustri behöver de kläder som redan är tillverkade ha en längre livslängd med ett förändrat konsumentbeteende. Utifrån tidigare forskning upptäcktes ett empiriskt gap inom användandet av konsumenters kläder i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga konsumenters användningsfas av kläder, samt att identifiera olika faktorer som kan påverka plaggets livslängd och beslut om bortskaffning av plagget. Det empiriska materialet samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer med ett urval baserat på kvinnliga konsumenter i åldern 25 till 35 år. En sammanställning av den insamlade datan genomfördes med tematisk kodning, där gemensamma teman identifierades. Resultaten från studien visar att konsumenters användningsfas av plagg på olika sätt påverkas av ångrade klädköp, symbolisk föråldring av plagg samt känslomässig anknytning till plagg. Gällande bortskaffning tenderar samma konsument att välja metoder som både anses mer hållbara och metoder med större miljöpåverkan. Utifrån det empiriska materialet gick det att påvisa att konsumenters förhållande till hållbarhet på många plan är motsägelsefullt, vilket tenderar att utgöra ett gap mellan konsumenters positiva attityd till hållbarhet och det verkliga beteendet. Dessutom framgick det att konsumenter tenderar att vara mer benägna att reflektera över hållbarhet vid köptillfället och bortskaffning av plagg än vid användningsfasen. / Clothing are material intensive products that in today’s society are consumed at a rapid pace, which has contributed to a great environmental concern for the clothing industry when it comes to producing, distributing and maintaining clothes. In order to create a more sustainable clothing industry, the life span of already produced clothing needs to be longer. An empirical gap was identified within the field of wardrobe practice and clothing utilization among Swedish consumers. The purpose of this study was to investigate the use phase of female consumers’ clothing and to identify different factors that can have an impact on the life span of the clothes and the decision of disposal. The empirical data was collected through 15 semi-structured interviews with a sample of female consumers aged between 25 and 35. A compilation of the collected data was carried out with thematic coding, where common themes were identified. The findings of this study showed that the use phase of clothing in various ways are affected by regretted clothing purchases, symbolic obsolescence and emotional attachment. At the stage of disposal, the study revealed that the same consumer can choose different methods, where some of them are considered more sustainable and others cause a greater environmental impact. Based on the empirical data, it was possible to demonstrate that consumers’ relationship towards sustainability is contradictory on many levels, with a tendency to identify a gap between consumers’ positive attitude towards sustainability and their actual behaviour. Furthermore, the findings showed that consumers tend to reflect more on sustainability when making a clothing purchase and during the disposal phase rather than the use phase of clothing.

SAMMANFATTNING I Sverige föds 3-4 dödfödda barn per 1000 födda barn. Orsaken till barnadöden förblir för många föräldrar okänt. Studiens syfte var att beskriva vad kvinnor som besvarat ett frågeformulär om tidiga tecken på att barnet skulle dö intrauterint, ville förmedla om sin upplevelse i samband med deras barns död och födelse och om det fanns några skillnader i kvinnans upplevelse beroende på om deras döda barn föddes före graviditetsvecka 28 jämfört med efter graviditetsvecka 28. Frågeformuläret var tillgängligt från den 1 september 2011 till och med den 31 december 2014 på Spädbarnsfondens hemsida. Efter uppmaningen: " Här kan du skriva helt fritt och berätta om något som du vill förmedla och som du inte tycker har tagits upp i detta frågeformulär" hade kvinnorna obegränsat utrymme för att förmedla sina erfarenheter. En kvalitativ innehållsanalys utfördes på 290 svar. Fem kategorier identifierades: Tiden före och efter förlossningen 146 (36%) av svaren, Kontakten med sjukvården 119 (29%), Kunskap 75 (19%), Mötet med barnet 34 (8%), samt Förbättring av vården 31 (8%). Kategorierna handlade om kvinnans upplevelse av bemötandet och stöd som de fått innan, under och efter förlossningen, om otillräcklig kunskap om barnadöd, skapa minnen av barnet och avsaknaden av minnen, om kvinnans känslor inför förlossningen, symtom under graviditeten och om att kvinnorna uppskattade att forskning kring intrauterin död genomförs. Kvinnorna beskrev brister i sin kunskap om att barn kan dö före födelsen och de saknade information om detta under graviditeten. De menade att denna information kan ges inom föräldrautbildningen på mödravårdscentralen. En del kvinnor upplevde bemötandet i samband med deras barns död som bra och tryggt medan andra tyckte att bemötandet hade varit dåligt. Mötet med barnet blev både bra och dåligt och kvinnorna önskade att barnmorskan hade hjälpt dem mer med detta. Kvinnor som fött sitt döda barn efter vecka 28 tog upp att de önskade att deras oro under graviditeten skulle tagits på mer allvar och de upplevde att de var till besvär när de kontaktade barnmorskan.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare planerar och genomför undervisning i samband med inskolningar. Studiens undersökningsinstrument utgörs av en intervjuguide som är framarbetad för att besvara våra frågeställningar. Åtta semistrukturerade intervjuer är genomförda med förskollärare från tre olika kommuner i södra Sverige. Den insamlade datan är transkriberad och analyserad utifrån didaktisk teori med inslag av anknytningsteori och educare. Med inspiration från Hjälmeskog m.fl. (2020) har vi skapat en didaktisk pyramid som har använts i analysen för att tolka de olika relationer som representeras i pyramiden. I analysen har även delar av anknytningsteori och educare använts för att undersöka hur undervisning och omsorg bildar en helhet. Studiens resultat visar att förskollärarna genomför planerad undervisning i samband med inskolningar men att det finns en komplexitet i det. Både inskolningar och genomförandet av planerad undervisning kräver tid och resurser. Vidare visar resultatet att det finns en öppenhet hos förskollärarna gällande att hitta lösningar för att kunna genomföra planerad undervisning i samband med inskolningar. En av våra slutsatser är att färre inskolningsperioder under läsåret genererar bättre förutsättningar att kunna genomföra planerad undervisning på yngrebarnsavdelningar.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogers och förskollärares syn på/ uppfattning av barns delaktighet i förskolan. Tidigare forskning inom området utgår främst från förskollärares syn på delaktighet i förskolan snarare än specialpedagogers uppfattning av barns delaktighet. Eftersom både yrkeskategorierna har en roll inom förskolans utbildningsområde kan det anses vara av relevans att båda rollernas uppfattningar får ta plats, då de i sin yrkesprofession är med och påverkar barnens vardag. Studien har en fenomenografisk ansats där sökandet efter likheter och skillnader i de båda yrkeskategoriernas beskrivningar genomförts med hjälp av enskilda intervjuer av semistrukturerad modell. Den teoretiska utgångspunkten är Jansons (2005) delaktighetsmodell där delaktighet förstås utifrån de sex aspekterna autonomi, engagemang, acceptans, samhandling, tillgänglighet och tillhörighet.Studiens resultat visar att både specialpedagoger och förskollärare beskriver delaktighet i termer av samhörighet och gemenskap samt barns självbestämmande. Resultatet visar också på att arbetet med barns delaktighet i förskolan handlar om att tillgängliggöra barns delaktighet genom anpassningar, vilka ofta villkoras av olika förutsättningar. I studien framgår att anknytningen mellan barn och pedagog är en återkommande faktor i allt arbete med barns delaktighet och den enskilt viktigaste komponenten för att kunna tolka förskolebarns upplevelse av delaktighet i förskolan. Det blir tydligt att det ofta är barnen i behov av särskilt stöd som blir särskilt fokus när barns delaktighet i förskolan diskuteras, eftersom de på många sätt upplevs extra sårbara när det gäller detta.