Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar av arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa i hemmet. För att undersöka detta har sju förskollärare intervjuats om deras uppfattningar kring arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa i hemmet. För att analysera det insamlade materialet och söka svar på våra frågeställningar har anknytningsteorin med tillhörande begrepp använts; anknytningsmönster, trygg bas, inre arbetsmodeller och kompletterande anknytningsperson. Resultatet visar bland annat att förskollärarna uppmärksammar barn genom deras beteenden och samspelet med sina vårdnadshavare samt genom fysiska skador och brister i de grundläggande behoven. Förskollärarna tar sig an barnen då de oroar sig för att barnen far illa eller riskerar att fara illa i hemmet. En slutsats som dras är att arbetet med barn som far illa kan påverkas av de resurser som finns på förskolan. För att kunna tillgodose barns behov av närvarande trygga pedagoger behövs mer personalresurser. Ytterligare en slutsats är att det finns en viss osäkerhet hos förskollärarna angående om och när en orosanmälan ska göras.

Trygga relationer mellan pedagog och elev är av stor betydelse då det ökar elevens skolresultat och motivation inför skolan. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) står inför många utmaningar i skolan och det är inte ovanligt att elevgruppen har hög frånvaro. Trygga relationer skulle kunna fungera som en skyddsfaktor för dessa barn och bidra till en ökad närvaro. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur trygga respektive otrygga relationer kommer till uttryck i skola och att undersöka om det finns andra tillvägagångssätt i relationsskapandet till elever med NPF. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar relationsskapande i skolan. Empirin har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att relationsskapande är av stor betydelse för en lyckad skolgång på såväl ett akademiskt som socialt plan. Otrygga relationer leder till att pedagogen har svårt att nå fram till eleven. Trygga relationer bidrar till att pedagogen med hjälp av små signaler kan korrigera oönskade beteende. Elever med NPF behöver ibland mer tid för att bygga tillitsfulla relationer till pedagoger. Resultatet visade också att relationen är extra viktig för dessa elever eftersom de redan står inför många utmaningar i skolan. För att pedagogen ska kunna göra anpassningar utifrån elevens behov blir relationen än viktigare. / Secure relationships between educator and student are of great importance as it increases the student's school results and motivation towards school. Students with neurodevelopmental disorder (NDD) face many challenges in school and it is not uncommon for this group of students to have high absence. Secure relationships could act as a factor of protection for these children and contribute to an increased presence. The purpose of the study was to investigate how secure and insecure relationships are expressed in school and to investigate whether there are any other approaches to relationship-building towards students with neurodevelopmental disorder. To answer the purpose of the study, semi-structured interviews have been conducted with educators working relationship-building in schools. The empirical experience of the study has subsequently been analyzed using a thematic analysis. The results showed that relationship-building is of great importance for a successful time in school on both an academic and social level. Precarious relationships lead to the teacher having difficulty reaching the student. Secure relationships help educators to be able to correct unwanted behavior with the help of small signals. Students with NDD sometimes need more time to build trusting relationships with educators. The results also showed that the relationship is extra important for these students because they already face many challenges in school. In order for the educator to be able to make adjustments based on the students needs, the relationship becomes even more important.

Bakgrund: Psykiska besvär beskrivs som uppkomst av symtom såsom oro, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller annan sorts psykisk obalans. Psykisk ohälsa kan påverka vårdnadshavarens förmåga att vara känslomässigt tillgänglig och kan bli otillräcklig. Barnens behov riskerar då att hamna i skugga av vårdnadshavarens problem och behov. Studier visar på samband mellan obehandlad depression hos modern samt kognitiva och beteendemässiga underskott hos barnet. Detta kan leda till anknytningssvårigheter som ger svårigheter i känsloreglering, men att anknytningsmönstret kan förändras och utfallet av de negativa konsekvenserna minskas genom att sätta in insatser tidigt. Under barnets första tid är det dock helt beroende av familjen, vilket leder till vikten av att BVC-sköterska i barnhälsovården har ett familjeperspektiv. Motiv: BVC-sköterskan har en betydande roll i att uppmärksamma barn och vårdnadshavare med psykisk ohälsa för att stödja föräldraskapet tidigt och värna barnet. Därför är det viktigt att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter av att möta vårdnadshavaren med psykisk ohälsa för att få kunskap i hur barn uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn och vårdnadshavare, där vårdnadshavaren har psykisk ohälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som var verksamma inom barnhälsovården. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier “Att uppmärksamma vårdnadshavarnas mående”, “Att stödja föräldraskapet”, “Att vara professionell” och “Att synliggöra barnets situation”. Konklusion: BVC-sköterskorna uttrycker en osäkerhet just kring psykisk ohälsa och att identifera omsorgsbrist, medan resultatet visar att de i stor utsträckning gör just detta. Studier på effekter av utökat samarbete mellan psykiatrin och barnhälsovården föreslås.

Bakgrund: Upplevelsen av att bli förälder är i sig en omvälvande och känslosam tid. Om barnet behöver vårdas på neonatalavdelning blir det särskilt utmanande för de nyblivna föräldrarna. Neonatalvården utvecklas kontinuerligt och blir alltmer avancerad. Därmed blir också miljön som föräldrarna där möter mer högteknologisk. Detta har medfört att överlevnaden för barnet i behov av neonatalvård blir allt högre, samtidigt som det vårdas barn med vitt skilda diagnoser och i sköra tillstånd. Anknytningsteorin beskriver hur barn och föräldrar genom kontinuerlig interaktion knyter an och skapar band. Inom neonatalvården ställs denna process inför utmaningar för föräldrar och barn, relaterat till såväl den särskilda och högteknologiska miljön som till barnets tillstånd. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa befintlig vetenskaplig litteratur om föräldrars upplevelser av att knyta an till ett barn som vårdas på neonatalavdelning. Metod: Denna systematiska litteraturstudie utfördes i enlighet med metod och steg beskrivna i SBU (2020a & 2020b). Resultat: Litteraturstudiens resultat utmynnades i fyra huvudteman bestående av: “När det oförutsedda händer”, “Anknytning främjas av välinformerade föräldrar”, “Utmaningar i neonatalvården” och “Relation till barnet växer fram”. Dessa huvudteman kunde i sin tur delas in i underteman för att tydliggöra de framstående beståndsdelarna i föräldrarnas upplevelser. Slutsatser: Genom kännedom om hur anknytningsupplevelsen på neonatalavdelning beskrivits av föräldrar, kan specialistsjuksköterskan stötta och arbeta på ett sådant vis att anknytningen främjas. Föräldrarnas upplevelser kan tas tillvara i det dagliga omvårdnadsarbetet, men också tas i beaktande vid planering för verksamhet och vårdmiljö för att tillvarata barnets bästa och skapa möjligheter för anknytning. / Background: The experience of becoming a parent is in and of itself a transformative and emotional time. If the child needs care in a neonatal unit, it becomes especially challenging for the new parents. Neonatal care is continuously developing and becoming increasingly advanced. Therefore, the environment that the parents meet there is becoming more highly technological. This has brought on that the survival for the child in need of neonatal care is increasing, all the while there are children cared for with a wide range of diagnoses and in fragile states. Attachment theory describes how children and parents through continuous interaction tie together and create bonds. In neonatal care this process is presented with challenges for parents and children, in relation to the special and highly technological environment as well as the condition of the child. Aim: The aim of this systematic review was to aggregate existing scientific literature about parents' experiences of attaching to a child being cared for in a neonatal unit. Method: This systematic review was carried out in accordance with method and steps described in SBU (2020a & 2020b). Results: The results of the systematic review culminated in four main themes consisting of: “When the unexpected happens”, “Attachment is promoted by well-informed parents”, “Challenges of Neonatal Care” and “The relationship to the child evolves”. These main themes could in turn be divided into sub-themes to clarify the prominent features of the parents’ experiences. Conclusion: Through knowledge about how the attachment process in a neonatal unit is described by parents, the specialist nurse can support and work in such a way that the attachment is promoted. The parents’ experiences can be utilized in the daily work, but also be considered in planning for organization and care environment to protect what’s best for the child and create opportunities for attachment.

I den här studien tar vi reda på hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare som inte talar eller förstår det språk som talas i förskolan, i detta fall det svenska språket. Vi tittar på hur pedagoger arbetar och förhåller sig till dessa barn och familjer för att skapa trygghet, samt hur de stöttar barnen för att de ska få möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. Syftet med studien är därför att bygga upp en större förståelse kring praktiska metoder för ett effektivt arbete med flerspråkiga barns trygghet och lärande.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i Vygotskijs teorier om tänkande och språk, Bowlbys anknytningsteori samt Cummins fyrfältsmodell för att beskriva hur barn kan stödjas och utmanas i en andraspråksinlärning med utgångspunkt i den proximala utvecklingszonen. För att samla in empirin har enkäter skickats ut till 15 förskolechefer i kommunens fem områden med en önskan om att vidarebefordra enkäterna till deras förskolor och medarbetare i området. Det kom in 13 svar på enkäten och dessa svar ligger till grund för analysen. Utifrån studiens resultat kan vi se att pedagogerna arbetar aktivt med att stödja barns språkutveckling såväl på modersmålet som i det svenska språket samtidigt som de strävar efter att tillgodose varje barns behov och trygghetsskapande. Pedagogerna lägger stor vikt vid en god föräldrasamverkan och antyder att det har en stor betydelse för barns trygghet på förskolan. Något som nämns och återkommer i vår studie är att pedagogers språkliga kompetens har betydelse både för barns trygghet och språkutveckling. Dock kan vi i vårt resultat ser att pedagogerna inte arbeta likvärdigt med barns olika språk och att barnen ges olika förutsättningar för en språkutveckling.

Förskolorna i Sverige har utifrån den flyktingström som skedde under 2015 mötts av en större del nyanlända barn. Förskolan är oftast det första mötet med det svenska samhället för både barn födda i utlandet och barn födda i Sverige med nyanlända föräldrar. Detta ställer krav på förskollärare som arbetar i förskolan för att möta dessa barn utifrån bästa sätt.Detta är bakgrunden till vårt syfte med denna studie av förskollärares erfarenheter i mottagandet av nyanlända barn. Vi vill med denna studie undersöka vilka svårigheter som förskollärare stöter på i sitt arbete för att kunna ge en bredare kunskap till dem som möter nyanlända barn för första gången i förskolan.Våra teoretiska utgångspunkter framkom utifrån en induktiv ansats och tog avstamp i teoretiska begrepp; begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, trygg bas, trygg och otrygg anknytning samt genusperspektiv, som använts i analysen. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde sex reflexiva intervjuer på två förskolor med erfarenhet av mottagandet av nyanlända barn.Resultaten visar att det finns ett starkt samband mellan förskollärares kunskaper och erfarenheter i hur mottagandet av nyanlända barn kommer att fungera. Förskollärare visar ett känslomässigt engagemang och framhåller vikten av det egna förhållningssättet. Resultatet visar även att relationsskapande handlar om förskollärares omsorgsförmåga. Förskollärares erfarenheter handlar om en medvetenhet om att man som förskollärare, oavsett tidigare erfarenheter, aldrig kan vara helt förberedd på vilka utmaningar som väntar. Detta ställer stora krav på förskollärare i mötet med nyanlända barn.

Abstract  Att fysiskt och psykiskt bli inkluderad i ett sammanhang är något som många människor mår bra av, men det är inte bara människor som kan påverka inkluderingen av sig själv och andra. I denna studie undersöker vi genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare på olika förskolor, hur de resonerar kring den pedagogiska miljön som inkluderande. Syftet med studien är att undersöka och närma oss de resonemang förskollärare har angående inkluderande miljöer och arbetssätt i förskolan. I studien används ett relationellt perspektiv och begreppen inkludering, anknytning, trygghet och delaktighet är centrala genom hela arbetet. De ämnen som berörs under arbetet är pedagogiska miljöer, inkludering och inkluderande arbetssätt, relationerna mellan pedagog-barn-miljö är en bärande tanke i alla diskussioner. Kommunikation är en röd tråd genom de olika berörda ämnena och barns olikheter synliggörs på ett sätt som gör anknytning och relationerna till pedagogen meningsfull. De olika arbetssätten som belys visar på både individuellt bemötande och miljöns möjlighet att inkludera olikheter. Det är förskollärarens ansvar att möta alla barns olikheter, intressen och behov, vilket inte är ett lätt uppdrag. Att alla barn inte ska och kan mötas lika samt att miljön är en tillgång i uppdraget utav det, är vår slutsats.

Syftet med denna studie har varit att studera pedagogers förhållningssätt gällande det tysta barnet då det ibland riskerar att glömmas bort. Möjliga orsaker till att barnet är tyst har undersökts och strategier för att inkludera det tysta barnet i verksamheten har lyfts. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där fyra pedagoger deltagit i semistrukturerade intervjuer. Vidare har materialet analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. I analysen har vi tagit del av tidigare forskning för att förstå och bearbeta vårt material. Studiens resultat har visat att anknytning, miljö och samspel är av stor vikt för att främja det tysta barnets utveckling. Det framgick vidare att pedagogerna tycker det är svårt att tillgodose alla barn då barngrupperna idag är stora. Detta menar dem gör det extra svårt att se och uppmärksamma det tysta barnet. I diskussionen har vi sammanfattat resultatet samt jämfört vår studie med andra studier. Nyckelord: Tysta barn, anknytning, samspel, sociokulturellt perspektiv, miljö, trygghet, förskola.

Kunskapsområdet för vårt examensarbete är anknytningens betydelse i förskolan ur ett fenomenografiskt perspektiv. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar och arbetar med anknytning i förskolan. Frågeställningarna var: 1. Vad berättar förskollärare på några förskolor i södra Skåne att det vet om anknytningsbegreppet?2. Hur arbetar dessa förskollärare för att barnet ska ges möjlighet att utveckla en trygg anknytning? Som metod till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och vi valde att intervjua fyra förskollärare i södra Skåne. Resultatet i vår studie visade att respondenterna hade goda kunskaper kring anknytningsbegreppet och påpekade liknande strategier i sitt arbete för att utveckla trygg anknytning till barnet, såsom att bekräfta, vara närvarande och ha roligt tillsammans. Respondenterna beskrev anknytningen som en unik relation som tar tid att bygga upp och bibehålla. Tid som de inte alltid ansåg sig ha. Samtidigt beskrev respondenterna arbetslaget som en viktig faktor i arbetet med att bygga relationer då de inte ansåg att det går att utveckla en unik relation till alla barn utan till vissa barn är relationen professionell. De menade även att då arbetslaget består av flera pedagoger ökar även möjligheten för barnet att utveckla en anknytningsrelation till minst en av pedagogerna och inte enbart utveckla professionella relationer. Respondenterna beskrev också att arbetslaget och dess förhållningssätt speglar barngruppen. Om arbetslaget är tryggt uppfattade respondenterna att även barngruppen är detsamma. Nyckelord: Anknytning, arbetslag, förskola, förskollärare, relationer, tid och trygghet.

Med utgångspunkt i facebookgruppen Förskoleupproret, som tar upp problematiken kring stora barngrupper väcktes ett intresse. I det intresset valdes ett fokus på stora barngrupper kopplat till omsorg, med tanke på ett nytt läroplansförslag som nu ligger ute på Skolverkets hemsida. I detta förslag ska omsorg införas på fler ställen än tidigare. Syftet med detta examensarbete är att jämföra barnskötare, förskollärare och förskolechefer i frågan om hur de reflekterar kring begreppet omsorg och stora barngrupper, om det finns likheter och skillnader beroende på det kunskapskapital de har. Med tanke på syftet valdes anknytningsteorin och det sociokulturella som teorier för att förstå det empiriska materialet som samlats in. Begreppet psykosocial arbetsmiljö används även. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor i samma kommun. Två barnskötare, två förskollärare och två förskolechefer har intervjuats för att möjliggöra en jämförelse av resultatet. Resultatet visar att alla deltagare anser att barngrupperna är för stora i förskolorna idag. Däremot reflekterar de över olika faktorer som påverkar att barngruppen är för stora, t.ex. miljön och budget. Resultatet i studien angående begreppet omsorg visar att alla respondenter anser att omsorg är viktigt i förskolan. Däremot finns det skillnader mellan barnskötare och förskollärare, då barnskötare upplever omsorg som en trygghet för barnen och förskollärare upplever lärandet i omsorgen.