Inledning Sedan 2005 har antalet kommuner som erbjuder dygnet-runt-förskola fördubblats och antalet barn som behöver omsorg på obekväma tider på dygnet ökar (Skolverket 2017). Många barn som är inskrivna på dygnet-runt-förskolor tillbringar långa dagar och ibland flera dygn utan att komma hem emellan och frågan är om de påverkas av så långa vistelsetider på förskolan. Den teori som har legat till grund i studien är John Bowlbys anknytningsteori som säger att små barn är i behov av sina primära anknytningspersoner och ej bör separeras från dessa under längre tidsperioder. Studien undersöker vilka faktorer som påverkar 0–3 åriga barns anknytning på dygnet-runt-förskolor. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka ett antal förskollärares erfarenheter och upplevelser av barn som sover på en dygnet-runt-förskola. Fokus kommer att ligga på de barn som sover nätter på förskolan och på vilket sätt förskollärarna anser att deras anknytning påverkas. Metod En kvalitativ metod har använts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Förskollärare på två olika dygnet-runt-förskolor har deltagit där alla har minst tre års erfarenhet från att arbeta på dygnet-runt-förskola. Resultat Resultatet visar att de förskollärare som intervjuats anser att de barn som sover flera dygn på förskolan utan att komma hem till sina primära anknytningspersoner mår sämre och visar tecken på ett undvikande anknytningsmönster. Barn som sover sällan på förskolan upplevs antingen sova sämre och vara ledsnare eller klara det bra vilket tyder på att det inte finns någon färdig mall som fungerar för alla barn. Barn som regelbundet sover två till tre nätter i veckan anser förskollärarna mår bra, har lättare att anpassa sig till situationen och tenderar att ha ett tryggt anknytningsmönster. Vidare är det bättre att lämna barn över två år på dygnet-runt-förskola då barn under två år anses vara för små och kan inte verbalt påverka sin situation. Undersökningen visar också att de stora personalgrupperna som arbetar med barnen upplevs påverka några av de yngsta barnen negativt men att det går bra för de flesta barnen. Även barnens hemsituation påverkar barnens trygghet på förskolan och barn med trygga hemsituationer tenderar att ha det lättare och vara trygga individer även på förskolan. Barn med otrygga hemsituationer upplever förskollärarna sover sämre och är otrygga barn även på förskolan.

De första behandlingsmodellerna för våldsutövande män växte fram i USA på 1980-talet och den mest kända är Duluthmodellen. I den behandlingsmodellen utgår man från ett strukturellt feministiskt perspektiv där manlig dominans, makt och kontroll är centralt som förklaring till våld. I Sverige har behandlingen för våldsutövande män vuxit de senaste tio åren efter att regeringen avsatt resurser för att ta ett helhetsgrepp om problematiken kring våld i nära relationer. Fortfarande finns dock ett stort behov av insatser för män. Få studier visar på försiktigt positivt resultat och en problematisering kring vad de egentligen mäter behöver lyftas. De behandlingsmodeller som finns i Sverige blandar bland annat psykodynamiska och KBT-inriktade utgångspunkter och har därför en annan ingång när det gäller hur man ser på individfokuserade förklaringar såsom biologisk sårbarhet och anknytning. Denna studies empiri består av intervjuer med behandlare inom Alternativ till våld (ATV) och Manscentrum och en teoretisk utgångpunkt med maskulinitetsteorier har använts för att belysa behandlarnas syn på vad som är verksamt i behandling samt hur de ser på maskulinitet och våld utifrån sina arbetssätt. Resultaten i studien visar att arbetsalliansen är mycket viktig i behandlingsarbetet i syfte att på männens villkor närma sig våldsproblematiken och få dem att ta ansvar för våldet. I behandlingsarbetet är papparollen en viktig utgångspunkt för att skapa förändringsmöjligheter genom samtal om maskulinitet och för att nå fram till männens känsloliv genom mentalisering och anknytning. Strukturella förklaringar till våld används inte primärt i behandlingsarbetet, men är viktigt för behandlarna förståelse av en av många bakomliggande faktorer som formar män att använda våld och påverkar dem på individnivå. / The first treatment models for men who abuse women emerged in the United States in the early 1980’s and the Duluth model is the most famous one. The treatment model is based on a structural feminist perspective, in which male dominance, power and control are central in the explanation of violence. In Sweden, treatment for violent men has grown over the past ten years after the government allocated resources in order to take a comprehensive approach to the problem of family violence. There is still a great need for interventions for men who abuse women. Few studies show results and questioning what they really measure is important. The treatment models in Sweden interfere with, among other things, Psychodynamic and Cognitive Behavioral Therapy (CBT) oriented starting points, and therefore have a different approach to individual focused explanations such as biological vulnerability and attachment. The empirical study consists of interviews with therapists in the treatment programmes Alternativ till Våld (ATV) and Manscentrum. A theoretical starting point with masculinity theories has been used to highlight the views on treatment and how the therapists talk about masculinity and violence based on their work methods. The results in the study show that the work alliance is very important in order to achieve trust between the therapist and the man in treatment. This in especially important in making the man in treatment comfortable in addressing the problem and taking responsibility for the violence. The role of the father in the treatment is an important starting point for creating change opportunities through conversations about masculinity. This is also important in getting through to the man’s emotional life through mentalization and attachment. Structural explanations of violence are not used primarily in the treatment, but are an important knowledge for the therapists in understanding one of many underlying factors that shape men and affect them at an individual level.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur dagens verksamma förskollärare resonerar kring hur barn ges möjlighet till anknytning i förskolan och utifrån det kategorisera förskollärarnas olika åsikter. Studien har sin huvudsakliga utgångspunkt i relationell pedagogik men även inslag ur anknytningsteorin. Vi har använt oss av en kvalitativ data i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor tillsammans med fem verksamma förskollärare. Vår analys har genomförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där vi har kategoriserat förskollärarnas olika åsikter i relation till våra vetenskapliga utgångspunkter. Resultatet utifrån våra intervjuer visar att dagens verksamma förskollärare har väl uttalade åsikter kring anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande samt även hur de ser sig själva som anknytningspersoner. Det fanns vissa svårigheter med att identifiera olika kategorier då flera av respondenterna uttryckte liknande åsikter.  Vi har utifrån våra intervjuer och vetenskapsteoretiska utgångspunkter, identifierat och skapat oss en överblick över vilka olika kategorier som idag råder bland dagens verksamma förskollärares åsikter kring anknytning. Studiens huvudsakliga slutsats är, utifrån förskollärarnas åsikter och de kategorier som har identifierats att anknytning har en betydande roll för barns lärande och utveckling samt att de olika kategorierna visar tydligt på vad förskollärarna anser är viktigt för anknytningen i förskolan.

Bakgrund: Idag är det vanligt att mödrar inte ammar, dock värderas detta fortfarande lågt i samhället. Forskningen som finns angående dessa mödrars erfarenheter av anknytning till sina barn, är begränsad. En distriktssköterska ska kunna ge olika sorters stöd i moderskapet, exempelvis genom praktisk kunskap och på ett sätt som identifierar mödrars upplevelser kring att inte amma.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mödrar som ger sina barn modersmjölksersättning, upplever känslorna och relationen till sina barn.  Metod: Tio intervjuer med mödrar genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och en deduktiv ansats användes i studien. Den induktiva delen bestod av öppna frågor och i den deduktiva delen användes MIRF-skalan.  Resultat: Åtta underkategorier och tre huvudkategorier framträdde. Kategorierna resulterade i ett tema: " Upplevelser av att skapa en föräldraroll och hur relationen till barnen varierade och utvecklades känslomässigt över tid." Konklusion: Mödrarna uttryckte starka, mestadels positiva känslor gentemot sina barn. De mödrar som försökt att amma men fått avsluta amningen, var särskilt sårbara och i behov av stöd. Känslor av att vara en otillräcklig moder på grund av att inte kunna amma, kunde påverka moderns psykiska hälsa negativt och orsaka fördröjda moderskänslor. / Background: It is common for mothers not to breastfeed today, still it is of low value by society. The research available about these mothers´ experiences of connection to their children, is limited. A district nurse should be able to support motherhood in different manners, for example by practical knowledge and in a way, that identifies mothers’ experiences about not breastfeeding.  Aim: The purpose of this study was to describe how mothers who give formula milk to their infants, experience feelings and the relationship to their infants.  Method: Ten interviews with mothers were conducted. Qualitative content analysis with an inductive approach and a deductive approach was used. The inductive part consisted of open questions and the MIRF-scale was used in the deductive part.  Results: Eight subcategories and three main categories emerged. The categories resulted in a theme: “Experiences of creating a parenting roll and how the relationship with the children varied and developed emotionally over time.”  Conclusion: The mothers expressed strong, mostly positive feelings towards their children. Mothers who tried to breastfeed and could not continue, were particularly vulnerable and in need of support. Feeling inadequate as a mother because of not being able to breastfeed, could affect the mother´s mental health negatively and cause delayed maternal feelings.

Introduktion: Omkring 10–15% av nyblivna mammor drabbas av förlossningsdepression. Depression hos en nybliven mamma innebär förhöjd risk att relationen mellan henne och hennes nyfödda ej utvecklas optimalt. Då sköterskan på barnavårdscentralen har en kontinuerlig kontakt med nyfödda och deras mammor, kan de vara ett stöd i anknytningsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnavårdscentralsköterskors reflektioner av att arbeta med mammor med förlossningsdepression och deras barn. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med barnavårdscentralsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat:  Ett underliggande tema i studien var; ”Att använda sina kunskaper och inse sina begränsningar, för ett förtroendefullt samspel”. Temat bestod av fyra beskrivande kategorier; ”Vägar att upptäcka mammor med förlossningsdepression”, ”Interaktionen med mamman”, ”Strategier i arbetet” och ”Utmaningar med arbetet” Slutsats: Under studiens gång har det framkommit att om riktlinjer och rutiner ska fungera optimalt i arbetet med att upptäcka mamman med förlossningsdepression krävs en god kommunikation. Redan vid det första mötet med mamman började en resa som kunde innebära ett fungerande samspel eller en envägskommunikation. Detta krävde utöver formell kunskap om förlossningsdepression, en förmåga till interaktion med mamman.  Det handlade om att vinna mammans förtroende. / Introduction: About 10–15% of new mothers are affected by Post Partum Depression. A new mother with depression means a higher risk of attachmentsproblem with her newborn child. The child health care nurse has a regular contact with newborns and their mothers. Therefor they can have an important role in the process of attachment. Aim: The aim of the study was to describe reflections of the child health care nurses in their work with mothers with Postpartum Depression and their newborn. Method: The present study had a descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses  were interviewed with semi-structured interviews. The material was analyzied using qualitative content analysis. Result: A underlying theme was; ”To have knowledge and to know your limitations, for a trustworthy interaction.” The theme had four descriptive categories; ” Ways to discover the mother with a postpartum depression”, ”The interaction with the mother” ”Strategies at work” and ”Challenges in work”. Conclusion: During the study it has been revealed that if guidelines and routines are to work optimally discovering the mother with Post Partum Depression, it requires a good communication. Already at the first meeting a journey began, that could mean a working interaction or not. It required in addition to formal knowledge of Postpartum depression also an ability to interact with the mother. It was about getting the mother´s confidence.

Studien behandlar ämnet inskolning i förskolan där fokus är att undersöka hur förskollärare iscensätter dessa och därigenom konstruerar barn. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och analyserat materialet utifrån ett socialkonstruktionistiskt och postmodernistiskt perspektiv med inspiration av diskursanalys. Av resultatet framkommer vikten av att vinna vårdnadshavarnas förtroende för att kunna skapa en trygg relation till barnet. Vidare behandlas vad som är betydande vid planering av en inskolning samt aspekter som behöver tas i beaktande i samband med inskolningens utformning. Det visar sig också att de intervjuade förskollärarna har olika syn på vad ett barn klarar av och är i behov av under en inskolning. Resultatet har även gett oss en förståelse över inskolningens alla olika delar och betydelsen av att dessa måste bilda en helhet.

Studier har visat att föräldrar som är engagerade i barnet, är konsekventa och stödjande i sin uppfostran, skapar stark anknytning till barnet och därmed starka sociala band. Finns det skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller anknytning till föräldrar, andra vuxna, skola och vänner? Finns det skillnader i övertygelser mellan de ungdomar som växer upp med skilda föräldrar och intakta familjer? Finns det ett samband mellan anknytning och övertygelser, och skiljer sig det här sambandet åt beroende på kön? Denna studie visar att vilket kön den unga individen har spelar stor roll vid anknytningen till föräldrar, och att ju starkare anknytning – desto mer positiv övertygelse har ungdomarna. / Studies have shown that parents who are committed, consistent and supportive with their child, creates a strong attachment and thus strong social bonds. Are there any differences between boys and girls regarding the attachment to parents, other adults, school and friends? Are there any differences in beliefs between the young people who grow up with divorced parents and those who grow up in intact families? Is there a connection between attachment and beliefs, and does this connection differ according to gender? This study shows that what gender the young person is plays a major part in the attachment to parents, and the stronger the attachment - the more positive beliefs.

Föräldrars användning av en smartphone i barns närhet är ett aktuellt och omtalat ämne. Vi intervjuade föräldrar och förskollärare baserat på deras erfarenheter av föräldrars användning av en smartphone runt barn i allmänhet men också gällande den sociala interaktion. Det finns inga studier om långsiktig påverkan men vi har analyserat respondenternas berättelser med hjälp av tidigare forskning och teorier om barns anknytning och utveckling. Föräldrarnas närvaro och tillgänglighet är avgörande för barnets anknytning och utveckling. Forskning visar att interaktionen kan påverkas och att barn reagerar på föräldrars smartphoneanvändning. Samtidigt visar forskning att det är en minoritet av föräldrar som använder sin smartphone i närheten av barnet. Den sociala interaktionen mellan förälder och barn är viktig för barnets utveckling då det är genom denna barnet utvecklar viktiga förmågor. I situationer som är relaterade till anknytningen är det viktigt att föräldern är tillgänglig och närvarande för barnets signaler och behov. Slutsatsen av vår studie är att den sociala interaktionen mellan förälder och barn kan påverkas om föräldern använder en smartphone i barnets närhet. Men det handlar om hur ofta, hur länge, i vilka situationer och om föräldern är tillgänglig och närvarande för barnets signaler och behov för om det ska komma att påverka barnet. / Parents use of a smartphone around children is a current and well spoken topic. We interviewed parents and preschool teachers based on their experiences of parents use of a smartphone around children generally but also regarding the social interaction. There are no studies on long-term impact but we have analyzed the respondents stories with the help of previous research and theories on child attachment and development. The parents presence and availability are crucial for the child's attachment and development. Research shows that the interaction can be affected and that children respond to parents smartphone use. At the same time, research shows that it is a minority of parents who use their smartphone in the vicinity of the child. The social interaction between parent and child is important for the child's development as it is through this the child develops important abilities. In situations related to the attachment it is important that the parent is available and present for the child's signals and needs. The conclusion of our study is that the social interaction between parent and child kan be affected if the parent use a smartphone around the child. However it is about how often, how long, in what situations and if the parent is available and present for the child's signals and needs for it to affect the child.

Baalbaki, F. Callous unemotional hos barn och ungdomar. En systematisk litteraturstudie om föräldraskapets påverkan på dragen. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2018. Detta examensarbete i form av en systematisk litteraturstudie handlar om den känslomässiga dysfunktionen med benämningen callous-unemotional (CU). Fokus i studien avser barn och ungdomar upp till 18 år som innehar CU-drag då detta drag är kopplat till antisocialt beteende liksom risk för utveckling av psykopati i vuxen ålder. Det antisociala beteendet hos individerna betyder risk för våld och brottslighet i vuxen ålder. Litteraturstudien syftar till att besvara frågan om hur barn och ungdomar som innehar CU-dragen påverkas av föräldraskapet och är baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att vårdnadshavarna har en viktig roll genom att anknytning, aga, strängt föräldraskap, oengagerat/svagt föräldraskap, oräddhet, värme, positivt föräldraskap, känslighet samt mottaglighet för föräldraskapet har effekt på CU-dragen. Framtida forskning kan fokusera på tidiga interventioner för barn med CU-drag. Nyckelord: Anknytning, Antisocialt beteende, Barn, Callous unemotional, Föräldraskap, Ungdomar / Baalbaki, F. Callous unemotional among children and youth. A systematic literature review about the effect of parenting on the trait. Degree project in criminology, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of criminology, 2018. This bachelor thesis in the form of a systematic literature study is about the emotional dysfunction called callous-unemotional (CU). Focus in the study relates to children and youth who have CU traits because this trait is linked to antisocial behavior, as well as the risk to develop psychopathy in adulthood. The antisocial behavior among individuals means a risk for violence and offending in adulthood. The systematic literature study aims to answer the question of how children and adolescents up to 18 years with CU traits are affected by parenting and the literature study is based on 14 scientific articles. The result shows that the caregivers play an important role through that attachment, corporal punishment, harsh parenting, poor involvement/low positive parenting, fearlessness, warmth, positive parenting, sensitivity and responsiveness for parenting has an effect on the CU-traits. Future research can focus on early interventions for children with CU-traits. Keywords: Attachment, Antisocial behavior, Children, Callous unemotional, Parenting, Youth

Bakgrund: Hud mot hudkontakt är nödvändigt för att främja närhet och anknytning hos det prematurt födda barnet samt förstärker föräldrarollen.Syfte: Syftet med studien var att belysa män och kvinnors, dvs föräldrar till för tidigt födda barn och deras upplevelser av att använda metoden hud mot hud. Metod: Kvalitativ ansats där data samlades in genom intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys. I studien ingick sammanlagt tolv informanter från södra Sverige vilka intervjuades under barnets vårdtid eller kort därefter. Resultat: Huvudresultatet mynnade i fyra kategorier ”Motstridiga känslor”, ”Viktigt för barnets utveckling”, ”Viktigt för anknytning och närhet” och ”Betydelsen av personalens kompetens och stöd”. Vidare ledde dessa till sex underkategorier ”Tidskrävande”, ”Barnfokuserad”, ”Förstärkte föräldrarollen”, ”Effekter av hud mot hud på föräldrarna”, ”Att försöka njuta och leva i nuet” och ”Betydelsen av miljön runt omkring”. Konklusion: Både kvinnor och män upplevde att dessa blivit föräldrar på riktigt när de fick utöva hud mot hudkontakt. Metoden hade även positiva effekter på föräldrarna. Vidare framkom att information var av stor betydelse och specialistsjuksköterskan och dess team bör eftersträva att ge upprepad information. / Background: Skin-to-skin contact is necessary to promote closeness and attachment to the prematurely born baby and to strengthen the parenting role. Aim: The purpose of the study was to highlight women and men ́s, namely parents to early-born children and their experiences of using the skin-to-skin method. Method: Qualitative approach where data was collected by interviews and analysed by a thematic content analysis. The study included a total of twelve informants from south of Sweden, who were interviewed during their child’s care period or shortly after. Result: The main result led to the four following categories “Conflicting feelings”, “The importance of skin-to- skin for the child’s development”, “Important for attachment and closeness” and “The importance of competent staff and their support”. Furthermore, these led to six subcategories “Time-consuming”, “Child-focused”, “Strengthening the parent role”, “The impact skin-to-skin have on the parents”, “Trying to enjoy and live in the present” and “The importance of the environment”. Conclusion: Both women and men felt that them had become parents for real when they were allowed to use skin-to-skin contact. The method also had positive effects on the parents. Furthermore, it emerged that information was of great importance and the specialist nurse and team should strive to providing repeated information.