Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten. Resultatet visar att framför allt bristande tillgång på social interaktion och bristande eftertanke har samband med våldsbrottslighet hos personer lagförda för våldsbrott och att dessa faktorer är av intresse för att predicera framtida våld.

För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på engelska och hade abstrakt. 18 artiklar valdes som har granskats och kvalitetsbedömts. De flesta studier var kvantitativa och jämförande. Resultatet redovisades i en figur, löpande text och i en tabell. Studien har visat på flera negativa tendenser under den första tiden efter förlossningen som försenad anknytning och amning. Mamman hade även svårigheter att sköta om barnet under de första dagarna postpartum vilket gav pappan en mer framträdande roll. Den första tiden efter förlossningen är en viktig tidpunkt för anknytningen. Det är därför viktigt att vårdpersonal har kännedom om anknytningsteorin och vet hur de ska arbeta för att stärka och stötta familjen den första tiden så att familjen får en god anknytning och en bra start. / For the newborn child it is important that directly have skin to skin connection and thereby a good ability to bond with his parents. An early attachment is very important for the child’s wellbeing and comfort. After a cesarean delivery mother and child are separated the child’s first hours in life. The purpose of this review literature study was to find out if the attachment between the child and the patents affects after a cesarean delivery. Relevant literature has been found in the Medline and the Cinahl databases. The criteria of selection where that the study’s responded to this study’s purpose, that they where written in English and had an abstract. 18 study’s where chosen and has been revised and quality judged. Most of the study’s where quantitative and comparative. The result is shows in a figure, running text and in a table. The study has shown several negative tendencies during the postpartum period such as bonding delay and later breast-feeding establishment. The mother had also difficulties to take care of her child the first day’s postpartum witch gave the father a more leading role in the caretaking activities. The first day’s postpartum is crucial for the attachment and it is important that caregivers has knowledge about the attachment theory and that they know how to strengthening and support the family so they can establish a fine bonding and attachment.

Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrar ser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten om vad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattning om sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning som bedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessa avhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva. Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett ur barns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskap ut? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappa ska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skriva uppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar om bra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälder om och vikten av gränssättning. Studien utgår dels från Bowlbys anknytningsteori, där bindning och en trygg bas är centrala begrepp. Vi anlade ett systemperspektiv i vår kvalitativa analys och tittade på föräldraskap både utifrån familjen som ett socialt system och familjen sett i ett samhällssystem. Analysen indelades i olika teman som både bygger på de frågeställningar barnen hade vid uppsatsskrivandet och de mönster vi kunde se i deras uppsatser. Resultatet av empirin visade att ett gott föräldraskap handlar om att ge sina barn omsorg, skydd och trygghet. Vi kunde även se en viss skillnad i hur den undersökta gruppen barn beskriver en bra mamma respektive en bra pappa. / In social work with children and families parenting is an important matter. Children’s and parent’s point of view in this matter are of great importance. What might be included in good parenting therefore needs to be examined. Children’s opinion about their daily life is seldom asked for. When overlooking the scientific research that has been made about children and their situation, it became clear that the empirical material in a very small amount comes from children themselves. The purpose of this study was to obtain deeper knowledge about what good parenting is from children’s perspective. Our questions were: What are children’s beliefs about good parenting? Are there any differences between a good mother and a good father? In order to answer these questions we gave a group of children in 6-th class the task to write an essay about good qualities in parents, what’s important to be able to talk to ones parents about and the importance of boundaries. The study emanates from Bowlby’s attachment theory which holds attachment and a secure base as central concepts. In our qualitative analysis we applied a systems perspective and looked at parenting as a social system from a family perspective as well as from a society perspective. The analysis was classified in themes that emanated from the questions the children used when writing their essays. The results showed that good parenting is about giving the children care, protection and security. We were also able to see certain differences in how this group of children described a good mother and a good father.

The overarching purpose of the study was to examine the effects of infant massage and to put these effects in context with mother – child attachment. The intention was also to study whether these effects have any relevance for social work. This was accomplished by studying earlier research, theory and laws but also through interviews with mothers who have followed through a course in infant massage. The main questions of the study was: After the completion of the course and after using the massage technique at home, does the mother experience that the bond with their child is influenced by the technique and are the mothers more apprehensive of their child’s signals? Has the mothers observed any signals from their infants during the massage and if so what has been their reaction? Does the mothers experience that the massage has provided any physiological effects? Has the completion of the course provided the mothers with knowledge that’s had an effect in their ways of parenting? In what way does the earlier research, reports and laws deal with the benefits and risks of a secure or insecure attachment, and can the quality of the attachment have any meaning in the social work? A qualitative approach was chosen with respondent-interviews. The respondents were mothers, currently living in Örebro who completed a course of infant massage with an instructor within International Association of Infant Massage (IAIM). All of the mothers experienced positive effects by the massage both within the child as well as themselves. Earlier research inclines that touch influences the mother – child attachment through bodily chemical processes but also through emotional experiences acquired by the infant. Touch is the first way of communicating with the infant, and this is also a way of strengthening attachment. Fogel schneiders (1996) conclusion by this is that the contact between caregivers and child is strengthen by infant massage. A secure attachment has positive effects for the child which might motivate the usage of attachment-strengthening methods, such as infant massage, within social work. / Det övergripande syftet med studien var att undersöka effekter av spädbarnsmassage och att koppla dessa till anknytning mellan mor och barn och huruvida dessa effekter kunde ha relevans för socialt arbete. Detta genom att studera tidigare forskning, teori, rapporter och lagar samt genom att utföra intervjuer med mödrar som genomgått en kurs i spädbarnsmassage. Frågeställningarna var: Upplever mödrarna efter genomgången kurs i spädbarnsmassage och praktiserande av metoden att kontakten med barnet har påverkats och att sensitivitet inför barnets signaler ökat? Vilka signaler tycker sig mödrarna ha sett hos barnen under spädbarnsmassagen och hur har de bemött dessa? Upplever mödrarna att praktiserande av spädbarnsmassage givit fysiologiska effekter? Tycker sig mödrarna efter genomgången kurs i spädbarnsmassage ha tillägnat sig kunskaper som påverkat dem i föräldrarollen? Vad säger tidigare forskning, teori, rapporter och lagar om vilka förtjänster och risker som kan finnas med en stark respektive svag anknytning samt vilken betydelse anknytningens kvalitet kan tänkas ha för socialt arbete? En kvalitativ metod valdes och respondentintervjuer genomfördes med mödrar som genomfört spädbarnsmassagekurs i Örebro, med en instruktör utbildad i International Association of Infant Massages (IAIM:s) metod. Mödrarna kunde alla skönja positiva effekter både hos barnet och hos dem själva efter genomgången kurs och praktiserande av metoden. Forskning tyder på att beröring påverkar samspel och anknytning mellan omsorgspersonen och barn. Detta dels genom kroppsliga kemiska processer men också genom känslomässiga erfarenheter som barnet tillägnat sig. Då beröring ses som ett första sätt att kommunicera med barnet och beröring anses stärka anknytningen dras slutsatsen av Fogel Schneider (1996) att kontakten mellan omsorgspersoner och barn stärks vid användning av spädbarnsmassage. Stark anknytning har visat på positiva effekter hos barn vilket kanske kan motivera till användning av anknytningsstärkande insatser, såsom exempelvis spädbarnsmassage, inom socialt arbete.

Syftet var att utvärdera en ny intervju, SRF-ED, Symptomspecific Reflective Functioning - Eating Disorders. Intervjun blev validerad i förhållande till ätstörningssymtom, anknytningsstil och affektmedvetenhet. Sammanlagt deltog 22 personer, 21 kvinnor och en man. De intervjuades med SRF-ED samt ACI-S/O (Affect Consciousness Interview – Self/Others) och fyllde i självskattningsformulären ENR kortform (Erfarenheter i Nära Relationer) och EDE-Q version 6,0 (Eating Disorder Examination Questionnaire). Resultaten visade att det fanns ett signifikant samband mellan SRF-ED och medvetenhet om äckel, skattat på ACI-S/O. Ju högre medvetenhet om äckel desto högre reflektiv förmåga. Studien fann inga samband mellan SRF-ED och övriga affekter, ENR eller EDE-Q. Den ätstörningsspecifika reflekterande förmågan förefaller inte generellt ha samband med affektmedvetenhet, anknytning och graden avätstörningssymtom. Signifikanta korrelationer fanns mellan affektmedvetenhet, anknytningsstil och ätstörningssymtom.

Målet med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt förankra denna beskrivning i ett samhällsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medellängd på 45 minuter utfördes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk förståelseprocess. Mammorna var i medeltal 32 år och högt utbildade.Den gemensamma glädjen i att få sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby värdesätts högt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik. För en stund är det någon annan som tar över ansvaret, en ledare som skapar klara strukturer med musik. Mammorna får slappna av och njuta tillsammans med sina barn. De berättar att babyrytmiken stimulerar till att börja sjunga, sjunga oftare och sjunga längre tid med barnen samt ger dem tillåtelse och inspiration till att privat improvisera och småsjunga hemma tillsammans med sina barn. Att få se sina barn utvecklas socialt, kunna jämföra sitt eget barns utveckling med andra barns och att få vara med som en trygg boj i barnens nyfikna första möten med ett omgivande samhälle är viktiga orsaker till att mammorna deltar och fortsätter delta i babyrytmik.Resultaten tolkades utgående ifrån ett salutogent perspektiv med både anknytningsteoretiska resonemang och ett samhällsinriktat musikterapeutiskt fokus. Babyrytmik som en av barnets första trygga, glädjefyllda kontakt med en omgivande musikalisk tradition tolkades teoretiskt med hjälp av en samhällsinriktad musikterapeutisk modell som beskriver utvecklingen från musik i dyaden, i denna studie mamman och barnet, mot ett musikaliskt samhälle.Konklusionerna av denna studie blir att den teoretiska förståelsen av hur musik kan användas i arbete inom familjer och med föräldrar och barn har all potential att utvecklas. / The aim of this study was to describe mothers ́ experiences of mother-child music groups in the theoretical frameworks of community music therapy. Five (5) semi- structured interviews with a mean duration length of 45 minutes were obtained during winter 2012 and hermeneutically processed. The mothers were highly educated women with a mean age of 32 years.The mothers in the study all prioritise hobbies that include music and they highly appreciate the common joy in singing and playing with their children. The clear structure in both music and created by the leader allows the mothers to fully relax and enjoy the music with their children. The results indicate that the music group activities support the private musical improvisations in the homes. Musical group activities give the mothers opportunities to support their children in one of their first encounters with a musical society and watch the child socially develop.The results were interpreted in a salutogenetic framework, focusing on both attachment theory in a music context and community music therapy. Mother-child music groups were theoretically grasped in this study by a community music therapy model, offering a theoretical explanation to the development from a dyadic relation (mother-child) towards a musical community.The conclusions of this study indicate that the theoretical framework for understanding how music can be used among families and with parents have clear potential to develop.

The purpose of this study was to examine how the social services are applying the sections of the law concerning custody transfer within foster care. More specifically the aim was to find out what circumstances are underlying the social services decision to go through with a custody transfer within the foster care, and to find out which difficulties and possibilities the law offers when it comes to this process. The study was based on interviews with six respondents, within the social services, who have great experiences working with these issues. The study concluded that there are several factors which affects the decision whether to implement at custody transfer or not, and some of these are the child’s attachment, the child’s fundamental needs and consent from the involving parties in the case. The study also concluded that some of the difficulties with the process involve a contradictory law and the lack of support to the child´s new family after the custody transfer has been implemented.  Some of the positive aspects with custody transfer within the foster care, that the study showed, includes that the child get to live with the family the child regards as his or her own, and a reduced amount of concern and stress, to the benefit of a more stable and safe environment. The analysis was based on two different perspectives: the attachment theory and Maslow´s theory on the hierarchy of the human´s needs

Studien avser att undersöka på vad personal inom förskolan har för kunskap om omsorgssvikt och anmälningsskyldighet eftersom Socialstyrelsens sammanställning visar på att vart tionde barn är utsatt för någon form av omsorgssvikt.  Litteraturdelen behandlar bland annat Lundéns (2010) avhandling angående omsorgssvikt och vilka tecknen är hos förskolebarn. Vi använder oss även av Bowlby (2010) och Gerhardt (2007) som beskriver hur viktigt det är med små barns anknytning till förälder eller annan anknytningsperson.   I studien görs tolv kvalitativa och kvantitativa intervjuer med personal som arbetar inom förskola. Undersökningen visar att förskolepersonalen inte har så stor kunskap om begreppet omsorgssvikt och känner sig osäkra på hur de ska gå tillväga vid en eventuell anmälan. Resultatet visar att det behövs kontinuerlig fortbildning både vad det gäller att uppmärksamma omsorgssvikt hos barnen på förskolan och hur personalen ska gå tillväga vid en anmälan till socialnämnden.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever att deras anknytning samt föräldraroll påverkas utifrån att barnen är familjehemsplacerade. Metoden som användes i studien var kvalitativ och elva familjehemsföräldrar från åtta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjälp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i någon mån påverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket påverkade deras föräldraroll och anknytning till de placerade barnen. Studiens slutsatser gällande anknytningen och föräldrarollen är att det finns flera faktorer som påverkar dessa. Gällande familjehemsföräldrarnas anknytning till det placerade barnet påverkar faktorer såsom hur länge barnets anknytningssystem är påslaget, hur familjehemsföräldern närmar sig barnet, barnets ålder, barnets personliga egenskaper och familjehemsuppdragets utformning. Faktorer som påverkar familjehemsföräldrarollen visar sig vara barnets personliga faktorer, den bristande bestämmanderätten, komplexiteten i uppdraget, de gränser familjehemsföräldern och barnet sätter upp i relationen dem emellan samt på vilket sätt familjehemsföräldern ser på uppdraget. / Abstract The aim of this study was to examine how foster parents experience that their parental role and attachment to the foster child is affected by the fact that the child is placed in a foster home. In this study a qualitative method was used and eleven foster parents from eight foster homes were interviewed. To analyze the results of the study, attachment theory and general systems theory were used. The results showed that all of the interviewed foster families to some degree were affected by the complexity of the foster home commitment, which affected their parental role and attachment to the foster child. The conclusions of the study are that there are several factors that affect the attachment and the parental role. Factors that affect foster parents attachment to the foster child is for how long the child’s attachment system is activated, how the foster parent approach the foster child, the foster child’s age, the foster child’s personal qualities and the shape of the foster home commitment. Factors that affect the foster parent’s parental role were the child’s personal qualities, the lack of authority to make decisions, the complexity of the commitment, the boundaries the foster parent and the child set up in the relationship between them and how the foster parents view their foster home commitment.

Anknytningen mellan förälder och barn utgör en viktig del för barnets fortsatta utveckling i livet. Inom familjevård möter kliniker föräldrar som är i behov av extra stöd i föräldraskapet. Det är viktigt att kliniker uppmärksammar och bedömer om eventuella riskfaktorer i föräldraförmåga föreligger för att kunna erbjuda insatser som ökar möjligheten för att det väntade barnet utvecklas gynnsamt. Utifrån åtta intervjuer med kliniker, familjebehandlare och barnmorskor, som möter blivande föräldrar har studiens syfte undersökts, vilken vikt som inom familjevård tillskrivs anknytningsperspektivet i barnets första levnadsfas. Vidare syftar studien till att ta del av verksamma socionomers, inom familjebehandling, och barnmorskors kunskap och erfarenheter kring att tidigt uppmärksamma och bedöma föräldrars förmåga att knyta an till sitt väntade barn. Resultatet av studien visar att samtliga respondenter är förtrogna med anknytningens vikt i barnets första levnadsfas och denna kunskap omsätts i praktiken genom att respondenterna bland annat informerar blivande föräldrar om anknytningens vikt. Genom samtal med föräldrarna uppmärksammas och bedöms riskfaktorer som explicit eller implicit kan påverka föräldrars förutsättningar att ge sitt barn möjlighet till trygg anknytning. Respondenternas totala bedömningar av föräldrars förmåga att tillgodose sitt väntade barns behov grundas på personlig erfarenhet, yrkeskunskap samt information som framkommer i mötet med föräldrarna. Respondenterna framhöll delade åsikter angående om bedömningsinstrument kan underlätta bedömningar av föräldraförmåga. / The attachment between parent and child is an essential part of a child´s development. Professionals within family care meet parents who are in need of extra support in their parenting. It’s important to observe and assess possible factors that may have bad influence in the parenting skills. This to offer these parents extra support and interventions during their parenting in order to prevent adverse development of their child. The purpose of the study was gained through eight interviews, held with professionals within family care, and it illustrates the meaning that professionals in family care attributes attachments influence in a child’s first period of life. The purpose of the study also aims to illustrate knowledge and experience related to attachment that the professionals possess. The results of the study indicate that the respondents are aware of the importance of attachment in the first period of a child’s life and they use their knowledge about attachment by, for example, informing parents who are expecting a baby about the importance to develop good attachment. The respondents get information through conversations with the parents that helps them to identify and assess factors that explicit and implicit can affect the parent’s ability to bond with their child. The respondents total assess of parenting ability are based on personal experience, professional knowledge and information revealed in the meeting with the parents. The respondents showed variety in the effects of using assessment tools during assessment of parenting ability.