No description available.

No description available.

Utifrån ett generellt kunskapsintresse behandlar studien hur barns uppväxtvillkor har påverkats av att växa upp i en familj där det har pågått ett alkoholmissbruk. Vi upplever att det är ett tabubelagt ämne i samhället idag som behöver belysas och pratas mer om. Valet av ämne blev därför hur vuxna barn har påverkats av att växa upp i en missbruksmiljö. Syftet med vår studie är att belysa och analysera hur vuxna människor har påverkats av sin uppväxt i missbruksmiljö samt diskutera hur deras upplevelser kan ha format och haft betydelse för deras liv idag. Studien är en narrativ forskning som utgår från tre livsberättelser. Vi har använt oss av en intervjumall för att studiens syfte och frågeställningar ska bli besvarade. De tre respondenterna i studien har blivit tillfrågade och gett sitt samtycke till ett deltagande. Resultatet analyserades och kopplades till vår teoretiska utgångspunkt- anknytningsteorin. Det resultat som tydligt framkommit i vår studie är att ett barns uppväxt i en missbruksmiljö kretsar mycket kring alkoholmissbruket. Det framgick i resultatet att respondenterna fick stå tillbaka mycket och fick ta ett stort ansvar i familjen. De beskrev att missbruket ofta hemlighölls. Resultatet visade även att varje respondent hade någon form av fritidsaktivitet samt en person som de kunde finna trygghet hos under uppväxten. Det visade att respondenterna blivit påverkade av sin uppväxt, både positivt och negativt samt att de har stärkts av sina erfarenheter. / From a general interest aspect the study looks into how a child´s upbringing has been affected by growing up in an alcohol abusive environment. We discovered that it is today a taboo subject that needs to be highlighted and talked about. Our choice of topic was therefore how adult children have been affected by growing up in an addictive environment. The purpose of our study is to highlight and analyse how adults have been affected by growing up in an addictive environment and to discuss how their experiences can have formed them and also had an impact on their lives today. The study is a narrative research based on three life story. We have used an interview template so that the aim of the study and questions should be answered. The three respondents in the study have been requested and have given their consent to participation. The results were analyzed and linked to our base theory - attachment theory. The result that became clear in our study is that a childs upbringing is greatly affected by alcohol addiction. It emerged in our study that respondents mostly took a back seat and had to take a lot of responsibility in the family. They described that the addiction was usually kept secret. Our result also showed that every respondent hade some form of recreational activity and also a person they felt safe with during childhood. It also showed that the respondents have been affected by their upbringing in positive and negative ways. Their experiences have strengthened them.

Sammanfattning Inledning: Den psykiska ohälsan och suicid hos ungdomar mellan 15-24 år har ökat i Sverige. Att undersöka metoder som kan bidra i arbetet mot psykisk ohälsa känns angeläget, detta när traditionella metoder inte alltid är tillräckliga för att behandla psykisk ohälsa hos ungdomar. Anknytningsbaserad familjeterapi, ABFT används idag för behandling av depression, ångest och suicidal problematik hos unga inom Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), inom socialtjänstens behandling för ungdomar samt inom vissa statliga institutioner för unga (SIS). Frågeställning: Vilka olika erfarenheter finns av ABFT behandling hos psykoterapeuter, patienter och föräldrar ? Metod: semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra psykoterapeuter, två patienter och två föräldrar. Kvalitativ metod har använts och insamlad data har analyserats med tematisk analys med induktiv ansats. Resultat : Resultatet knyts till fem teman ; Anknytning, kommunikation, relation, affekter och förändring. Psykoterapeuterna ser återanknytningsarbetet som nödvändig för att återupprätta dialog och kommunikation mellan förälder och ungdom. Detta förbättrar på sikt relationen och anknytningen, men även det psykiska måendet hos ungdomarna enligt psykoterapeuterna. Ungdomarnas erfarenhet är att de blev mer förstådda och hörda av sina föräldrar. Dialogen återupptogs och känslor kunde uttryckas till den det gällde. När behov och känslor togs emot av förälder ökade tilliten till föräldern, relationen förbättrades och föräldern kunde ses som en resurs. Föräldrars erfarenheter är att de fick andra sätt för att kommunicera, stödja och möta sin ungdom på. Diskussion: Visar att återanknytning och relationell omformulering av problem görs i ABFT behandling. De relationella problemen är följder av tidigare anknytningsskador. Återupprättad dialog möjliggör återanknytning vilket förbättrar relationen. Utvidgning av ungdomens och förälderns kapacitet till känslomässig bearbetning är förutsättning för förändring. Uttryckandet av känslor förknippade med anknytningskadan verkar läkande för ungdomen samt förbättrar relation och anknytning till förälder. Förändring sker när ungdom får sätta ord på och dela svåra känslor med föräldern. Att bli mottagen i sina känslor skapar en förändring i de inre arbetsmodellerna hos ungdom och förälder. Förändringar sker i interaktionen mellan föräldrar och ungdom vilket gör att de inre arbetsmodellerna av sig själv och annan kan omprövas. Nyckelord: Anknytningsbaserad familjeterapi, anknytning, relationer, kommunikation, affekter och förändring / Introduction: Mental illness and suicide in young people from 15-24 years has increased in Sweden. To examine methods which can help in the fight against mental illness feels crucial, when traditional methods not always is sufficient for the target audience and for treatment of mental illness in youths. Attachment-based family therapy, ABFT is used for young people with mental health problems such as depression, anxiety and suicidality problems. ABFT is used today in child and youth psychiatry (BUP), in social services treatment for youth and in some state institutions for youth (SIS) in Sweden. Research questions: The study's purpose is to investigate psychotherapists, patients and parents different experiences of ABFT treatment. Interviews were conducted with four psychotherapists, two patients and two parents. Qualitative method was used and data collected have been analysed using thematic analysis of inductive approach. Results: The results are tied to five themes ; Attachment , relationships, communication, affects and change. Psychotherapists view re-attachment as necessary in order to re-establish dialogue and communication between parents and youth. This improves in the long run the relationship and affiliation, but also the mental state of youth according to psychotherapists. Young people's experience is that they became better understood and heard by their parents. The dialogue resumed and feelings could be expressed to the terms. When needs and feelings were received by the parent reliance grew on parents, the relationship improved and parents could be seen as a resource. Parents experience is that they got other ways to communicate, support and face his youth on. Discussion : Shows that reconnection and relational reformulation of the problems are made in the ABFT. The relational problems are consequences of the previous attachment injuries. Restored dialogue allows for reconnection, which improves the relationship. Extension of the fountain of youth and parent's capacity for emotional processing is the prerequisite for change. The expression of feelings associated with related injuries seems healing for young people as well as improves relationship and connection to the parent. Change occurs when youth put into words and share feelings with parents. To be received in their emotions creates a change in the internal working models of youth and parents. Changes occurs in the interaction between parents and youth which does that the internal working models of self and others can be reconsidered.

In our essay we examine the different introduction models that are practiced in preschool. The central question is if the different models have any importance (or consequences) for the children’s connection in preschool. In the two different cases we will present, one based upon preparatory training that was applied during the 1990s and another that is currently used today. The purpose with this essay was to get a deeper understanding for the child’s attachment to preschool and for how we, as educators should act during the preparatory training to create a secure foundation for the child. Something we found out was that the educationist relation and behavior towards the child is of great importance in the development of a secure environment in preschool. Some central concepts that is important for the educationist relation to the child perceptive, interaction, and practical sense. Even the communication between the educationist and the parents during preparatory training is of great importance to create a secure foundation for the child in preschool. In our essay, we interviewed two authors, Gunilla Niss and Anna–Karin Söderström. We have selected these authors because they have interesting and informed reflections on the induction and attachment in preschool.

Studien har syftat till att få en förståelse för familjehemsföräldrars perspektiv på anknytning och vad de menar att det finns för svårigheter och möjligheter gällande anknytning för barn som placeras i familjehem. Studien berör även hur relationen mellan barn och familjehemsförälder förändras över tid och hur samspel mellan barn och familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna och barnets tidigare erfarenheter kan påverka anknytningen. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Bowlbys anknytningsteori har använts för att analysera det empiriska materialet och studien har en hermeneutiskt ansats. Familjehemsföräldrarnas upplevelser tolkas som att barn kan skapa en trygg anknytning till dem och att de kan utgöra en trygg bas för placerade barn. Familjehemsföräldrarna menar att en trygg anknytning rör både yngre och äldre barn. Samspelet mellan familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna påverkar anknytningen och ibland uppstår situationer som är svåra att förhålla sig till för såväl familjehemsförälder, barn som de biologiska föräldrarna. Av familjehemsföräldrarnas resonemang framkommer att såväl barn som familjehemsförälder kan drabbas av separationsångest, vilket i sin tur påverkar anknytningens kvalitet. Barnets bakgrund och tidigare erfarenheter påverkar den anknytning som barnet skapar till sin familjehemsförälder. De uppföljningar som görs enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453), där socialnämnden minst var sjätte månad ska överväga om vården ska fortgå, menar familjehemsföräldrarna skapar svårigheter att knyta an till barnen fullt ut. Uppföljningarna skapar en oro för att separeras för både familjehemsföräldrar och de placerade barnen. / The aim of the study is to gain an understanding of foster parent's perspective on attachment and which opportunities and difficulties there is with the attachment for children in foster care. The study is also describes the way the relationship between the child and foster parent changes over time and how interaction between children and foster parents, child and the biological parents and the child's past experiences can influence the attachment. The study has a qualitative method and is based on interviews with six foster parents. Bowlby's attachment theory has been used to analyze the empirical material and the study has a hermeneutic approach. Foster parent’s experiences give us an understanding that children can create a secure attachment to them and that they can provide a safe base for the children. Foster parents believe that the secure attachment is the same for both younger and older children. The interaction between foster parents, child and the biological parent’s affects the attachment and sometimes situations arise that are difficult to relate to for foster parent, child and birth parents. It is found that children as well as the foster parents can suffer from separation anxiety, which can affect the quality of the attachment. The child’s background and past experiences affect the attachment that the child creates to the foster parent. The study also shows that the follow-ups that are induced by the Social Services Act (SFS 2001:453), every six months for the social services committee to consider whether the treatment should be continued, create difficulties for foster parents to fully attach to the child. It creates a fear of separation for both the foster parents and the children.

I have written an experiential essay about my role as a preschool director and the important work decisions that I face. What is best for the child? That is something that I think is important to take into consideration. In the narrative, I describe how an induction occurs at my preschool. We use an "old" tried and true method which spans two to three weeks, which I believe is best for children under the age of two. They need to first connect with one educator who they are comfortable with before they are secure enough to play and explore the environment of the preschool. In recent years, another method has emerged which is shorter and which has quickly became popular in many preschools. Parents speak favorably of it. Is it because they do not have the time to spend on acclimatization before returning to work? Teachers are also positive, is it to avoid having parents that come and go for several weeks? This affects me and has made me feel pressured to reconsider my decision on which method we should use for acclimatization. The question is whether the short version really is the best seen from a child's perspective?

Bakgrund: Neonatalvården i Sverige är organiserad så att nyfödda barn i behov av intensivvård vårdas en tid på regionsjukhus innan de flyttas till hemsjukhuset för fortsatt vård. Tidigare studier har visat att flytten till hemsjukhuset är en stor och påfrestande händelse för föräldrar som befinner sig i anknytningsprocessen och därför behövs ny kunskap för att förbättra rutinerna och omhändertagandet av föräldrar i samband med återtransport. Syfte: Att undersöka föräldrars erfarenheter i samband med förflyttning av barnet från neonatal intensivvårdsavdelning på regionsjukhus till hemsjukhusets neonatalavdelning. Metod: För att genomföra studien valdes en deskriptiv och kvalitativ design. Resultat: Analysen av föräldrarnas berättelser resulterade i tre olika kategorier att lämna tryggheten, att möta det nya och likheter och skillnader. Resultatet visade att föräldrarna upplevde svårigheter med att lämna tryggheten på regionsjukhuset. De kände oro för flytten till hemsjukhuset och upplevde brist på förberedelser och information. Återtransporten kom ofta oväntat och föräldrarna upplevde många gånger att barnet tvingats att lämna regionsjukhuset för tidigt. Att föräldrar och barn separerades under transporten innebar en stor känslomässig påfrestning. Skillnader i rutiner skapade oro och vissa föräldrar upplevde att hemsjukhusens lokaler och kompetensen hos personalen var sämre. Slutsats: Omhändertagandet av familjer kan förbättras avseende förberedelser och kommunikation, rutiner och likvärdig vård. Rutiner för förberedelse och kommunikation behöver utvecklas för att flytten till hemsjukhuset skall bli så positiv som möjligt för familjen och minimera störningar i anknytningsprocessen. Gemensamma vårdrutiner skulle underlätta anpassningen för föräldrar och lokaler och kompetens behöver anpassas till den verksamhet som bedrivs för att garantera likvärdig vård i olika delar av landet. / Background: In Swedish neonatal care newborns in need of intensive care are transferred to specialized regional hospitals and when the infants’ condition has stabilized they are relocated to community hospitals for convalescent care. Previous studies have shown that moving from one hospital to another is a significant and stressful event for parents during the attachment process. In order to improve routines regarding the care of parents when their infants are transferred, further research is needed.  Aim: The aim of the study was to investigate parents’ experiences of their infants’ transfer from the intensive care unit at the regional center to the neonatal unit at the community hospital. Method: The study was performed in a descriptive and qualitative design. Findings: The analysis resulted in three different categories to leave the safe zone, to face the new and similarities and differences. The result shows that parents find it difficult to leave the safe environment of the intensive care unit. They were worried about going to the community hospital and they sensed a lack of preparations and information. The transfer often occurred unexpectedly and parents felt that their child was forced to leave the intensive care unit too early. During transport, the child was separated from the parents, which was perceived as emotionally stressful. Differences in routines created anxiety and some of the parents felt that the community hospitals did not possess the right premises and competence of staff. Conclusion: Improvements can be made regarding preparations and communication, routines and equal care. There is a need to further develop communication and routines regarding transfers within the Swedish neonatal care system in order to create a more positive experience for parents and minimize the impact on the attachment process. Standardized routines would facilitate the adaption for parents and all neonatal care units need to have adequate facilities and staff to guarantee equal health care in various parts of the country.

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC. Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier. Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker. Det var viktigt att stötta föräldrarna och förmedla trygghet. BVC- sjuksköterskorna såg EPDS screeningen som positiv och önskade ett screeninginstrument för nyblivna pappor. / Background: Depression after childbirth affects more than one out of ten new mothers and could have a negative impact on the baby’s development and the parents relationship. In Sweden every new mother is screened for postpartum depression when the baby is six to eight weeks. Postpartum depression can also affect new fathers but there is no routine for screening them. Aim: The aim of this study was to examine child health care nurses’ experiences and management of postpartum depression in new parents at child care center. Method: The study was based on eight semi-structured interviews with child health care nurses. The data were analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Results: Five categories appeared from the analysis; difficulties identifying postpartum depression, sense of inadequacy, supporting the parents, using screening instrument and to observe as well as 13 subcategories. Conclusion: Child health care nurses experience postpartum depression as unusual in new parents. It could be difficult to separate postpartum depression from depressive symptoms caused by other factors. They found it important to support the parents and provide comfort. Child health care nurses had positive experiences in using the EPDS screening for mothers and wished for a screening instrument for new fathers.

Som obegränsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har väsentlig anknytning till Sverige, under förutsättning att de tidigare haft bosättning här i landet. Vid bedömning av väsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrättad för åretruntbruk, familj samt väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet anses väga tyngre i bedömningen än de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrättad för åretruntbruk inkluderar två olika bostadstyper, nämligen permanentbostäder och fritidsbostäder. Innehav av permanentbostäder medför regelmässigt till väsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostäder aldrig gör det. Ändå har skillnaden mellan bostadstyperna inte dragits i lagtexten, vilket gör det oklart vilka bostäder som faktiskt tillmäts betydelse i praxis. Vidare anses en kvarvarande familj leda till att den utflyttade svenska medborgaren i normalfallet blir väsentligt anknuten. För utländska medborgare som har familj kvar i Sverige är situationen något oklar. Det utländska medborgarskapet tycks inverka bedömningen så att utgången blir den motsatta. Vidare anses väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet utgöra en komplex anknytningsfaktor. Vad som utgör väsentligt inflytande är otydligt. För innehav av tillgångar har en svag gräns på ungefär 10 % dragits. Innehar individen mer än 10 % i svenska bolag kan det tala för att väsentlig anknytning föreligger, medan utgången blir den motsatta om innehavet är mindre än 10 %. Domstolarna är bundna av lag att behandla två fall som är jämförbara lika. Praxis på området visar så är inte fallet. I flertalet mål rörande dessa tre kriterier saknas motiveringar för beslut, vilket gör det svårare för den skattskyldige att begripa utgången. Det i sin tur ger upphov till bristande förutsägbarhet. / Unlimited tax liability exists for individuals if essential connection still consists, provided that previous residence existed. In the assessment of essential connection ten different factors in 3:7 IL shall be considered. Residence set up for year-round-use, family, and significant influence in Swedish business is considered to carry more weight in the assessment than the remaining factors. Residence set up for year-round-use includes two different residence types, namely residence for permanent use and residence used for recreational purposes. Residence for permanent use normally causes essential connection while residence used for recreational purposes never does. This distinction is however not drawn in the legislation, thus it becomes unclear which residences are actually of importance in case law. Furthermore, a remaining family in Sweden normally leads to essential connection for the Swedish citizen who now lives abroad. For foreign nationals who still have family in Sweden, the outcome is somewhat unclear. The foreign citizenship seems to affect the assessment so that the outcome will be the opposite. Further significant influence in Swedish business is considered to be a complex connecting factor. What constitutes significant influence is unclear. For holdings of assets a weak limit of approximately 10 % has been drawn. If the individual owns more than 10 % in the Swedish company, it may indicate that essential connection exists, but the output will be the opposite if the holding is less than 10 %. The courts are bound by law to treat two cases that are comparable alike. Case law shows that is not the case. In the majority of cases concerning these three criteria’s reasoning for the decisions are missing which makes it more difficult for the taxpayer to understand the outcome. This in turn gives rise to a lack of predictability.