Att bli förälder till ett prematurt barn innebär en stor omställning för hela familjen. I dag försöker man ge en familjefokuserad omvårdnad där föräldrarna tidigt involveras. Kängurumetoden används som en omvårdnadsåtgärd där man bland annat försöker stärka anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar. De redan utförda forskningsresultaten som finns publicerade om kängurumetoden är mest inriktade på hur föräldrarna knyter an till sitt barn samt hur säker den är att använda för barnet rent fysiologiskt. Det finns dock lite publicerat och sammanställt om hur kängurumetoden påverkar prematura barn samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sina barn i känguruposition. Syftet med vår studie är att beskriva kängurumetodens påverkan på det prematura barnets välbefinnande samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sitt barn i känguruposition. Litteraturstudien är en litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod ingår. Artiklarna med kvalitativ ansats har handlat om föräldrarnas upplevelser medan de artiklarna med kvantitativ ansats har handlat om det som är mätbart hos de prematura barnen. Resultat visar att kängurumetoden minskar det prematura barnets stress, förbättrar sömnen, förbättrar temperaturregleringen och förstärker anknytningen. Vidare visar det att hos föräldrarna förstärks anknytningen, den ger en tryggare föräldraroll och förbättrar amningen. I diskussionen reflekterar vi över hur anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar påverkas när ett prematurt barn föds. Vi diskuterar hur kängurumetoden kan påverka barnets olika fysiologiska värden och vad det kan innebära för barnet. Utifrån vår studie reflekterar vi över sjuksköterskans roll i att stötta föräldrarna när det gäller utförandet av kängurumetoden. Vi menar även att det finns ett stort behov av vidare forskning inom de områden som vårt syfte berör. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

BVC-sjuksköterskor i Sverige träffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsår, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Arbetet med att främja hälsa kan påbörjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhälsovården. Bristande samspel mellan föräldrar och barn under spädbarnstiden kan leda till bestående negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien är att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hälsofrämjande arbete för att underlätta trygg anknytning och gott samspel mellan spädbarn och föräldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer tre kategorier och tio subkategorier som beskriver BVC-sjuksköterskors hälsofrämjande arbete. Kategorierna utgörs av den goda starten, stärka föräldrarollen och stödjande insatser. BVC-sjuksköterskorna i studien beskriver det som viktigt och grundläggande att arbeta med samspel och anknytning för att öka barns och föräldrars välmående samt för att gynna barns utveckling. Resultatet i studien kan bidra till djupare förståelse för BVC-sjuksköterskors arbete. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Hudnära vård är en vårdform som införts i Sverige för friska, fullgångna barn under vårdtiden på BB. Det finns forskning på de fysiologiska fördelarna för mamma och barn men lite forskning när det gäller hur mammor upplever hudnära vård. För att barnmorskan ska kunna stödja och främja anknytningen mellan mamman och barnet är det viktigt att få kunskap om mammornas upplevelse. Därför är syftet att beskriva hur nyblivna mammor upplever hudnära vård för det friska, fullgångna barnet de första timmarna efter förlossning och på BB. Sju kvinnor intervjuades på BB-avdelningen 12-48 timmar efter sin förlossning. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; barnet ger trygghet, samspelet underlättas mellan mor och barn och första mötet med barnet förstärks. Studien visade att mammorna upplevde trygghet och ett välbefinnande när de hade sitt barn nära. De beskrev ett lugn, både i själen och fysiskt när de var nära sitt barn. Barnen grät mindre och kom lättare till ro. För flera mammor blev amningen en naturlig del när de hade sitt barn nära. Mammorna kände bekräftelse från barnet och samspelet mellan mamma och barn stärktes. Barnmorskor kan uppmuntra och stödja mammor i att ha sitt barn nära, först på förlossningen och sedan under BB-tiden och hjälpa mamma och barn på deras gemensamma, fortsatta resa i livet. / Program: Barnmorskeutbildning

Studien avser att belysa kriminalvårdens syn på barnperspektivet gällande medföljande barn med sin frihetsberövade mamma i anstalt. Vidare avser studien att belysa samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten i dessa ärenden, utifrån barnets bästa. Studien är baserad på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från fyra av kriminalvårdens kvinnoanstalter som kommit i kontakt med medföljande barn i anstalt. Författarnas teoretiska utgångspunkt har varit att analysera resultatet av intervjuerna utifrån ett anknytningsteoretiskt förhållningssätt. Resultatet visar att kriminalvården har en god kännedom om och kan tillgodose barns grundläggande behov i spädbarnsålder, men saknar i dagsläget resurser att tillgodose behoven hos äldre barn. Vidare visar resultatet att en god samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten är en förutsättning för att vistelsen på anstalt ska bli så bra som möjligt för barnet, och att det finns mer att önska av nuvarande samarbete mellan myndigheterna.

The aim of this study was to examine how the social service workers reflect on their work in cases when a child is placed in foster care. Both with people who works with the child before the decision and the placement is made and the people who works with it after after the placement. The study examined how social workers worked with the aspects of relationships and contact, both between social worker and the biological parent but also between the child and the child's biological parents. This study provides a understanding of how social workers reflect on concepts such as attachment and relationships during the process of foster care, both before and after the placement is done. The investigation has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with social workers who are a part of the process either before or after the placement is done. Four interviews have been conducted with social workers that are involved before the placement and four interviews have been conducted with social workers who are involved after the placement. In the thematic data analysis of the empirical interview material was coded. At first, an initial coding was done. After that a selective coding was carried out where the codes that were recurrent and significant for the study was made into the themes that made the results of the study.   The results of the study show that the process of placing a child in foster care is complex. Attachment, relationships and the juridical process was aspects of this process that the participants considered important. A child's attachment was something they considered important because it was of great importance for a child's development. The relationships were something that the participants considered to be a challenge to work with. The clients need to get a new social worker after the placement which complicates the work regarding relationships. There is also a conflict of interest and a difficulty to cooperate between the parties. The juridical process is an aspect were the participants considered needed improvement. The participants considered them to have to minimal of an influence on the process. They considered that they needed more influence because the people who works in the legal system do not have the same amount of knowledge considering a child’s development that the participant have.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever som har gått på samma högstadieskola upplever skolans brottsförebyggande arbete. Studiens deltagare är unga vuxna som relativt nyligen avslutat sin skolgång. Ett antal av de intervjuade har själva begått brott. Det vi har studerat är skillnader i deras erfarenheter av samma skolas brottsförebyggande arbete. För att kunna besvara våra forskningsfrågor har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Vi har använt oss av en tematisk analys där vi belyser olika områden. Resultatet har sedan tolkats med stöd av Hirschis teori om sociala band. Vad vi kommit fram till är att flera av de informanter som själva hade begått brott inte enbart ansåg att skolan inte varit brottsförebyggande, utan även att den påverkade deras egna livsval i negativ riktning.

<p>Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten. Resultatet visar att framför allt bristande tillgång på social interaktion och bristande eftertanke har samband med våldsbrottslighet hos personer lagförda för våldsbrott och att dessa faktorer är av intresse för att predicera framtida våld.</p>

<p>För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på engelska och hade abstrakt. 18 artiklar valdes som har granskats och kvalitetsbedömts. De flesta studier var kvantitativa och jämförande. Resultatet redovisades i en figur, löpande text och i en tabell. Studien har visat på flera negativa tendenser under den första tiden efter förlossningen som försenad anknytning och amning. Mamman hade även svårigheter att sköta om barnet under de första dagarna postpartum vilket gav pappan en mer framträdande roll. Den första tiden efter förlossningen är en viktig tidpunkt för anknytningen. Det är därför viktigt att vårdpersonal har kännedom om anknytningsteorin och vet hur de ska arbeta för att stärka och stötta familjen den första tiden så att familjen får en god anknytning och en bra start.</p> / <p>For the newborn child it is important that directly have skin to skin connection and thereby a good ability to bond with his parents. An early attachment is very important for the child’s wellbeing and comfort. After a cesarean delivery mother and child are separated the child’s first hours in life. The purpose of this review literature study was to find out if the attachment between the child and the patents affects after a cesarean delivery. Relevant literature has been found in the Medline and the Cinahl databases. The criteria of selection where that the study’s responded to this study’s purpose, that they where written in English and had an abstract. 18 study’s where chosen and has been revised and quality judged. Most of the study’s where quantitative and comparative. The result is shows in a figure, running text and in a table. The study has shown several negative tendencies during the postpartum period such as bonding delay and later breast-feeding establishment. The mother had also difficulties to take care of her child the first day’s postpartum witch gave the father a more leading role in the caretaking activities. The first day’s postpartum is crucial for the attachment and it is important that caregivers has knowledge about the attachment theory and that they know how to strengthening and support the family so they can establish a fine bonding and attachment.</p>

<p>Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrar</p><p>ser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten om</p><p>vad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattning</p><p>om sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning som</p><p>bedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessa</p><p>avhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva.</p><p>Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett ur</p><p>barns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskap</p><p>ut? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappa</p><p>ska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skriva</p><p>uppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar om</p><p>bra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälder</p><p>om och vikten av gränssättning. Studien utgår dels från Bowlbys anknytningsteori,</p><p>där bindning och en trygg bas är centrala begrepp. Vi anlade ett systemperspektiv</p><p>i vår kvalitativa analys och tittade på föräldraskap både utifrån familjen</p><p>som ett socialt system och familjen sett i ett samhällssystem. Analysen indelades i</p><p>olika teman som både bygger på de frågeställningar barnen hade vid uppsatsskrivandet</p><p>och de mönster vi kunde se i deras uppsatser.</p><p>Resultatet av empirin visade att ett gott föräldraskap handlar om att ge sina barn</p><p>omsorg, skydd och trygghet. Vi kunde även se en viss skillnad i hur den undersökta</p><p>gruppen barn beskriver en bra mamma respektive en bra pappa.</p> / <p>In social work with children and families parenting is an important matter. Children’s</p><p>and parent’s point of view in this matter are of great importance. What</p><p>might be included in good parenting therefore needs to be examined. Children’s</p><p>opinion about their daily life is seldom asked for. When overlooking the scientific</p><p>research that has been made about children and their situation, it became clear that</p><p>the empirical material in a very small amount comes from children themselves.</p><p>The purpose of this study was to obtain deeper knowledge about what good parenting</p><p>is from children’s perspective. Our questions were: What are children’s</p><p>beliefs about good parenting? Are there any differences between a good mother</p><p>and a good father? In order to answer these questions we gave a group of children</p><p>in 6-th class the task to write an essay about good qualities in parents, what’s important</p><p>to be able to talk to ones parents about and the importance of boundaries.</p><p>The study emanates from Bowlby’s attachment theory which holds attachment</p><p>and a secure base as central concepts. In our qualitative analysis we applied a</p><p>systems perspective and looked at parenting as a social system from a family perspective</p><p>as well as from a society perspective. The analysis was classified in</p><p>themes that emanated from the questions the children used when writing their</p><p>essays.</p><p>The results showed that good parenting is about giving the children care, protection</p><p>and security. We were also able to see certain differences in how this group</p><p>of children described a good mother and a good father.</p>

<p>The overarching purpose of the study was to examine the effects of infant massage and to put these effects in</p><p>context with mother – child attachment. The intention was also to study whether these effects have any relevance</p><p>for social work. This was accomplished by studying earlier research, theory and laws but also through interviews</p><p>with mothers who have followed through a course in infant massage. The main questions of the study was: After</p><p>the completion of the course and after using the massage technique at home, does the mother experience that the</p><p>bond with their child is influenced by the technique and are the mothers more apprehensive of their child’s</p><p>signals? Has the mothers observed any signals from their infants during the massage and if so what has been</p><p>their reaction? Does the mothers experience that the massage has provided any physiological effects? Has the</p><p>completion of the course provided the mothers with knowledge that’s had an effect in their ways of parenting? In</p><p>what way does the earlier research, reports and laws deal with the benefits and risks of a secure or insecure</p><p>attachment, and can the quality of the attachment have any meaning in the social work? A qualitative approach</p><p>was chosen with respondent-interviews. The respondents were mothers, currently living in Örebro who</p><p>completed a course of infant massage with an instructor within International Association of Infant Massage</p><p>(IAIM). All of the mothers experienced positive effects by the massage both within the child as well as</p><p>themselves. Earlier research inclines that touch influences the mother – child attachment through bodily</p><p>chemical processes but also through emotional experiences acquired by the infant. Touch is the first way of</p><p>communicating with the infant, and this is also a way of strengthening attachment. Fogel schneiders (1996)</p><p>conclusion by this is that the contact between caregivers and child is strengthen by infant massage. A secure</p><p>attachment has positive effects for the child which might motivate the usage of attachment-strengthening</p><p>methods, such as infant massage, within social work.</p> / <p>Det övergripande syftet med studien var att undersöka effekter av spädbarnsmassage och att koppla dessa till</p><p>anknytning mellan mor och barn och huruvida dessa effekter kunde ha relevans för socialt arbete. Detta genom</p><p>att studera tidigare forskning, teori, rapporter och lagar samt genom att utföra intervjuer med mödrar som</p><p>genomgått en kurs i spädbarnsmassage. Frågeställningarna var: Upplever mödrarna efter genomgången kurs i</p><p>spädbarnsmassage och praktiserande av metoden att kontakten med barnet har påverkats och att sensitivitet</p><p>inför barnets signaler ökat? Vilka signaler tycker sig mödrarna ha sett hos barnen under spädbarnsmassagen</p><p>och hur har de bemött dessa? Upplever mödrarna att praktiserande av spädbarnsmassage givit fysiologiska</p><p>effekter? Tycker sig mödrarna efter genomgången kurs i spädbarnsmassage ha tillägnat sig kunskaper som</p><p>påverkat dem i föräldrarollen? Vad säger tidigare forskning, teori, rapporter och lagar om vilka förtjänster och</p><p>risker som kan finnas med en stark respektive svag anknytning samt vilken betydelse anknytningens kvalitet kan</p><p>tänkas ha för socialt arbete? En kvalitativ metod valdes och respondentintervjuer genomfördes med mödrar som</p><p>genomfört spädbarnsmassagekurs i Örebro, med en instruktör utbildad i International Association of Infant</p><p>Massages (IAIM:s) metod. Mödrarna kunde alla skönja positiva effekter både hos barnet och hos dem själva</p><p>efter genomgången kurs och praktiserande av metoden. Forskning tyder på att beröring påverkar samspel och</p><p>anknytning mellan omsorgspersonen och barn. Detta dels genom kroppsliga kemiska processer men också</p><p>genom känslomässiga erfarenheter som barnet tillägnat sig. Då beröring ses som ett första sätt att kommunicera</p><p>med barnet och beröring anses stärka anknytningen dras slutsatsen av Fogel Schneider (1996) att kontakten</p><p>mellan omsorgspersoner och barn stärks vid användning av spädbarnsmassage. Stark anknytning har visat på</p><p>positiva effekter hos barn vilket kanske kan motivera till användning av anknytningsstärkande insatser, såsom</p><p>exempelvis spädbarnsmassage, inom socialt arbete.</p>