Den här studien, med en kvalitativ forskningsansats, syftar till att undersöka hur nio förskollärare beskriver sitt arbete kring barns anknytning i förskolan. Vi har valt att genomföra nio semistrukturerade intervjuer med förskollärare på fem olika förskolor i två olika kommuner. Datainsamlingen har analyserats utifrån anknytningsteorin och omsorgsetiken. I studiens resultat framkommer att förskollärare anser att anknytningen har en betydande roll för barnen i förskolan under hela förskoletiden. Förskollärare använder flera olika strategier: skapa mindre barngrupper eller sammanhang, vara nära och intresserade för barnen samt lyhörda för det enskilda barnets behov. Samtidigt indikerar resultaten på att förutsättningar för barns anknytning utmanas genom att: externa vikarier tas in, inskolningen pausar verksamheten samt att det behövs en balansgång i relationsskapandet med barnen. Slutsatsen i studien är det är förskollärarnas bemötande och kunskap till anknytning som ligger till grund för barnets anknytningsprocess.

Studiens syfte var att bidra med fördjupad förståelse om hur förskollärare och vårdnadshavare uppfattar att förskolan arbetar för att tillgodose barnets trygghetsbehov, samt synliggöra om vårdnadshavarnas och förskollärares uppfattningar skiljer sig åt. Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) beskriver att förskolan ska präglas av en trygg och omsorgsfull atmosfär, därav finns ett intresse i studien att synliggöra hur förskolan gör för att tillgodose barnets trygghetsbehov utifrån både förskollärares och vårdnadshavares perspektiv. Vidare upplevs också en utmaning i dagens förskola, där största fokus tycks vara barnets utveckling och lärande vilket gör att den omsorgstagande biten ibland kommer i skymundan. Därmed skapas ett intresse genom studien att synliggöra om vårdnadshavare och förskollärares upplevelser kring tryggheten på förskolan skiljer sig. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som tillämpats genom semistrukturerade intervjuer där tio intervjuer har gjorts, varav fem genomförts med förskollärare och resterande fem med vårdnadshavare. Vidare bygger studien på en fenomenografisk ansats, då det finns ett intresse att synliggöra hur olika människor uppfattar barns trygghetsbehov i förskolan. Studien har bidragit med konkreta exempel på hur förskollärare och vårdnadshavare uppfattar att förskolan gör för att skapa en trygghet för barnen i verksamheten. I resultatet framkom att förskolan tillgodoser barnets trygghetsbehov genom att tillämpa olika strategier i bemötandet av barnet, erbjuder fysisk kontakt och emotionell närvaro, kommunicerar med hemmet och erbjuder och utformar en miljö som skapar trygghet i barngruppen, där såväl rutiner som trygghetsobjekt är betydelsefulla. Det framkom också skillnader i resultatet mellan förskollärares och vårdnadshavares erfarenheter av hur förskolan agerar för att skapa trygghet för barnen. Då vårdnadshavarna utryckte en önskan av en bättre relation mellan hem och förskola, positiva överlämningar, att samtal inte sker över huvudet på barnen och att trygghetsobjekt ska erbjudas i större utsträckning. På så vis kan studien leda till att de som tar del av den kan få en begynnande inblick i båda parternas perspektiv.

Abstract År 2020 drabbades världen av en pandemi som fick namnet covid- 19 vilket gjorde att människors sociala sammanhang och levnadsförhållande ändrades. För att skydda människor från sjukdom och begränsa smittspridningen i Sverige gick regeringen och FoHM ut med allmänna råd till befolkningen. Restriktionerna och de allmänna råden gavs ut till både allmänheten och verksamheterna (Folkhälsomyndigheten, FoHM 2021). Då det ännu inte finns så mycket forskning om hur det påverkat anknytningen mellan förskollärare och barn i förskolan är det ett relevant ämne att studera. Studien handlar om hur förskollärarna betraktar anknytningen i förskolan under pandemin samt hur den kan ha förändrats av restriktionerna. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares erfarenheter av anknytning under barns inskolning i förskolan under pandemin. Vi använde oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att kunna få vårt syfte och våra forskningsfrågor besvarade. Vi intervjuade sju förskollärare i södra Skåne för att synliggöra deras perspektiv och erfarenheter kring anknytning under inskolning i relation till pandemin. I analysen använde vi anknytningsteorin för att kunna få en ökad förståelse för det som studeras. Resultatet visar hur pandemins restriktioner påverkat inskolningen och anknytningen i förskolan både positivt och negativt. Exempelvis upplevdes anknytningen mellan förskollärare och barn lättare att skapa samt att kommunikationen mellan förskollärare och vårdnadshavare begränsats.

Denna uppsats handlar om hur olika förskollärare arbetar med olika inskolningsstrategier i förskolan. Det vill säga hur det använder sig av en viss strategi och varför. Syftet med studien är att undersöka hur de olika inskolningsstrategierna påverkar pedagoger och barn. Vidare handlar studien om att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn ska knyta an och på så sätt skapa sig en anknytningsrelation. Vi ville även studera vad det finns för faktorer som bidrar till en trygg inskolning och hur de pedagoger vi intervjuade bidrog till en trygg inskolning på deras förskola. En sista frågeställning vi har i studien är vilka verktyg pedagogerna har erfarenhet av att vara användbara vid en inskolning. Under hela arbetet har vi utgått ifrån pedagogernas synsätt samt tolkning av våra frågeställningar. I studiens resultat blir det tydligt att inskolningsstrategier är ett komplext ämne där det i grunden handlar om att få det nya barnet tryggt på förskolan. Det nya barnet ska alltså beroende på vilken strategi vänja sig vid ny miljö samt omgivning under en kort period vilket kan vara påfrestande. Det framkommer även i resultatet att det krävs tid och engagemang av pedagogen för att ett barn ska känna sig tryggt, samt för att barnet ska kunna skapa en anknytningsrelation. Vi har utgått ifrån anknytningsteorin som härstammar från John Bowlby (2010), där trygg bas är ett begrepp som än idag är centralt vid inskolning. Vi presenterar även olika sorters anknytning och hur dessa kan utspela sig när en inskolning äger rum. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare på olika förskolor. Detta för att se hur deras inskolning ser ut, om de använder någon särskild strategi och hur de arbetar för att knyta an till nya barn. Vi spelade in intervjuerna, sedan transkriberade vi materialet för att slutligen analysera och få fram ett resultat.

Studien avsåg undersöka psykoterapeuters upplevelse av interpersonella mönster hos personer som sökt samtalsbehandling för vulvasmärta.

Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som förekommer i det offentliga men framför allt bakom hemmets stängda dörrar. Det finns ett mörkertal vad gäller våldets omfattning eftersom många övergrepp aldrig anmäls på grund av rädsla. Våldet uttrycker sig såväl fysiskt som psykiskt, genom slag, sexuella övergrepp, kontrollutövande eller verbala kränkningar. Utsattheten förekommer i olika former där vissa kan anses mer utsatta än andra. De kvinnor som kommer till Sverige från andra länder för att leva med en man i Sverige kommer sällan med vetenskap om att mannen är våldsam, det visar sig senare. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka kvinnans möjligheter till ett fortsatt uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 16 § utlänningslagen (2005:716) när förhållande brustit på grund av mannens våld mot kvinnan. Metoden som har använts i denna undersökning är den rättsdogmatiska metoden där lag, förarbeten, praxis, ratificerad konvention samt doktrin studerats. Till en början förekommer en redogörelse för bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av anknytning, följt av de omständigheter som kan ge kvinnan rätt till fortsatt uppehållstillstånd när denna anknytning brustit på grund av mannens våldsutövande. Vidare berörs de internationella åtaganden som Sverige åtagit sig att följa och slutligen utreds det om Sverige erhåller rätt fokus vad gäller utredningen av rätten till fortsatt uppehållstillstånd för våldsutsatta. Av resultatet framgår att kvinnan har möjligheter till fortsatt uppehållstillstånd enligt bestämmelsen i 5 kap. 16 § första stycket 2 UtlL, men att denna tillämpning ställer ett strikt beviskrav på kvinnan.

I denna studie undersöktes förskollärares perspektiv kring deras arbete med barns trygghet och anknytning samt vilka förutsättningar barnen ges till detta, kopplat till deras första introduktion i förskolan. Studien har en kvalitativ design och grundar sig på intervjuer med åtta förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet visade generellt en samstämmig syn hos förskollärarna, där viktiga aspekter var att en trygg anknytning kräver tid, att kontakt med vårdnadshavare har betydelse för att knyta an till barnet och att förskollärare behöver anpassa sina strategier eftersom introduktionen kan skilja sig från barn till barn. Utifrån anknytningsteorin och dess centrala begrepp stärktes resultatet. Resultatet stämde även överens med mycket av den tidigare forskningen som bland annat nämner att tid är en viktig faktor för att skapa anknytning. Studien bidrog i sin helhet med kunskap kring förskollärares syn på sitt arbete med barns trygghet och anknytning kopplat till deras första introduktion i förskolan.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares erfarenheter av olika introduktionsmetoder med avseende på anknytning och trygghet. Metoden vi använt är kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex förskollärare. Vi har använt anknytningsteorin som teoretisk utgångspunkt och några av de centrala begreppen, bland annat anknytning, trygg bas och anknytningsmönster. Dessa begrepp har vi använt för att analysera resultatet. Resultatet visade att introduktion i förskolan är viktigt och grundläggande för anknytning och trygghet hos barnet. Resultatet visade även att valet av introduktionsmetod varierade och att förskollärarna hade skilda åsikter om vilken metod de ansåg vara den bästa. Inga slutsatser drogs om längdens påverkan på anknytningen.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur förskollärare uppfattar betydelsen av trygghet för barns meningsskapande i förskolan. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna anser att trygghet ligger till grund för barns utforskande, vilket utgör en grund för barns meningsskapande. Vidare framkom det att förskollärarnas tillvägagångssätt kan vara betydande för hur barnen utvecklar trygghet till personalen och hur det i sin tur bidrar till meningsskapande för barnen. Slutsatsen av denna studie styrker resultat från tidigare forskning om betydelsen av barns trygghet i förskolan. Dennastudie har bidragit till att redogöra för förskollärares beskrivningar av deras huvudsakliga arbetssätt vad gäller barns trygghet i förskolan och trygghetens betydelse för barns meningsskapande.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förstår anknytning i relation till introduktion av barn i förskolan. ·       Hur beskriver förskolläraren att anknytning tillämpas vid introduktion? ·       Vilken förståelse kring trygghet hos barnet framträder hos förskollärarna? Studiens syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av fokusgruppsintervjuer som totalt omfattat nio deltagare, alla är utbildade förskollärare eller barnskötare. Detta har skett i tre separata fokusgruppsintervjuer. Studiens forskningsansats är kvalitativ och den teoretiska inramningen är anknytningsteorin. Den insamlade empirin har med hjälp av en tematisk analysmetod analyserats och resultatet visar hur personal i förskolans verksamhet arbetar för att ge barnen en god introduktion. I studien framgår hur samverkan med hem och förskola anses central i att skapa trygghet för barnet. Studien visar även hur personalen använder sig av den befintliga barngruppen som en hjälp i introduktionen för att skapa relationer mellan barnen på avdelningen, på så vis skapas anknytning till andra barn och till personalen på avdelningen.