Denna uppsats ämnade ge en ökad förståelse för elevers uppfattning av poesi med lokal anknytning i svenskundervisningen på gymnasiet. För att möta studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en lärsekvens designad utifrån Selander och Kress (2017) modell för didaktisk design vid en gymnasieskola i Malmfälten. Data samlades in genom fältanteckningar från observation av lärsekvensen samt genom inspelade och transkriberade elevgruppsintervjuer (n:11). Det empiriska materialet analyserades med hjälp av Felskis teorier om skönlitteraturens värden med fokus på igenkänning (2008; 2020). Resultatet visar att dikter med lokal anknytning hade betydelse för elevernas läsupplevelse och att dikterna skapade utrymme och engagemang för samtal kring identitet, kultur och språk. Resultatet belyser också betydelsen av erkännandekulturer i poesiundervisningen för elevernas läsupplevelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare gör för att bygga trygga relationer till barnen i förskolan samt undersöka varför anknytning är en viktig del i relationsbyggandet. Tidigare forskning påvisar att trygga anknytningar mellan förskollärare och barn har en positiv effekt på barns sociala utveckling, både i det tidiga och senare stadiet i livet. Det är en kvalitativ undersökning där enkäter med fem öppna frågor har använts. Enkäterna har skickats ut via epost till förskolor samt på den sociala nätverkstjänsten Facebook i stängda grupper för förskollärare. Empirin analyserar vi utifrån John Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visar att respondenterna är överens om att de aktivt tänker på hur de bygger relationer med barnen i förskolan. Resultatet visar även att vara lyhörd, närvarande, stöttande och se barns individuella behov är viktiga egenskaper att förhålla sig till som förskollärare när det handlar om att bygga trygga relationer till barnen i förskolan. Slutsatsen är att förskollärarens arbete kring relationer och anknytning till barnen i förskolan har betydelse för barns lärande och utveckling.

Bakgrund: Post partum depression är den vanligaste psykiatriska störningen som kan uppstå efter en förlossning. Ungefär 13 % av alla nyblivna mammor drabbas eller visar tecken på en depression. Syftet: Syftet med studien var att beskriva BVC sköterskans reflektioner och erfarenheter av att stödja mammor med Post partum depression. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta BVC-sköterskor på fem hälsocentraler medverkade. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: EPDS var en bra enkät för att hitta mammor med PPD och för att få ett bra samtal med mammorna. Svårigheter framkom då mamman inte kunde det svenska språket. Det var viktigt att se mamman, inte bara barnet och att ge tid för stöd och samtal. Mammorna följdes upp via telefon och täta besök på mottagningen vid behov. Det upplevdes svårt då mamman inte ville ta emot hjälp när BVC-sköterskan bedömde att hon behövde detta. BVC-sköterskorna beskrev att mammor som visat sig ha PPD hänvisades till en psykolog. BVC-sköterskan ansåg sig inte ha tillräckligt mycket kunskap för att ge behandlande samtal men kunde lyssna och ge stöd genom att finnas där för dem. Slutsats: EPDS-enkäten är ett bra verktyg för att tidigt fånga upp mammor med PPD, enkäten är också ett bra stöd i samtalet med mamman. Det är viktigt att fokusera på mamman och inte bara på barnet och att tillräckligt med tid för samtal avsätts för att ge stöd. Mer handledning och utbildning behövs inom ämnet PPD för att kunna ge bättre stöd till mammor men även papporna. / Introduction: Postpartum depression is the most common psychiatric disorders that may occur following childbirth. Approximately 13% of all new mothers suffer or shows signs of depression. The purpose: The purpose of this study was to describe the child health care nurse´s reflections and experiences to support mothers with post partum depression. Method: Descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses at five health-centers participated.  Semi-structured interviews were conducted and analyzed by qualitative content analysis. Results: EPDS was an adequate instrument in order to find mothers with PPD and to initiate positive conversations with mothers. Difficulties emerged when mothers didn’t speak Swedish. It was important to see the mother, not just the child and to give time for support and conversations. Mothers were followed-up by telephone made frequent visits to the clinic when necessary. It was difficult when mothers didn’t accept help even though the child health care nurse found it necessary. Mothers who had PPD symptoms were referred to a psychologist by the child health care nurse. The child health care nurse’s perceived deficient knowledge providing therapeutic conversations but could listen and provide support by being there for the mothers. Conclusion: EPDS is an adequate tool for early identification of mothers with PPD, the instrument is a good help when talking to the mother. It is important to focus on the mother and not just on the child and allow enough time for conversation aside providing support. More guidance and training is needed within the topic PPD for improved support to mothers, but also fathers.

Introduction: Studies have shown that having a preterm infant may cause stress and powerlessness for parents. It is important to support parents around the feeding situation, and that the Neonatal Intensive Care Unit (NICU) has appropriate space and place to help the family to bond to each other. For the healthcare professionals it is important to promote skin-to-skin contact and breastfeeding; particularly for preterm infants. There are many studies on parent’s experiences of NICUs and a few studies on parent’s experiences of feeding their infant in the NICU. Objective: The objective of this study was to explore parents experiences of feeding their infant in the NICU. Design: The study was conducted using an ethnographic design. Results: A global theme of ‘The journey in feeding’ was developed from four organising themes: ‘Ways of infant feeding’; ‘Environmental influences’; ‘Relationships’ and ‘Emotional factors’. These themes illustrate the challenges mothers reported with different methods of feeding. The environment had a big impact on parent’s experiences of infant feeding. Some mothers felt that breastfeeding seemed unnatural because their infant was so tiny but breastfeeding and skin-to-skin contact helped them to bond to their infant. The mothers thought it was difficult to keep up with the milk production by only pumping. Routines were not inviting parents to find their own rhythm. They also felt stressed about the weighing. Healthcare professionals had positive and negative influences on the parents. Conclusions: This study demonstrates that while all parents expressed the wish to breastfeed, their ‘journey in feeding’ was highly influenced by method of feeding, environmental, relational and emotional factors. The general focus upon routines and assessing milk intake generated anxiety and reduced relationality. Midwives and neonatal nurses need to ensure that they emphasise and support the relational aspects of parenting and avoid over-emphasising milk intake and associated progress of the infant / Introduktion: Studier har visat att få ett prematurt barn kan orsaka stress och maktlöshet hos föräldrar. Det är viktigt att stödja föräldrarna runt matsituationen av barnet och att neonatalavdelningen har tillräckligt med plats för att hjälpa familjerna att knyta an till varandra. För sjukvårdspersonalen är det viktigt att främja hud-mot-hud och amning, särskilt för tidigt födda spädbarn. Det finns många studier om föräldrars upplevelser om neonatalavdelningar men få studier om föräldrars upplevelser av att mata sitt barn på neonatalavdelning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelserna föräldrar hade av att mata sina barn på neonatalavdelning. Design: Studien genomfördes med en etnografisk metod. Resultat: Ett globalt tema av ’Matresan’ utvecklades från fyra olika organisationsteman: ’Olika sätt att mata barnet’, ’Miljöns påverkan’, ’Relationer’ och ’Känslomässiga faktorer’. Dessa teman visar på de olika utmaningar föräldrarna upplevde vid de olika matsituationerna av barnet. Miljön hade en stor inverkan på föräldrarnas upplevelser av matsituationerna hos barnen. En del mammor upplevde amning som onaturligt eftersom deras barn var så små men att amning och hud-mot-hud hjälpte dem att knyta an till deras barn. Mammorna tyckte att det var svårt att hålla igång mjölkproduktionen genom att endast pumpa. Rutinerna på avdelningen hjälpte inte föräldrarna att hitta sin egen rytm. De kände sig även stressade av att väga barnet. Sjukvårdspersonalen hade både positiv och negativ inverkan på föräldrarna. Slutsats: Den här studien visar att trots att alla föräldrar önskade att amma så påverkades matresan av val av mat-metod, miljön, relations- och känslomässiga faktorer. Det generella fokuset på rutiner och intaget av mängden bröstmjölk genererade i ångest och minskade anknytningen. Barnmorskor och neonatalsjuksköterskor måste lägga störst fokus på att stödja

No description available.

Föräldrars mentaliseringsförmåga är avgörande för ett barns psykiska hälsa och utveckling. Utifrån detta utformades föräldragruppsbehandlingen Perspektiv med eklektisk utgångspunkt i framför allt Theraplay och Dialektisk beteendeterapi. Behandlingen gavs till föräldrar med barn mellan 0-12 år med allvarlig barnpsykiatrisk problematik med varierad symtombild och etiologi. En kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer genomfördes med syfte att undersöka föräldrars erfarenheter av behandlingen och eventuella upplevelser av effekt. Resultaten redovisas i teman som visar upplevelse av god effekt, vilket tolkas och diskuteras utifrån terapeutisk gruppeffekt, mentaliseringsutveckling och generalisering i vardagen vilka bygger på varandra i en cirkulär process. Resultaten stöder tidigare forskning som visar att föräldragruppsbehandling och mentaliseringsutveckling i grupp är effektivt. Studiens resultat motiverar fortsatt användning inom barn- och ungdomspsykiatrin och fortsatt metodutveckling.

Barn som växer upp med våld i hemmet är inte ovanligt. Under 2015 gjordes 4070 anmälningar om fysiskt våld mot barn Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Betydligt fler barn än så utsätts för psykisk misshandel genom att bland annat bevittna våld mot sina omsorgspersoner. Både fysisk och psykisk misshandel kan få allvarliga konsekvenser för barnets utveckling och de barn som är drabbade utgör också en riskgrupp vad gäller att hamna snett längre fram i livet. Syftet med studien är att få ökad kunskap om upplevelser och konsekvenser av att på nära håll leva med våldet under uppväxten. Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats med viss induktiv inriktning, där datainsamlingen gjorts genom intervjuer av fyra, idag vuxna personer utifrån deras utsatthet av våld under uppväxten. Till intervjun användes en intervjuguide med fyra rubriker. Under varje rubrik fanns några uppföljningsfrågor som ansågs svara mot syfte och frågeställningar. Materialet har analyserats med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Det studien visat är att isolering av känslor och otrygghet blir konsekvenser av att växa upp med våld i hemmet. Slutsatserna i studien visar att känslor som funnits under uppväxten omformas och till viss del präglar det vuxna livet.

Bakgrund: Barn som föds för tidigt mår i allmänhet bäst av att vårdas av sina föräldrar dygnet runt. Att övergå från öppna rum till familjerum innebär en omställning för personal. Det finns få svenska studier som belyser hur personalen upplever denna förändring. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personalens upplevelser av arbete och arbetsmiljö efter en genomförd flytt till nya lokaler och införandet av samvård. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med 12 deltagare fördelade på två fokusgruppsintervjuer samt 4 enskilda intervjuer med nyckelpersoner. Dataanalyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema" Realiteten som hinder för att uppleva visionen" med två huvudkategorier som beskrev personalens upplevelser efter den genomförda flytten "Visionen om arbetsmiljön som inte uppfylldes" och "Visionen om föräldrar och barn". Därtill identifierades 12 underkategorier som beskrev personalens upplevelser av förändringsarbetet och processen det inneburit med flytten till en ny vårdbyggnad. Det fanns svårigheter och utmaningar för personalen att gå från öppna rum till enskilda familjerum och införandet av familjecentrerad samvård. Personalen ansåg att lokalerna var dåligt planerade och de hade önskat att deras erfarenheter och åsikter hade vägt tyngre i planeringen. Dock upplevdes vården bättre för barn och familjer efter att familjerum blev tillgängliga. Slutsats: Det finns svårigheter och utmaningar för personalen med att införa samvård som en ny vårdform. Personalen anser ändå att det är det bästa för barnet och familjen. Att involvera personalen och använda deras kunskap och erfarenhet är viktigt vid byggandet av en ny avdelning och införande av samvård eftersom det påverkar deras arbetsmiljö. Nyckelord: Neonatalvård, Familjecentrerad samvård, Samvård, Arbetsmiljö, Anknytning / Bakground: Children born prematurely are in general best cared for by their parents around the clock. The transition from an Open-Bay to a Single-Room unit entails a new way to care for the family and collaboration with staff. There are few studies that illustrates how staff perceive this change. Aim: The aim of the study was to describe staff's experiences of the working environment and working with Family-centered care in a Single-Family-Room unit. The method: The study was conducted with a qualitative design, in which two focus groups with 12 participants and four individual interviews were conducted. Data were analyzed using qualitative content analysis. The result: The result showed an overall theme "Reality as a barrier for experiencing the vision". Two main categories described the staff's experiences after completed the move:"The vision of the work which was not fulfilled" and "The vision of parents and children". In addition, 12 subcategories were identified that described the staff's difficulties and challenges in moving from working in Open-Bay to Single-Room unit. The staff felt that the premises were poorly planned and they had hoped that their opinions had been taken in to account in the planning process. With regard to the care for the family, staff experienced beneficial improvements after introducing Single-Rooms. Conclusion: There are difficulties and challenges for the staff to introduce rooming as a new form of care. The staff believe that it is best for the child and the family. Involving staff and use their knowledge and experience is important in the construction of a new department and the introduction of rooming because it affects their working environment. Nyckelord: Neonatal Nursing, Family Centered Care, Rooming, working environment, Attachment

Bakgrund: Allt fler prematura barn överlever. En trygg anknytning är positivt för barnets utveckling både fysiskt och socialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anknytning mellan föräldrar och prematura barn samt sjuksköterskans betydelse vid anknytning. Syftet var även att granska kvalitén gällande datainsamlingsmetod i de valda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på 14 artiklar, varav hälften var kvantitativa och hälften kvalitativa. Artiklarna är sökta och påträffade i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat ledde fram till fem rubriker.      Resultat: Föräldrar till ett nyfött prematurt barn erhåller inte samma närhet, som föräldrar till ett fullgånget barn. Barnets storlek och hälsa är en begränsande faktor för närhet till barnet hos både mammor och pappor. Sjuksköterskan på en neonatalavdelning har en betydande roll i anknytningen mellan föräldrar och prematura barn. Slutsats: En prematur födsel innebär ett ofrivilligt hinder i anknytningen mellan föräldrar och barn. En betydande del för att främja anknytning är att sjuksköterskan involverar båda föräldrarna i omvårdnaden av det prematura barnet. / Background: More premature infants survive. A secure attachment is beneficial for the child’s social and physical development. Aim: The aim with the study was to describe the attachment between parents and premature infant, and the importance of the nurse related to attachment. The aim was also to examine the quality of the data collection methods, in the selected articles. Method: The design is a descriptive literature study based on 14 articles, where half of the articles has a quantitative approach and the other half has a qualitative approach. The articles were searched and found in the databases’ PubMed and Cinahl. Five subjects’ were identified after analysis of the articles’ results.  Results: Parents of a newborn premature infant does not receive the same proximity, as parents of a full-term baby. The child's size and health is a limiting factor in proximity to the child with both mothers and fathers. Nurses’ at a Neonatal Intensive Care Unit has an essential role in the attachment between parents and preterm infant. Conclusion: A premature birth implies obstruction in attachment between infant and parents. A key element to promote attachment is that the nurse involves parents in the care of the preterm infant.

En kvantitativ enkätstudie har genomförts med syfte att undersöka korrelationer och prediktioner mellan vuxen anknytning och copingstrategier. Urvalet till studien är 133 studenter från olika universitet och högskolor i Sverige som besvarade en enkät. För att mäta vuxen anknytning användes Experience in close relationship (ECR-R) och för att mäta copingstrategier användes Brief COPE. Insamlad data analyserades i SPSS med Pearsons korrelationskoefficient test och multipel regressionsanalys. Resultatet från föreliggande studie visade på ett negativt signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade även på ett negativt signifikant samband mellan undvikande anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och dysfunktionell coping. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan undvikande anknytning och dysfunktionell coping. Föreliggande studies resultat visade att det inte fanns något samband mellan ångestladdad anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet från föreliggande studie visade även att det inte fanns något samband mellan undvikande anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet visade på att ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor av problemfokuserad coping där 15 % av variansen för problemfokuserad förklarades. Ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping där 22 % av variansen förklarades. Slutsatserna är att studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i lägre grad problemfokuserad coping. Studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i högre grad dysfunktionella copingstrategier. Slutsatsen är även att andra variabler än vuxen anknytning påverkar användande av olika copingstrategier. / A quantitative survey study has been carried out to investigate possible correlations and predictions between adult attachment and coping strategies. The sample for the study was 133 students from various Universities and colleges in Sweden who answered a questionnaire. . To measure adult attachment this study used Experience in close relationship (ECR-R), and copingstrategies was measured by Brief COPE. Data collected were analyzed in SPSS using the Pearson correlationcoefficient test and multiple regression analysis. The results from the present study showed significant negative correlation between anxiety loaded attachment and problem focused coping. The results also showed a significant negative correlation between avoidance attachment and problem focused coping. The results from the present study showed a significant correlation between anxiety loaded attachment and dysfunctional coping. The results also showed a significant correlation between avoidance attachment and dysfunctional coping. The study results showed that there was no correlation between anxiety loaded attachment and emotion focused coping. The results also showed that there was no correlation between avoidance attachment and emotion focused coping. The result from the present study showed that anxiety loaded extension was a significant predictor of problem-focused coping where 15% of the variance of problem-focused was explained. Anxiety loaded attachment was a significant predictor of dysfunctional coping where 22% of the variance was explained. The conclusions are that students with anxiety loaded and avoidance attachment use lower grade of problem-focused coping. Students with anxiety and avoidance attachment uses increasingly dysfunctional coping strategies. It is concluded that variables other than adult attachment affects using various coping strategies.