Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan trygghet och lärande utifrån förs-kollärares perspektiv. En kvalitativ metod användes i genomförandet av studien. För att få en fördjupad förståelse intervjuades åtta förskollärare om deras tankar kring trygghet och lärande. Resultatet av detta examensarbete kan sammanfattas vid att förskollärarna arbetade dagligen och kontinuerligt med trygghet samt ett hållbart arbetssätt med medve-tenhet kring trygghet i en stimulerande miljö. Förskollärarna ansåg att barn känner trygg-het när de kan vara sig själva i förskolan, att de vågar anförtro sig till pedagoger samt visa känslor och tycka att det är roligt att komma till förskolan. Denna studie kunde utifrån förskollärarnas perspektiv fastställa att trygghet är en grundläggande faktor som kan gynna lärandet för barn. Avslutningsvis fick förskollärarna reflektera kring ideala förut-sättningar för trygghet i förskolan. Sammanfattningsvis önskade förskollärarna mer pla-neringstid, en stor grundpersonal för att skapa kontinuitet samt en tillåtande miljö som gagnar trygghet och lärande.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och föräldrar ser på anknytning och inskolning i förskolan. Vi vill nå fram till den erfarenhet pedagoger och föräldrar har från barns första möte med förskolan, samt betydelsen av anknytning för barnets fortsatta tid på förskolan. Inskolningen som sker i förskolan anser vi vara en viktig del för att barnet sedan ska känna sig tryggt där. För att ta del av pedagogers erfarenheter valde vi att utföra enskilda intervjuer och för att få fram föräldrars erfarenheter valde vi att använda oss av enkäter med öppna frågor. Vi har utgått ifrån Bowlbys teori om anknytning samt vikten av den trygga basen för yngre barn och har kompletterat med studier som bygger på anknytningsteorin. De resultat och slutsatser vi har kommit fram till är att föräldrarna har många tankar, känslor och förväntningar i samband med en inskolning, pedagogernas förhållningssätt och bemötande blir därför viktigt. Föräldrarna anser att det är viktigt att barnet knyter an till en pedagog då barnet vistas många timmar i förskolan och behöver en vuxens närhet och trygghet. Pedagogerna betonar att den anknytning som sker i samband med inskolning är helt avgörande för barnets kommande tid på förskolan och den anknytning som sker i förskolan inte ska ersätta föräldrarnas roll utan komplettera den omvårdnad som föräldrarna ger hemma. Föräldrarna menar att trygghet är lika viktigt för dem som för deras barn och betonar att trygga föräldrar speglar trygga barn, och tvärtom.

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av faktorer som påverkar mellanmänskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus på relationen barn – pedagog. Fokus finns på hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pågående samspel där barn känslomässigt berör sin omgivning. De egna känslorna som dessa samspel väcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram. Avslutningsvis och som en konsekvens av undersökningen har en diskussion startats om hur den specialpedagogiska utbildningen skulle kunna bidra till att öka studenternas professionalitet i form av empatisk förmåga och utvecklad relationskompetens.Utvecklingspsykologiska teorier så som anknytnings-, objektrelations-, själv- och affektteorier samt teorier om pedagogens förändrade yrkesroll presenteras. Ett omfattande textmaterial där blivande specialpedagoger beskriver sina upplevelser av samspelsobservationer i olika skolmiljöer har analyserats. De beskrivande texterna har ingående studerats och kategoriserats så att fyra områden av samspelsperspektiv kan presenteras.Sammanfattningsvis lyfts följande exempel fram och diskuteras i studien:1.Goda exempel på samspel där pedagoger ”ser” barnen trots att barnen utmanar sin omgivning på ett negativt sätt. Även exempel där pedagoger har förmåga att se bakom barnets beteende, lyfts fram.2.Mindre goda exempel där pedagoger inte ser barnen. Dessa beskrivningar har fått underrubrikerna jag ser inte dig, jag låtsas som om du inte finns, skyll dig själv, du irriterar mig, jag tycker inte om dig och jag har gett upp dig.3.Exempel där blivande specialpedagoger upplever starka och ofta motstridiga känslor när de betraktar barn som av sin omgivning upplevs som annorlunda. Studenterna beskriver även exempel där egna starka känslor upplevs på grund av pedagogers förhållningssätt.4.Exempel där blivande specialpedagoger reflekterar över sina egna känslor som väcks under observationerna.

Syftet med denna studie är att synliggöra vad som leder till en lyckad inskolning på förskolan ur pedagogers och föräldrars perspektiv men även vad författare skrivit i ämnet. I arbetet ligger stort fokus på pedagogers och föräldrars roll under inskolningsprocessen men även på barns trygghet vid inskolning. Jag vill ta reda på hur pedagoger och föräldrar kan underlätta inskolningen för ett litet barn. Som metod har jag använt mig av kvalitativ intervju och kvalitativ analys. I studien deltog fem förskollärare och fem föräldrar. Förskollärarna och föräldrarna är från den förskola som jag genomförde min VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) inom Malmö kommun. I resultatet redovisas föräldrars och pedagogers perspektiv om inskolning. Både föräldrarna och pedagoger är rörande överens om trygghetens betydelse. Även i den litteratur jag läst har betydelsen av trygghet under inskolningen starkts betonats. Pedagogerna och föräldrarna lyfte också fram pedagogers bemötande och föräldrars delaktighet som viktiga aspekter vid inskolningen.

Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohälsa i dagens samhälle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser på sitt arbete till de barn vars föräldrar lider av psykisk ohälsa på olika förskolor i södra Skåne.I studien används begreppet psykisk ohälsa och med det menar vi föräldrar som inte mår bra, det kan bero på flera olika anledningar, till exempel på grund av skilsmässa, dålig ekonomi, depression eller stress. Våra teoretiska utgångspunkter baserar sig på Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nära och känslomässiga förhållande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling.Genom kvalitativ metod har vi intervjuat åtta förskollärare och två barnskötare från fem olika förskolor. Vi har sedan sammanställt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, där det empiriska underlaget är grundat på både strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill säga ett semi strukturerat intervjusätt.Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundläggande för pedagogerna är att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson. / As it has become increasingly common with mental illness in today's society , we chose to examine how preschool staff view their work to those children whose parents suffer from mental illness at various preschools in the south of Sweden.The study used the concept of mental illness and by that we mean parents who are not doing well , it could be due to several reasons , for example because of divorce, bad economy , depression or stress.Our theoretical considerations are based on Bowlby's attachment theory . Attachment theory is about as close and emotional relationship as well as their importance to the individual's development.Through qualitative method , we have interviewed eight preschool teachers and two nursery nurses from five different preschools.We then compiled , interpreted and analyzed the transcribed empirical data , where the empirical evidence is based on both structured and unstructured interviews, that is, a semi- structured interview method .The results of this study have shown that the most basic of educators is to give children security, visualize them and to be an additional sponsor .

Syftet med denna studie är att belysa anknytningens innebörd för barns uppväxt i förskolan, och vad pedagoger kan göra för att ge barn förutsättningar till en trygg vardag i förskoleverksamheten. Jag använder mig av följande frågeställningar, vad är anknytningens betydelse för barnet? Vad har pedagogen för roll när det kommer till barns anknytning? Vad har vårdnadshavaren för roll då det handlar om anknytning, anknytningsmönster och inskolning? Många barn lämnas redan när de är ett år gamla och är på förskolan under långa vistelsetider. Att utgå från barnets behov och intresse i verksamheten håller på att försvinna och istället ersättas med ämnesundervisning. Detta blir en oroande faktor eftersom en förutsättning för lärande för speciellt barn under tre år, är omsorgens betydelse avgörande (Kihlbom m.fl, 2009).Jag utgår från anknytningsteorin i min studie. Jag använder mig av kvalitativ forskningsmetod genom att göra intervjuer med förskollärare och observationer av tre barn under inskolning. Resultatet av studien är att det krävs kunskap om anknytning för att kunna uppfylla barnets behov av anknytning, detta visar sig i intervjuerna att det fanns en brist av kunskap om anknytning. Observationerna visar att barn kan ha olika anknytningsmönster och kräver därför olika förhållningsätt i bemötandet av pedagoger, även vårdnadshavaren har en avgörande roll i barnets trygghetsskapande i förskolan.

Vårt arbete handlar om anknytning vid inskolning. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring olika inskolningsmetoder, samt hur de ser på anknytningens och trygghetens betydelse vid inskolning. Uppsatsen kommer att bygga på tillfrågade pedagogers erfarenheter, föreställningar och arbete gällande inskolning. Med hjälp av anknytningsteorin, som varit den centrala utgångspunkten för studien, har vi kunnat analysera vårt empiriska material. Några av studiens centrala begrepp är trygg/otrygg anknytning och trygg bas. För att genomföra studien valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Detta för att kvalitativ metod i relation till vårt syfte är att vi söker förståelse om det aktuella forskningsområdet. Utifrån detta så är slutsatsen att tillfrågade pedagoger menar att inskolningen ska individanpassas men också att det är viktigt att se över hur tiden utformas och används. Gemensamt menar pedagogerna i studien att anknytning tar tid att skapa. Anknytningen hävdar de också är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en lyckad inskolning. Även trygghetens betydelse vid inskolningen lyfts fram, och det beskrivs hur viktig den är att skapa för både barn och föräldrar. Studien visar att respondenterna har erfarenheter av de olika inskolningsmodellerna men att deras val av metod varierar i efter barnets behov. I förhållande till anknytning så innebär detta att de jobbar utifrån att vara nära barnet och att inskolningen skall vara individanpassad och trygg. Nyckelord: Inskolning, inskolningspedagog, inskolningsmodeller, trygghet, anknytningsperson, anknytning, lyhörd

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på innebörden av begreppen undervisning och omsorg i förskolans verksamhet. Uppsatsen baseras på frågorna:-Hur beskriver pedagogerna vad undervisning är?-Hur beskriver pedagogerna vad omsorg är?-Hur förklarar pedagogerna relationen mellan undervisning och omsorg? -Hur redogör pedagogerna för fördelar respektive nackdelar med en mer skolinriktad förskola?Metoden vi använt för denna studie är intervjuer med pedagoger från olika avdelningar på en och samma förskola. Arbetets tidigare forskning och teoridel förklaras bland annat utifrån John Bowlby och Mary Ainsworths forskning kring anknytning, Lev S Vygotskijs forskning om språk och sociala samspel samt nationella forskare, som till exempel Ingrid Pramling Samuelsson, Sonja Sheridan och Sven Persson. I delen resultat och analys sammanfattar och förklarar vi vår empiri med hjälp av teori och forskning. Begreppen undervisning och omsorg förklaras var för sig för att avslutningsvis knytas samman till en helhet. Slutsatsen av vår studie visar att det spänningsfält som vi först upplevde fanns mellan undervisning och omsorg egentligen inte finns. Efter vår analys av empirin har vi insett att problematiken och spänningsfältet istället ligger mellan begreppen undervisning och lärande. Resultatet visar på att undervisning och omsorg går hand i hand i den verksamhet vi undersökt. Däremot så upplevs undervisning som ett laddat begrepp som hellre ersätts med begreppet lärande när det handlar om förskolan.

Forskningsstudien bygger på tre huvudfrågor som belyser förskollärarollen och hur man som pedagog ska förhålla sig till styrdokumentet, det vill säga Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet är att undersöka yrkesrollen, studien bygger på att det finns två olika ingångskällor, en renodlad Montessoriförskola som är privat och en kommunal förskola. Undersökningen är en jämförelsestudie och innehåller både observationer, intervjuer och enkäter som ska hjälpa till att bidra med en bredare syn på vad som ingår i förskollärarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhåller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn på hur pedagogerna tar sig an uppdraget att främja barnens individuella utveckling, då de strävar efter barnens självständighet och att kunna identifiera sig själv som en egen person.Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utsträckning som var förväntad, vilket bidrog till en svårare argumentation i forskningsstudien. Jämförelsestudien var något som kom upp i efterhand då vi valde de två olika pedagogiska inriktningarna där vi jämför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lärarroll. Nyckelord: Förskollärarrollen, barns perspektiv, barnperspektiv, samspel, anknytning

Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärarna skapar trygghet för barn under inskolning. Den metod vi har valt att använda oss av i vår studie är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sex förskollärare där samtliga arbetar med barn mellan 1-3 år. Vi har i vår studie utgått från anknytningsteorin för att analysera resultatet. Resultatet visar att flexibilitet gällande barns inskolning är en framgångsfaktor för att bygga trygga anknytningar mellan barn och förskollärare. Förskollärarna påpekar att barn är olika och tiden för en inskolning behöver anpassas efter individens förutsättningar och på så sätt kan förskollärare lyckas bygga en trygg anknytning till barnet. Förskollärarna påtalade även i intervjuerna att det är viktigt att vara närvarande för att skapa en trygg anknytning till barn och att det är väsentligt att förskollärare bekräftar barnets känslor och utgår ifrån barnets behov. Resultatet visade också att förskollärarna konstaterar att samarbetet mellan vårdnadshavare och förskolan är av vikt och att de ser samarbetet som en bidragande faktor för att kunna skapa en trygg anknytning med barn under inskolning.