Inledning: En utlandstjänstgöring i försvarsmaktens regi är ingen enskild angelägenhet för den försvarsanställde utan påverkar hela familjen. Det finns forskning som visar att när föräldern lämnar ett barn för militär utlandstjänstgöring, är barnets mående och förmåga att hantera en period av separation till stor del beroende på hur barnet har det för övrigt. Utifrån förförståelse och tolkning av tidigare forskning, undersöks möjligheterna kring hur det gestaltar sig för dessa barn att leva ett liv tillsammans med pappa efter militärt utlandsuppdrag. Går relation att reparera helt, återanknytas och återgå till de roller som familjesystemet en gång haft, eller utgör det större komplikationer? Frågeställningen är hur gestaltar sig möjligheten för unga vuxna att leva ett liv tillsammans med pappa efter militärt utlandsuppdrag? Metod som har använts för genomförandet av semistrukturerade intervjuer är kvalitativ metod, där sex respondenter varav fyra män och två kvinnor har deltagit. Det insamlade materialet har analyserats med tematisk analys med induktiv ansats. Det som beskrivs är det fenomen som undersöks; respondenternas tankar, upplevelser och känslor kring den egna subjektiva erfarenheten och dess mening i deras livsvärld. Resultatet knyts till tre huvudteman; separation från föräldern, systemets påverkan av utlandsuppdrag och återanknytning med föräldern samt åtta underteman som sammanfattningsvis redogör för respondenternas subjektiva upplevelse. Respondenterna upplever en avsaknad av dialog och kommunikation mellan pappa och den hemmavarande föräldern i anslutning till pappas utlandsuppdrag som militär. Respondentens upplevelse är en brist på öppenhet i dialogen, vilket har reglerat och undantryckt dennes dåvarande känsla, fantasi men även åsikt om det militära uppdrag och verksamhet pappan deltog i. Separationen har berört respondenterna varierande, men en generell uppfattning är att det uppstått anknytningsbrott. Respondenterna menar även att pappans beslut att åka på militärt utlandsuppdrag har påverkat hela familjesystemet. Rollförändringar och friktioner har uppstått och pappans roll till övriga familjemedlemmar har förskjutits och respondenternas roll som barn i familjen har behövt revideras. Diskussion tar upp de relationella problemen som är följder av tidigare anknytningsskador och anknytningsbrott. Återupprättad kommunikation med pappa möjliggör att återanknytningen förbättrar relationen, samtidigt som behovet av en ökad förmåga hos pappan till känslomässig bearbetning är en förutsättning för förändring. När kommunikationen i vuxen ålder förbättrades fick respondenten möjlighet att uttrycka de känslor som varit förknippande med separationen och livet utan pappa, vilket tycks ha haft en läkande effekt på relationen och anknytningen till pappa. / Introduction: An overseas service in the defense forces is no single concern of the defense staff, but affects the entire family. Research shows that when parents leave the children for military service abroad, the child's mood and ability to cope with a period of separation greatly depending on how the child’s life is in general. Based on the understanding and interpretation of previous research, this study will see into how it’s manifested for these children to continue to live a life with their father after military foreign missions. Is it possible for the relationship to repair completely, re-attach and return to the roles that the family system once had, or is there more complications? Question: How is life portrayed for young adults to live with their father after his military missions abroad? Method used in this research for carrying out semi-structured interviews are qualitative approach, where six respondents, three men two women participated. The collected data were analyzed with thematic analysis with inductive approach. What is described is the phenomenon; respondents' thoughts, experiences and feelings about their own subjective experience and its meaning in their life. The results are linked to the three main themes: separation from the parent, the impact of military missions abroad to the system and re-attachment with the father. There are also eight sub-themes that collectively describe the respondents' subjective experience. Respondents perceive a lack of openness in the dialogue and communication between their father and themselves regarding the subject of the father's international assignment as military. The separation has touched the respondents in varied way, but the general opinion is that respondents also believe that the father's decision to go on military assignments abroad affected the entire family system, not least, the role changes and frictions that arise as a consequence.  Discussion: The relational problems are consequences of previous attachment failures. Repairing the communication to their father enables re-attachment, which can improve the relational difficulties between the father and the young adult. When communication in adulthood increased the respondents had the opportunity to express the emotions associated with the separation that can act as a healing effect on the relationship and association with their father.

Purpose The purpose of the study was to examine the educator’s thoughts and experiences regarding the term “attachment”. Similarly, we wanted to find out what strategies educators use to create comfortable and secure relationships for the younger children within the large groups of children. According to this purpose, we have formulated the following questions: What experience has educators in working with large groups of children? How do educators perceive the term attachment in relation to the younger children in preschool? Which known strategies the educators use to ensure the younger children’s security within the larger group? Method We have, with a qualitative method, interviewed six educators at three preschools in different municipalities. As a complement to the collected data, we made observations at two of the preschools. Our greatest focus and importance have been on the empirical evidence from the interviews conducted. Theory In our study we have taken the support of Bowlby's “attachment theory” which highlights the importance of close emotional relationships and we also used current research in the field. We have chosen to assume only this theory because we believe that it corresponds to the study's main purpose, namely children's secure attachment. Results From an attachment theory perspective that emphasize the importance of close and emotional relationships for the individual child's development and comfort, one of our results indicates that large groups of children complicate the educators ability to meet the individual child's needs on a daily basis. Based on the interview material it became clear that all educators agree on the importance of being a calm and present educator in the attachment work with younger children. Our results indicate that strategies such as dividing large groups in to smaller ones, as well as a structured working team, are important factors in order to tie in with all children within the larger groups. Most educators emphasize that an inspiring environment that raises the child's curiosity and exploration, promotes the child´s sense of security at the preschool. / Syfte Studiens syfte har varit att ta reda på pedagogers tankar om och erfarenheter av begreppet anknytning. Vi ville även ta reda på vilka strategier pedagogerna använder sig av för att skapa trygga relationer för de yngre barnen i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har pedagogerna av att arbeta med stora barngrupper? Hur uppfattar pedagogerna begreppet anknytning i förhållande till de yngre barnen i förskolan? Vilka uttalade strategier säger pedagogerna att de använder sig av för att skapa trygghet till de yngre barnen i stora barngrupper? Metod Vi har med en kvalitativ metod intervjuat sex pedagoger på tre förskolor i olika kommuner. Vi har även observerat på två av förskolorna som ett komplement till vårt intervjumaterial. Det är empirin från intervjuerna som vi har lagt störst fokus och vikt på. Teori Vi har tagit stöd av Bowlbys anknytningsteori som belyser vikten av nära känslomässiga relationer i vår studie samt använt oss av aktuell forskning. Vi har endast valt att utgå från denna teori då vi anser att den motsvarar studiens huvudsyfte det vill säga barns trygga anknytningar. Resultat Ett av våra resultat påvisar att stora barngrupper försvårar pedagogers möjligheter att dagligen tillgodose det enskilda barnets behov, sett utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv som betonar vikten av nära och känslomässiga relationer för det enskilda barnets utveckling och trygghet. I intervjumaterialet framkom det att alla pedagoger är överens om vikten med att vara en lugn och närvarande pedagog i anknytningsarbetet med yngre barn. Vårt resultat påvisar att strategier som gruppindelning samt ett strukturerat arbetslag är betydelsefulla faktorer i arbetet med stora barngrupper. Flertalet pedagoger betonar att en inspirerande miljö bidrar till att väcka barns nyfikenhet och utforskande, vilket främjar barnets trygghet på förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till barnets bästa i arbetet med familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Intervjuer har genomförts med fem socialsekreterare från fem olika kommuner i Mellansverige, verksamma inom barn- och ungdomsenheten. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för analys av intervjumaterialet och två huvudkategorier; "Hur långt kan vi sträcka oss innan vi säger stopp?" samt Rädsla och osäkerhet med sex tillhörande subkategorier framkom. Den första kategorin visar på en osäkerhet hos socialsekreterarna kring vad som är barnets bästa i familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. Andra kategorin tyder på att det finns en rädsla inför socialtjänsten hos de föräldrar som har en intellektuell funktionsnedsättning vilket kan försvåra arbetet med familjerna. Resultatet visar likt anknytningsteorin att en förälder kan vara hämmande för sitt barns utveckling om det brister i förmågan att se och förstå barnets signaler. En intellektuell funktionsnedsättning i sig är dock enligt denna studie inte avgörande för om barnet kommer få en trygg anknytning. En ökad kunskap kring barn som växer upp i familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning kan hjälpa socialtjänsten och socialsekreterare i frågor om vad som är barnets bästa och ge en vägledning i vad som kan tänkas vara barnets bästa uppväxtmiljö. / The purpose of this study was to investigate how social workers relates to the child's best in the work with families where the parents have an intellectual disability. To answer the purpose of the study a qualitative method have been used. Interviews were conducted with five social workers from five different municipalities in central Sweden, active in the child and adolescent unit. A qualitative content analysis was used for analysis of the interview material and two main categories were found; "How far can we stretch ourselves before we say stop?", Fear and uncertainty and six associated subcategories emerged. The first category shows an uncertainty among social workers about what is the child's best in families where the parents have an intellectual disability. The other category indicates that there is a fear of social services from parents who have an intellectual disability which may hamper the work with the families. The result shows, like attachment theory, that a parent can be a disincentive to their child's development if it lacks the ability to see and understand the child's signals. An intellectual disability in itself is not, according to this studie, decisive in determining whether the child will have a secure attachment. An increased knowledge about children growing up in families where the parents have an intellectual disability can help social services and the social secretary in the questions about the child's best and provide a guide to what might be the child's best growing environment.

Title: Introduction in a parents perspective, The importance of secure for parents.   Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur föräldrar upplever en introduktion av sitt barn på förskolan. Studien vill också visa hur föräldrar upplever sin egen roll under introduktionen av sitt barn i förskolan. Studien är en kvalitativ fenomenografisk ansats där vi utgår från föräldrars upplevelser under introduktionen i förskolan. Studiens metod utgår från intervjuer som gjorts med åtta informanter som bor runt om i södra Sverige. Studien utgår även från föräldrarnas upplevelser av sin egen roll under introduktionen. I syftet lyfts att den föreliggande studien görs för att undersöka och belysa föräldrars olika upplevelser av en introduktion i förskolan.   I analysen framträder fem olika kategorier av föräldrars upplevelser och uppfattningar av en introduktion, av sitt barn, i förskolan. De kategorier som blir framträdande är upplevelser av trygghet, upplevelser av första mötet och upplevelser av en trygg anknytning. Vidare framkommer även uppfattningar av den trygga basen samt uppfattningar av pedagogansvar. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som föräldrarna anser vara mest betydelsefull vid anknytning i samband med en introduktion i förskolan. Anknytning är något som inte kan förbises i förskolan då den utgör en stor del av introduktionen.   Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogernas tydlighet i att visa hur en introduktion i förskolan kan gå till är betydelsefull för föräldrarnas upplevelser. Föräldrarna vill också bli en del av introduktionen genom att de får veta hur de som föräldrar ska agera under tiden de är med sitt barn på förskolan. Det är av vikt att pedagoger som jobbar i förskolans verksamhet förstår innebörden i begreppen anknytning, trygghet och relationsskapande.

Research has shown that antisocial behaviour already develops in early infancy. Insufficiency in attachment has proven to be a prominent factor in those cases a child develops antisocial behaviour. Therefore the purpose of the study is to research how antisocial behaviour in children expresses itself and how professionals approach the complex of problems. The result of this study has shown that work to establish safe relations and trust are accentuated to be one of the most significant components in the treatment of these children and therefore it is essential to as soon as possible detect the complex of problems to be able to prevent that such a development of the behaviour occur. To, in time, take action by adequate interventions has shown to be effective when preventing the problem to accumulate. Also as a professional constantly be observant of which methods and interventions that works and presents good effects, and furthermore to promote an evolvement and betterment of said methods. The conclusion of the study shows that prevention doesn’t have to be a concept connected to the age of a person, but rather a concept connected to the age of a problem. A preventive intervention can therefore happen in the early age of an upcoming problem. To be able to treat and handle antisocial behaviour the study has shown that the most fundamental factor is safe and trustworthy relations and individually adapted interventions. The authors have chosen to use a qualitative interview study with an inductive reasoning. Thereafter a qualitative content analysis has been carried out. This method resulted in the empirics being well anchored in reality. Keywords: Antisocial behavior in children, attachment, prevention, individual interventions

My experienced- and scientific based essay describes de communicative issues I experience with a specific couple of parents at my preschool. These issues are also applicable in a more general perspective regarding the communication between the preschool and the home. The reflection helps me to reach a deeper understanding of what communication is and the challenges that can arise when the preschool meets the home. Moreover, the reflection helps me to consider whether it is useful to see this from a power related perspective and what the preschool’s curriculum says about cooperation between the preschool and the home. I am trying to view the problematic issues from the parents’ point of view and thereby attend their position. My aim is to study the meaning of communication between pedagogues and parents in the preschool in order to be able to see the consequences that arise for the child when the communication fails. I also aim to illuminate the power relationship that takes place between parents and pedagogues. My question formulations are: Does my dilemma regard power and who possesses the most power in the meeting at the preschool; the pedagogues or the parents? What happens to the child when communication problems arise between pedagogues and parents? My conclusion is that it is difficult to really know how another person experience a situation and it is a bit of a chance when one is to interpret. Furthermore, I find that situations of this sort rarely can be solved by stating that there is a right or a wrong. Human relationships consist of grey zones where the specific situation often decides how it is most appropriate to act. / Min erfarenhets- och vetenskapsbaserade essä beskriver de kommunikativa svårigheter jag upplever med ett specifikt föräldrapar på min förskola. Dessa problem är även applicerbara ur ett mer generellt perspektiv vad gäller kommunikationen mellan förskolan och hemmet. Reflektionen hjälper mig till fördjupning av vad kommunikation är och vilka utmaningar som kan uppstå när förskolan och hemmet möts. Vidare hjälper reflektionen mig att överväga huruvida det är aktuellt att se detta ur ett maktrelaterat perspektiv och vad förskolans läroplan säger om samarbetet mellan förskolan och hemmet. Jag försöker ta möjligheten att se problematiken även ur föräldrarnas perspektiv och därigenom inta deras position. Vad gör att de agerar som de gör och vad gör att jag reagerar som jag gör? Mitt syfte är att studera kommunikationens betydelse mellan pedagoger och föräldrar i förskolan för att kunna se vilka konsekvenser som uppstår för barnet när kommunikationen brister. Jag ämnar även belysa maktrelationen som råder mellan föräldrar och pedagoger. Mina frågeställningar är: Handlar mitt dilemma om makt och vem som innehar störst makt i mötet på förskolans arena; pedagogerna eller föräldrarna? Vad sker med barnet när det uppstår kommunikationsproblem mellan pedagoger och föräldrar? Jag kommer fram till att det är svårt att verkligen veta hur en annan part upplever en situation och det blir lite av en chansning när man ska göra denna tolkning. Vidare finner jag att situationer av detta slag sällan kan lösas genom att säga att något alltid är rätt eller fel. Mänskliga relationer präglas av gråzoner där den specifika situationen ofta avgör hur det är lämpligast att agera.

No description available.

Att människor som levt tillsammans väljer att gå skilda vägar är i dagens samhälle ett vanligtförekommande fenomen. Många berörs på något sätt och det finns skäl att anta att detpåverkar människors beteenden och upplevelser av relationer. Syftet med föreliggande studievar att skapa en djupare förståelse för hur människor upplever sig ha påverkats av enseparation. För att kunna uppfylla syftet användes en fenomenografisk ansats. Data samladesin genom semistrukturerade intervjuer med åtta individer och analyserades med hjälp av entematisk innehållsanalys. Fyra av deltagarna hade föräldrar som separerat då de var barnvarav en av de även själv hade separerat, två individer vars föräldrar separerade i tonårensamt två individer som själva genomgått en separation. Resultatet visade att tilliten irelationer till andra, främst i kärleksrelationer påverkade individerna på ett negativt sätt tillföljd av att de upplevt en separation. Resultatet visade också att individerna har utvecklatstrategier för att hantera separationer och konsekvenser av en separation. De intervjuadebeskrev att anknytningen till föräldrarna på ett eller annat sätt varit bristande. I vissa fallredan i tidig ålder, till båda föräldrarna, men även i de fall där anknytningen varit god tillden ena föräldern verkar det inte vara tillräckligt för att skydda individerna från problem isina egna kärleksrelationer. / In today´s society it is a common phenomenon for people who have lived together to goseparate ways. Several people are affected and there are reasons to believe that it affectspeople’s behaviors and experiences of relationships. The purpose of this study was to get adeeper understanding of how people experience that they have been affected by a separation.To fulfill the purpose a phenomenographic method was used. To collect data, eightparticipants were interviewed, and data was analyzed through a thematic content analysismethod. Four of the participants had parents who had separated when they were children andone of them had also separated from a partner. Two of them had parents who had separatedwhen they were teenagers, and two had separated from a partner. The results showed that thetrust to other people, mainly in romantic relationships, was negatively affected afterexperiencing a separation. The results also showed that these individuals had developeddifferent strategies to cope better with separations as well as consequences of a separation.The participants described that the attachment to their parents was lacking in some way oranother. Some of them experienced lacking attachment at an early age, some to both theirparents, but even when experiencing good attachment to one of their parents it was notenough to protect them from having problems in their own relationships.

Inledning Bowlbys anknytningsteori utgår från anknytningens eller bindningens betydelse för det lilla barnets mentala utveckling. Den emotionella bindningen till modern (eller annat modersubstitut) anses grundläggande för barnets fortsatta psykiska hälsa, utan den trygga tillgivna bindningen blir inte närhetsbehovet hos det lilla barnet tillfredsställt och blir då reagerar barnet med att då senare i livet vända sig till brottslighet, detta enligt Bowlbys egna observationer hos unga som begått brott (Perris, ss. 112-13, 21-23). Syfte Syftet är att prova Bowlbys anknytningsteori som utgångspunkt för ett inkluderande arbetssätt→ Hur arbetar pedagoger för att bemöta barns skilda behov?→ Hur ser pedagoger på barns olikheter? Metod Jag har sedan gjort en analytisk läsning av litteraturen om Bowlbys anknytningsteori för att identifiera de viktigaste didaktiska implikationer i relation till frågor om inklusion i den svenska mångkulturella förskolan av idag i relation till kön, samhällsklass, etnicitet och särskilda inlärningshinder. Min analytiska läsning av Bowlbys texter har inte varit strikt regelstyrd utan visst utrymme har lämnats för utrymme för egna reflektioner, vilka presenteras och illustreras i metod delen. Utöver detta har jag har intervjuat tre förskollärare, anställda vid en förskola i Västsverige om hur de arbetar i relation till inklusions frågor som ett sätt att testa hur och om idéer kring anknytningsteori och dess didaktiska implikationer fölls i förskolan. Ett glapp har identifierats. Detta glapp kommenteras i texten och ytterligare didaktiska implikationer för förskolan och lärarutbildning tagits fram. Resultat Resultatet visar på att grunden till ett starkt arbetslag är planering, dokumentation, reflektion kring tidigare händelser och en vilja att förbättra genom förberedelse. Det framkommer också data om anknytningens betydelse för barnets möjlighet till en positiv relation med pedagogen. Dessa två faktorer lägger grunden för ett gott och konstruktivt arbete med att ha ett inkluderande förhållningssätt och acceptans för olikheter.

Sammanfattning Anknytning är ett begrepp som det har forskats kring sedan över 50 år tillbaka i tiden. Ämnet är då och då aktuellt i samhället men förhållandevis lite om man ser till de förödande effekter som kan ske vid en otrygg anknytning. Att en otrygg anknytning för ett barn kan leda till psykisk ohälsa är ett utav resultaten från tidigare forskning som kommer att redovisas i den här studien. Vår studie har visat att det saknas kunskaper kring anknytningsteorierna och att pedagoger besitter olika kunskaper kring vikten av vad en trygg anknytning är och hur de arbetar med ämnet på deras förskolor. Om pedagoger i våra förskolor saknar kunskap i ämnet har det visat att effekterna kan resultera i sämre skolresultat samt en ökad psykisk ohälsa för barnen senare i livet. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers medvetenhet om anknytning i förskolan, vilka resurser pedagogerna fått för kunskap inom ämnet samt hur de arbetar med anknytning. Metod Studien är en kvalitativ undersökning baserad på hermeneutiken som forskningsansats. Vi har sammanställt och analyserat enkätsvar som sedan kopplats till tidigare forskning. Enkäterna delades ut på 3 olika förskolor i västra Sverige, sammanlagt 30 enkäter. Resultat Studiens resultat visar att pedagogers syn och medvetenhet kring anknytning i förskolan är varierat, även utbildningen i ämnet. Pedagogerna i förskolan har olika kunskap om begreppet anknytning. Pedagoger upplever att de inte räcker till för alla barn för att tillgodose barns behov av anknytning i tillräcklig grad.