Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur pedagoger i Sverige och USA uppmärksammar och resonerar kring sambandet mellan trygghet och övergångsobjekt och dess användning i förskolan. Det är en kvalitativ studie som utförts i två länder. Genom att utföra studien i två olika länder gavs en bredare syn på pedagogers resonemang kring övergångsobjekt. Metoden som användes för att samla in data var fokusgruppsintervjuer. I studien har sammanlagt elva fokusgruppsintervjuer genomförts, en fokusgrupps-intervju i USA och tio fokusgruppsintervjuer i Sverige. Sammanlagt deltog tjugotvå verksamma pedagoger, två pedagoger i USA och tjugo pedagoger i Sverige. I varje fokusgrupp deltog två pedagoger från samma avdelning. Resultatet har analyserats genom innehållsanalys. Trygghetsaspekten i studien uppkom genom och efter intervjuerna i USA därför tillkom uppfattning av trygghet i samband med datainsamlingen i Sverige. I resultatet redovisas hur pedagoger från Sverige och USA definierar övergångsobjekt samt båda ländernas förhållningssätt till användandet av övergångsobjekt i förskolan. Det redovisas även hur pedagogerna i Sverige uppfattar trygghet. Socialpsykologi är den teoretiska utgångspunkten som tillsammans med anknytningsteorin och objektrelationsteorin förklarar hur man kan förstå resultatet. Studiens slutsatser visar bland annat att pedagoger i Sverige ser sambandet mellan trygghet och övergångsobjekt samt ser objektet som betydelsefullt för barnet. Samtliga pedagoger från Sverige och USA har kunskap kring övergångsobjektens betydelse för barn och värdesätter objekten. Sverige och USA har en samsyn kring användandet av napp och båda länderna anser att det är ett objekt som bör fasas ut för att inte ge eventuellt negativa effekter på tandstruktur. / The purpose of this study is to contribute to knowledge on how pedagogues in Sweden and USA observe and reasons around safety in children and transitional objects and the use of these objects in preschool. It´s a qualitative study that has been conducted in two countries. By conducting the study in two countries we were able to have a wider view on the reasons around transitional objects. Focus-group interviews as a method of conducting data have been elaborative. In this study eleven focus-group interviews has been conducted, one focus-group interview in USA and ten focus-group interviews in Sweden. Altogether twenty two pedagogues participated, two in USA and twenty in Sweden. In each focus-group there were two pedagogues from the same ward. The results has been analyzed trough content analysis. The aspect of safety in children in this study arised trough and after the interviews took place in USA. The results shows how pedagogues in both Sweden and USA defines transitional objects and how both countries approach transitional objects in preschool. The results also shows how teachers observe safety in children. Socialpsykolgi is the main theoretical starting point that together with attachment theory and object relation theory explains how we can understand the results.The conclusions of this study are that pedagogues in Sweden sees the connection between safety in children and transitional objects and the value of the object. All pedagogues, both from Sweden and USA, has knowledge around the transitional objects meaning and values the objects. Sweden and USA has an consensus about the use of pacifiers and that children shouldn´t use them too long because it could give negative effects on the teeth structure.

This year, 2019 a new curriculum will be implemented in Swedish preschools. One of the most important changes is that the UN Convention on the Rights of the Child has been given a much larger part in the preschool curriculum. In response to this our study deals with children’s right to integrity during naptime in preschools. The purpose of this study is to contribute to the knowledge about preschool teachers’ approach to children’s physical and personal integrity. The aim is to research and analyse the preschool teachers’ descriptions of their understanding and methods that they use during naptime to acknowledge the children’s right to physical and personal integrity. This study has been conducted with a qualitative research approach method where six interviews with preschool teachers have been analysed. The result has been analysed based upon selected parts through Michel Foucault’s theory about power knowledge, and the John Bowlby and Mary Ainsworth attachment theory. Our results indicate that there are both similarities and differences in the interviewed teachers’ approaches and methods in considering the children’s right to integrity during naptime. One interesting conclusion that was noted based on our interviews, was that the interviewed preschool teachers had difficulty expressing their understanding of the concept of the children’s right to integrity during naptime. However, when they described their methods and procedures they used during naptime, to get the children to fall asleep, we observed that in their descriptions they did in fact consider the children’s right to physical and personal integrity during their routines, for example, listening to the individual child’s wants and needs. These descriptions have similarities with Johnsson (2005, s. 4) definition of integrity and identity as a socially and culturally defined phenomenon. "Integrity, like identity, is experienced, emerges and is negotiated in interaction with others." (Johnsson, 2005, s. 4).

Bakgrund: Barn som lever i familjer där det förekommer våld riskerar allvarlig fysisk och psykisk ohälsa. Ett stort ansvar ligger på hälso- och sjukvården att identifiera barn som far illa eller riskerar att fara illa, bland annat genom att identifiera risk- och skyddsfaktorer hos barnet och i barnets miljö. En sådan skyddsfaktor är en trygg anknytning, som utgör ett skydd mot påfrestningar under uppväxten.Syfte: Att beskriva hur anknytningen mellan mor och barn påverkas av att modern utsätts för långvarigt våld i hemmet. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt. Vid artikelsökningarna användes främst databaserna PsychInfo, Cinahl och Pubmed. Artiklarna granskades, kvalitetsbedömdes samt analyserades utifrån ett induktivt resonemang. Resultat: Resultatet baserades på nio kvalitativa studier, sex kvantitativa studier och en mixad studie. Resultatet presenterades i fyra huvudteman: ‘Våldets påverkan på anknytningen’, ‘Negativa effekter av våldet som påverkar anknytningen’, ‘Att skydda och kompensera i en hotfull hemmiljö’ och ‘Positiva effekter av våldet som påverkar anknytningen’. Diskussion: Mödrar som blir utsatta för våld i hemmet har generellt en reducerad anknytning till sitt barn, men våldet behöver inte nödvändigtvis påverka anknytningen negativt. Det mesta tyder på att det är omständigheterna och dess indirekta effekter som utgör de största riskfaktorerna till att anknytningen mellan mor och barn reduceras. Slutsats: Våld i hemmet skapar flera försvårande omständigheter för modern att knyta an till sitt barn. De flesta kvinnor i denna situation lever i en hotfull miljö med begränsad tid, utrymme och ork för sitt barn. Den största riskfaktorn när det gäller anknytningen i denna miljö är moderns psykiska ohälsa. / <p>Godkännande datum: 2019-06-03</p>

No description available.

Syftet med min studie har varit att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa och främja tryggaanknytningsrelationer med barn i förskolan. För att kunna uppnå syftet har jag skapat trefrågeställningar som alla berör olika aspekter av anknytningsrelationer. Dessa är Hur redogörförskollärare anknytningens betydelse för barn i förskolan?, Hur uppfattar förskollärare sina roller somanknytningsperson i förskolan?, samt Hur anser förskollärare att de arbetar med trygga anknytningsrelationermed barn i förskolan?. Som datainsamlingsmetod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer.Informanterna bestod av fem förskollärare från två olika förskolor. Utifrån deras utsagor kunde fyrahuvudområden identifieras, nämligen Förskollärarnas uppfattning om anknytningens betydelse för barn iförskolan, Hur förskollärare ser på sina roller som anknytningspersoner i förskolan, Förskollärares arbetssätt vidtrygga anknytningsrelationer i förskolan, samt De svårigheter som förekommer vid relationsarbete med barnenligt förskollärarna. Det som framkommer av resultatet är att förskollärarna anser att de tryggaanknytningsrelationerna har stor betydelse för barnens allsidiga utveckling. Informanternaidentifierar olika problem med skapandet av anknytningsrelationer med barn, och använder sigdärmed av olika arbetssätt, men målet - att ge barnen möjlighet att skapa tryggaanknytningsrelationer med personalen på förskolan - är densamma. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Studien handlar om att studera förskollärares uppfattningar om trygg anknytning och hur den kan anses leda till barns utveckling. Problemområdet i denna studie är att omsorgen, som barn ska ges förutsättningar till inom förskolans verksamhet, riskerar att osynliggöras eftersom en stark betoning ligger på lärande och utveckling. Omsorg och utveckling kan ses som oskiljbara inom pedagogik, och anknytning kan skapa ett sammanhang mellan dessa. Studien är samhällsvetenskaplig med en hermeneutisk forskningsmetod där intervjuer med förskollärare genomfördes på olika förskolor belägna i en kommun i mellersta Sverige. Totalt har åtta kvinnliga förskollärare deltagit i studien där de har berättat om sina uppfattningar och vad de anser är viktigt kring trygg anknytning för barns utveckling. Resultatet visar att förskollärare anser att trygg anknytning leder till barns utveckling och att barnets omgivning bär ansvaret för att tillgodose barn en trygg anknytning. Det framgår skillnader i förskollärarnas uppfattningar som består av omgivningens bemötande till barn, inta barns perspektiv, vårdnadshavares trygghet samt barns första kontakt med förskolan. Slutsatsen av studien är att barns omsorg och utveckling kan understödjas genom att förskollärare synliggör delkomponenter som finns i deras relationskompetens. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Syftet med vår studie är att bidra med ökad kunskap om hur pedagoger kan välja att bemöta barn i olika anknytningssituationer under inskolningen samt hur barn mellan ett till två år kan agera vid anknytningssituationer under sin inskolning. Den metod vi använt oss av i denna studie är observation, där vi varit icke deltagande observatörer för att i minsta mån påverka resultatet. Observationerna har utförts på två förskolor i två kommuner belägna i två mellanstora städer. Sammanlagt har fyra barn och fyra pedagoger medverkat i studien. Vi har i vår studie utgått från anknytningsteorin enligt Bowlby. Våra resultat visar att pedagogernas bemötande i inskolningssituationer mestadels är positiva och därmed kan leda till bra anknytningssituationer för barnen i förskolan. Resultaten visar även på situationer då pedagogerna inte uppmärksammade barnens behov av tröst och trygghet.

Vart tionde barn som föds behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning, NIVA, detta kan upplevas traumatiskt och stressande för föräldrarna. Hela deras livsvärld förändras. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till hur föräldrar kan uppleva situationen, för att kunna ge adekvat bemötande, omvårdnad och främja delaktighet. Ges inte detta kan det skapa lidande och problem för föräldrarna att knyta an till sitt barn. En försämrad anknytning kan påverka tillväxt och utveckling för barnet, samt förhållandet mellan föräldrar och barn. Syftet är att beskriva föräldrars upplevelser då deras barn vårdas på NIVA. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att föräldrar vars barn vårdas på NIVA upplever både hinder och möjligheter att knyta an till sitt barn. Att uppleva stridande känslor, bristande kommunikation mellan föräldrar och personal, samt att inte ha möjlighet att vara nära sitt barn, upplevs som hinder för anknytning. Det som ger möjligheter för anknytning är att trots allt känna glädje, upplevelse av fungerande kommunikation mellan föräldrar och personal samt att kunna vara nära sitt barn. Diskussionen tar bland annat upp att förhållandet mellan sjuksköterska och föräldrar aldrig är jämlikt, då sjuksköterskan är i maktposition. Att som sjuksköterska vara medveten om detta ojämlika förhållande, samt reflektera över förhållningssättet till föräldrarna, är av betydelse. Målet för vård av barn och föräldrar måste alltid vara att främja delaktighet. I och med det skapas goda förutsättningar för anknytning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

BakgrundFokus i barnomsorgen har under senare år skiftat och nu har pedagogiken en större roll i förskolan än tidigare. Detta innebär att pedagoger bör arbeta med barns inlärning. För att ett lärande ska ske behöver barn känna sig trygga vilket lyfts av både nationell och internationell forskning.SyfteSyftet med studien är att belysa pedagogers och psykologers tankar och åsikter kring barnens möjligheter att skapa trygga relationer till pedagoger på förskolan.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie där intervju är redskapet som använts. Fyra pedagoger med lång erfarenhet av arbete på småbarnsavdelning samt en psykolog intervjuades. Genom noggrann analys och bearbetning av det insamlade materialet diskuterades ett resultat fram.ResultatI resultatet framkom det att de yngre barnens vistelsetider har ökat betydligt under senare år. En av orsakerna visade sig vara föräldrarnas arbetsvillkor och vilket område familjer bor. Det framkom även att storleken på småbarnsgrupperna har ökat. Detta i samband med det ökade vistelsetiderna för barnen, försvårar pedagogernas möjligheter att erbjuda barn den tid de behöver för att känna trygghet. Resultatet visar också att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna kring detta. En hög arbetsbelastning med många uppgifter utanför barngrupperna gör att pedagogerna upplever sig frustrerade och maktlösa. Personaltätheten är också en problematik som pedagogerna tacklas med i vardagen. Dock visar resultatet på att pedagogerna har insikt om vikten av ett förhållningssätt som främjar trygga relationer, där man möter kollegor och barn med lyhördhet, acceptans och värme. / Program: Lärarutbildningen

Det föds ca 90 000 barn per år i Sverige och ca 10 % av dessa barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrar till barn som behöver neonatalvård upplever en ökad grad av stress, oro och hjälplöshet. Miljön som barnen vårdas i kan dessutom vara påfrestande, vilket påverkar föräldrarnas välmående och funktion.Barn på en neonatalavdelning är i stort behov av sina föräldrar och deras närhet samt medverkan. Den forskning som finns idag på området fokuserar på föräldrars upplevelser av stress när deras barn vårdas på neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur föräldrar kan uppleva stress då deras barn vårdas på neonatalavdelning. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys och de artiklar som använts bygger på intervjuer av föräldrar vars barn vårdats på en neonatal intensivvårdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats. Stress förstås som: att inte ha kontroll, att inte kunna vara nära och att känna sig främmande i den neonatala miljön.För att minska stress hos föräldrar är det betydelsefullt att sjuksköterskan ökar sin förståelse för föräldrarnas livsvillkor i samband med att deras barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrarna kan därigenom bli delaktiga i barnets vård i ett tidigt skede vilket kan främja anknytningen till barnet. / Program: Fristående kurs