Denna undersökning hade för avsikt att granska relationen mellan skam och vuxenanknytning. Både skam och anknytning har genom tidigare forskning visat sig vara arbetsmodeller som grundläggs tidigt i människors liv och som påverkar vår självuppfattning, självkänsla och hur vi relaterar och fungerar med andra människor. Dessa inre modeller förblir relativt stabila under vår livstid. Med hjälp av självskattningsformulär mättes deltagarnas anknytningstyp och deras upplevelse och hantering av skam. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan anknytningskategori och självrapporterad nivå av skamuppleverser. Trygg anknytning och otrygg/avvisande anknytning uppger lägre poäng på skamskattningsskalan ESS medan otrygg/ängslig och otrygg/upptagen uppger högre poäng på skamskattningsskalan ESS. Detta ger stöd åt tidigare forskning som gjorts om anknytning och skam. Ytterligare forskning behövs, kvantitativ och kvalitativ från olika vinklar, för att få en djupare förståelse för dessa komplexa mekanismer mer ingående och hur det dynamiska samspelet mellan dem. / This study examined the relationship between shame and adult attachment. Both shame and attachment has in previous studies shown to be working-models whitch are made early in peoples life and which effects our self-image, selfesteem and how we relate och function together with other people.These inner working-models are relativly stable across life-span. With use of self-report, mesures of adult attachment and shame was made and the results showed a significant difference between the type of adult attachment and self-reported shame level. Secure attachment and unsecure/dissmissive attachment reported lower levels of shame in the self-reported messure Experience of Shame Scale ESS while the unsecure/fearful and unsecure/preoccupied reported higer  levels of shame in the self-reported messure Experience of Shame Scale ESS. This supportes previous studies made in attachment and shame. More reaserch is needed to, in a profound way, understand these komplex mechanisms.

The purpose of this study was to illustrate how professionals, who work with psychosocialproblems among children, look at the impact of social factors on behavior that causes ADHDdiagnosis and at the relationship between social factors and the increased diagnosis that hasoccurred in recent years. To answer our purpose, we chose a qualitative approach byinterviewing six professionals who had different professional affiliations. We analyzed theresults using systems theory and attachment theory. The results showed that the professionalssaw various social factors that influenced the behaviors that cause ADHD diagnosis, particularlytroublesome growing environment and the school environment that requires greater cognitiveability and social skills of children today. They also saw that social factors could have an impacton the increase of diagnoses, particularly that the diagnosis can result in that the understandingchanges and that it is considered easier to get extra support at school with a diagnosis. / Syftet med denna studie var att belysa hur professionella som arbetar med psykosocialaproblem hos barn, ser på sociala faktorers inverkan på beteenden som föranleder ADHD-diagnos samt på relationen mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättning som skett på senare år. För att besvara vårt syfte så valde vi en kvalitativ metod genom att intervjua sex professionella som hade olika yrkestillhörigheter. Vi analyserade resultatet med hjälp av systemteori och anknytningsteorin. Resultatet visade att de professionella såg olika sociala faktorer som inverkade på beteenden som föranleder ADHD-diagnos, framförallt orolig uppväxtmiljö samt skolmiljön som kräver större kognitiv och social förmåga hos barn idag. De upplevde även att det fanns en relation mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättningen, framförallt genom att en diagnos kan medföra att bemötandet och förståelsen förändras samt att det anses enklare att få extra stöd i skolan med en diagnos.

Mindfulness, som ett akademiskt begrepp, har ökat i popularitet och betydelse på senaretid, och av intresse är, mer specifikt, det ökade stödet för dess samband med anknytningsteorisom har observerats. Detta motiverar djupare inblick i vad som beskriver och förklarar dettasamband ytterligare. Studien syftade till att undersöka förklaringar av sambandet mellananknytning och mindfulness. Medierande analyser inom området är få till antalet, dock hartidigare studier påvisat att emotionsreglering utverkar en medierande effekt mellananknytning och mindfulness. Litteraturen ger även anledning att undersöka ifall sambandetmellan anknytning och mindfulness är dubbelriktat. Således undersökte studien ävenmindfulness meta-mekanismen decentrering som medierande förklaring mellan mindfulnessoch anknytning. Totalt deltagarantal utgjordes av 53 kvinnor och 59 män som samtligabesvarade en standardiserad enkät, designad att mäta anknytning, mindfulness, emotionellreglering och decentrering. Resultatet bekräftar den medierande effekten av emotionsregleringmellan anknytning och mindfulness. Resultatet bekräftade även decentrerings medierande rolli sambandet mellan mindfulness och anknytning. Sammanfattningsvis understryksteoribildningens dubbelriktade förhållande samt diskussion av dess eventuella betydelse följerdärpå. / Mindfulness, seen as an academic term, have steadily been gaining more popularity latelyand, more specifically, an interest towards the increasing support for the correlation withattachment theory have been observed. This motivates a deeper understanding into thedescribing and explaining factors involved. The study set out to investigate the mediatingeffects of emotion regulation between attachment and mindfulness. Previous mediatinganalysis within this research area have, so far, been few, but earlier research has foundsupport for emotion regulation to mediate the effect between attachment and mindfulness. Theresearch literature also provide reason to further investigate if the correlation could be bidirectional,for this reason the study also investigate the mindfulness meta-mechanismdecentering as an proposed mediator between mindfulness and attachment. The total numberof participants comprised of 53 women and 59 men, which were asked to answer questionsdesigned to assess attachment anxiety and avoidance, mindfulness, emotion regulation anddecentering, using a standardized questionnaire. The results of the study confirm themediating effects of emotion regulation between attachment and mindfulness. The results alsofound support for the mediating effects of decentering between mindfulness and attachment.In conclusion, the suggested bi-directional nature of the relationship seems to be correct and adiscussion and implications of these findings follow.

This is a qualitative study with four interviews, in four different preschools, in the same municipality. By making it so, it becomes a case study to describe a phenomenon in a municipality which also is the definition for this investigation. The purpose of my study is to examine what it means, in a municipality, to have different types of introduction at preschool. Where I ask the question why preschools choose to have a specific method of introduction and what are the basics and ideas behind the choice of the method? What significance do these different methods have to attachment theory? What do teachers think about the advantages and disadvantages with their choice of method? The versions of introductions are many and may vary; the duration of the introduction may vary from 1-3 days up to 3 weeks. The introduction is about getting to know and introduce adults and children in a preschool. The methods covered in this study are the parent active introduction methods and the traditional method of introduction on 2 – 3 weeks. Introduction is something that evolves into something particular to each preschool and department, and how good the introduction is does not have to do with the type of model or method used by the teacher but rather how teachers relate to parents and children. Which method teachers choose to use in their introduction does not matter as long as preschools find an approach or method that suits the department, parents and children. My conclusion is that there is a difference between the preschools in the municipality in regard to which method of introduction they choose to work with. Regardless of the method the teachers of the different preschools have chosen to work with, they still work towards the same goal, that parents and children should feel calm and secure, and that the teachers create a good connection to the parents and children in order to give the children a good start of preschool. What differentiates the various introduction methods is just how long each preschool believe that it takes for the children and parents to get sufficiently introduced. The most important thing is that the teachers have a strong commitment to the introduction and that they have a common approach, which is the common factor in all types of introductions.

Bakgrund: På förskolan befinner sig små barn en stor del av sin tid i tidig ålder då deras anknytningsmönster skapas. Således är denna tid viktig för deras anknytning. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en större uppfattning om förskollärares erfarenheter av att arbeta med små barns anknytning i förskolan. Metod: För att kunna behandla syftet har fem öppna halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem olika förskollärare från olika förskolor. Empirin har tolkats utifrån John Bowlbys anknytningsteori. Resultat: Studiens resultat visar att förskollärarna har goda kunskaper kring små barns anknytning på förskolan. Förskollärarna kan inte benämna några specifika anknytningsmönster men behärskar att förklara olika anknytningsrelaterade beteenden som barnen uppvisar. Studiens resultat visar också att alla förskollärarna har samma strategier för att skapa förutsättningar för trygga barn på sina avdelningar på förskolan.  Några av de strategier som förskollärarna nämner är lyhördhet, närvaro samt påvisat intresse för barnen. Förskollärarna är medvetna om att trygga vårdnadshavare också ger trygga barn. För att förskollärarna ska vinna vårdnadshavarnas förtroende, och därmed trygghet, har de rekommenderat olika typer av inskolningar som gynnar trygghet, då främst den föräldraaktiva inskolningen. Under denna typ av inskolning har förskollärarna sett goda resultat på barns anknytning. För de vårdnadshavare som är oroliga över sina barn har förskollärarna förklarat att de bland annat sänt bilder och filmer på barnen under dagen som leder till tryggare vårdnadshavare som i sin tur ger trygga barn.

För att veta vilka inkomster en person ska beskattas för i Sverige måste det fastställas huruvida personen är begränsat eller obegränsat skattskyldig i landet. Om en person är obegränsat skattskyldig ska denna beskattas för alla sina inkomster i Sverige, medan en begränsat skattskyldig ska beskattas endast för ett fåtal specifika inkomster. En omständighet som gör att en person är att anse som obegränsat skattskyldig är om den har väsentlig anknytning till Sverige. Det är just detta begrepp, väsentlig anknytning till Sverige, som är aktuellt för denna uppsats. Då konsekvenserna av att vara begränsat respektive obegränsat skattskyldig skiljer sig åt så pass mycket är det viktigt med en förståelse för hur bedömningen rörande detta görs. Därmed har denna uppsats till syfte att öka förståelsen för det skatterättsliga begreppet väsentlig anknytning genom en presentation av de faktorer som påverkar huruvida väsentlig anknytning föreligger. Dessutom görs en djupare analys gällande två av dessa, nämligen familj och bostad inrättad för åretruntbruk. Under uppsatsen har sammanställts vissa juridiska fakta. Dessa har sedan använts vid en diskussion kring vissa faktorer inom begreppet väsentlig anknytning för att därigenom försöka fastställa gällande rätt på det angivna området. Därav har uppsatsen författats med hjälp av den rättsdogmatiska metoden med sitt syfte att fastställa gällande rätt med hjälp av rättskälleläran. Innebörden av de olika faktorer som påverkar huruvida väsentlig anknytning föreligger har tagits fram. Genom den djupare analys som har gjorts rörande familj och bostad inrättad för åretruntbruk har viktiga konstateranden uppmärksammats som ökat vår förståelse för bedömningen rörande dem. Bland annat har rörande bostad kunnat konstateras att det viktiga i bedömningen har varit hur bostaden har använts medan det varit av underordnad betydelse huruvida den faktiskt varit inrättad för åretruntbruk. Rörande familj har bland annat kunnat konstateras att möjligheten till att väsentlig anknytning föreligger är större om en person har en make bosatt i Sverige än om denne har ett barn bosatt i Sverige.

Sverige har idag ca 30 000 barn där en förälder är frihetsberövad. Kriminalvårdens övergripande ansvar är dels att minska brottsligheten men också att öka tryggheten hos samhällsmedborgarna. Som myndighet har Kriminalvården också till uppgift att arbeta utifrån barnkonventionen och uppfylla dess intentioner i den mån det är möjligt. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur en grupp barnombud inom Kriminalvården arbetar i sitt dagliga arbete för att implementera barns rätt till umgänge med sin frihetsberövade förälder utifrån barnkonventionen. Studien utgår från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med barnombud på sex olika anstalter, då inkluderat häkten med varierande säkerhetsklasser och storlekar. Tidigare forskning visar att barn har ett stort behov av att ha kontakt med sin förälder trots att denne frihetsberövats. Kontakt med sina barn visar sig också vara av stor betydelse för att den frihetsberövade ska kunna leva ett fullgott liv efter frigivningen. Studien visar att Kriminalvården arbetar på olika sätt för att leva upp till barnkonventionens intentioner och att barnperspektivet finns med genom hela verkställigheten. Studien visar också att kvinnor har en mer utsatt situation, både vad gäller deras relation till sina barn men också hur samhället ser på frihetsberövade kvinnor. Våra slutsatser i denna studie är att Kriminalvården har gjort ett stort förändringsarbete de senaste åren för att arbeta mer utifrån ett barnperspektiv. Även då säkerheten går i första hand arbetar Kriminalvården intensivt för att ha med barnperspektivet i sitt arbete. Barnperspektivet finns med i den frihetsberövade förälderns verkställighetsplan, ett första besök föregås alltid av en utredning för att klargöra om det är till barnets bästa. En annan slutsats är att barnombuden skulle kunna arbeta än mer med detta om det avsattes mer tid för det i deras dagliga arbete.

Studiens syfte är att synliggöra och jämföra några förskollärares syn på barns trygghet på förskolan med specifikt fokus på inskolning. Studien utgår från tre forskningsfrågor som belyser viktiga aspekter vid skapandet av trygghet hos barn när de skolas in på förskolan. Forskningsfrågorna handlar om hur de intervjuade förskollärarna tänker om vilken betydelse barns trygghet har i förskolan, vilka de mest kritiska momenten vid inskolning är för att barn ska känna sig trygga, samt vilka förutsättningar som är viktigast för att skapa trygghet hos barn vid inskolningen. I studien intervjuades sex förskollärare om deras tankar och erfarenheter av barns inskolning på förskolan, och om hur barn blir trygga på förskolan. Tre av förskollärarna använder en traditionell inskolningsmetod och tre av förskollärarna använder en föräldraaktiv inskolningsmetod. Förskollärarnas svar jämförs och analyseras utifrån vilken inskolningsmetod de använder och i förhållande till två perspektiv på trygghet; ett anknytningsteoretiskt perspektiv och ett relationellt perspektiv. I resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna ser både anknytning och goda relationer som viktiga förutsättningar för att kunna skapa trygghet hos barn vid inskolning. Vidare syns endast få och små skillnader i hur förskollärarna från de olika inskolningsinriktningarna arbetar. Förskollärare från båda inriktningarna uppger att de inte vill upplevas påträngande, och alla förskollärare poängterar att de är flexibla och kan gå ifrån sina rutiner för inskolning vid behov.

Barn som bevittnar våld mellan föräldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohälsa, däribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat på grad av våld men också på barnets anknytning till föräldrarna. Då forskning kring anknytning främst fokuserat på relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förälder har olika samband med barns traumasymptom. Data från 64 barn tillhandahölls från en nationell utvärdering av behandlingar för barn som upplevt våld hemma. Analyser av barnens självskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att våld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat våldet eller inte. Studien betonar vikten av god anknytningstrygghet till pappa och rekommenderar uppföljning av barn i familjer där familjevåld förekommer.

Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger säger sig arbeta med barnets första möte med förskolan. Jag vill se på hur dessa pedagoger säger sig arbeta med att barnen ska få en god anknytning till pedagogerna och hur de gör för att barnet ska få en trygg inskolningsperiod och vistelse i förskolan. Frågeställning: Vad säger pedagogerna om begreppen anknytning och trygghet? Hur säger sig pedagogerna arbeta med anknytning och trygghet under inskolningen?