No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare och föräldrar uppfattar betydelsen av inskolning när barnen börjar i förskolan. En ambition med studien är att erhålla kunskap om hur förskollärare arbetar med barns inskolning, om de använder någon specifik metod och i så fall varför och att erhålla kunskap om föräldrars uppfattningar och erfarenheter av inskolningen. Som metod har två enkäter, en föräldraenkät och en förskollärarenkät, använts samt intervjuer med föräldrar och förskollärare utförts. Enkäter och intervjuer analyseras och diskuteras utifrån anknytningsperspektiv, samspels- och didaktiskt perspektiv. Deltagande är föräldrar med förskolebarn från olika förskolor och förskollärare som arbetar vid olika förskolor. Det här arbetet begränsar undersökningen till förskollärare och föräldrar som har barn i förskolan, och utesluter förskoleklassen som också gör inskolningar. I den här studien har det framkommit att barnets trygghet är det viktigaste att tänka på under inskolningen, både för barnens och föräldarnas skull. Föräldrar och förskollärare är eniga om att inskolningen är viktig för barnet för att skapa en trygg relation och knyta an till en annan vuxen än sin förälder. Resultatet visar att föräldrar och förskollärare har ett gemensamt mål och detta är att ge barnet trygghet i deras samspel med andra vuxna och andra barn in förskolan. Det har också kommit fram i resultatet att förskollärarna överväger att om barnet behöver mycket föräldrakontakt ska den långa, ibland blandat med den föräldraaktiva, inskolningsmetoden användas och föräldrarna är aktiva. Om barnet klarar sig själv mycket kan den korta inskolningsmetoden användas.

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares perspektiv av inskolning utifrån den föräldraaktiva samt två-veckorsinskolningen. Avsikten med studien är att få fram vårdnadshavarnas perspektiv på inskolning som äger rum i förskolan. I denna kvalitativa undersökning genomfördes intervjuer med 12 vårdnadshavare. Urvalet av informanter är medvetet där hälften har erfarenhet av den föräldraaktiva inskolningen och resterande av två-veckorsinskolningen. I resultatet framgår vårdnadshavarnas olika uppfattningar av inskolningen och hur metoderna utifrån vårdnadshavarnas perspektiv kan förbättras. Vårdnadshavarna beskriver ingen av inskolningsmetoderna som bättre än den andra vilket pekar på att det går att utveckla båda inskolningsmetoderna. Resultatet visar även att vårdnadshavarna är nöjda med respektive inskolningsmetod som i slutänden fungerar. Det som är gemensamt för vårdnadshavarna oavsett inskolningsmetod är deras oro inför inskolningen. Slutligen framkommer det ur vårdnadshavarnas perspektiv en saknad av inflytande i inskolningsprocessen och att de inte är delaktiga i valet av inskolningsmetod.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur förskollärare arbetar och anpassar inskolningen utifrån små barns anknytningsbehov. Det som har undersökts är hur förskollärare ser på barns anknytningsbehov under inskolning, hur förskollärare arbetar med hänsyn sig till barns anknytningsbehov samt vilka metoder förskollärare använder sig av vid inskolning. Särskild vikt har legat vid barns anknytningsbehov. För att besvara syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med åtta utbildade förskollärare vilket utgör grunden för vår empiri. Empirin som samlats in har sedan transkriberats, analyserats och tematiserats. Resultatet har därefter analyserats utifrån anknytningsteorin och dess begrepp trygg bas, säker hamn samt litteratur och teoretisk forskning. Resultatet visade att förskollärare ser barns anknytningsbehov som individuellt där aspekter som ålder och anknytning till vårdnadshavare kan vara bidragande till hur barnet knyter an till förskolläraren. En traditionell metod är grunden hos de flesta förskollärare men de uppger att de är viktigt att kunna anpassa metoden efter barnets behov. Vidare framkom också att förskollärarna ser barnens trygghet som centralt i deras arbete med inskolning och att de använder olika tillvägagångssätt för att uppnå det. En del förskollärare använder sig av ansvarspedagoger för att uppnå trygghet i förskolan medan andra förskollärare anser ansvarspedagoger snarare stjälpa arbetet med att skola in barn än att hjälpa. Vidare ser också förskollärarna samarbetet med vårdnadshavarna som en god grund att börja barnets inskolning med och att ett nära samarbete under inskolningen är fördelaktigt för barnets behov. Varje inskolning avslutas med ett uppföljningssamtal där både förskollärare och vårdnadshavare kan lyfta sina tankar och åsikter kring barnets trygghet och välmående.

When the introduction starts for the child and their parents it holds many emotions. There are many emotions involved in the first meeting between preschool and home for both the children and their parents. So my purpose with this study is to focus on two introduction models educators at my selected preschool works by. The purpose of my study is to focus on the two introduction models that are used by educators at my selected preschool. I ´m going to view this two models by examining how the educators prepare before the introduction starts and look at their point of view. In my study I m also going to look at how the parents thought before the introduction, fast started and during it. My empirical material consists of four interviews with educators and two interviews with parents. The final result showed a number of important factors that both educators and parents consider of great importance to an introduction. Educators pointed out that a good collaboration and relationship with the child’s and parents was of great importance. But one mutually point that was shared by all the educators and parents was the importance of safety during the introduction.

This is a qualitative study with four interviews, in four different preschools, in the same municipality. By making it so, it becomes a case study to describe a phenomenon in a municipality which also is the definition for this investigation. The purpose of my study is to examine what it means, in a municipality, to have different types of introduction at preschool. Where I ask the question why preschools choose to have a specific method of introduction and what are the basics and ideas behind the choice of the method? What significance do these different methods have to attachment theory? What do teachers think about the advantages and disadvantages with their choice of method? The versions of introductions are many and may vary; the duration of the introduction may vary from 1-3 days up to 3 weeks. The introduction is about getting to know and introduce adults and children in a preschool. The methods covered in this study are the parent active introduction methods and the traditional method of introduction on 2 – 3 weeks. Introduction is something that evolves into something particular to each preschool and department, and how good the introduction is does not have to do with the type of model or method used by the teacher but rather how teachers relate to parents and children. Which method teachers choose to use in their introduction does not matter as long as preschools find an approach or method that suits the department, parents and children. My conclusion is that there is a difference between the preschools in the municipality in regard to which method of introduction they choose to work with. Regardless of the method the teachers of the different preschools have chosen to work with, they still work towards the same goal, that parents and children should feel calm and secure, and that the teachers create a good connection to the parents and children in order to give the children a good start of preschool. What differentiates the various introduction methods is just how long each preschool believe that it takes for the children and parents to get sufficiently introduced. The most important thing is that the teachers have a strong commitment to the introduction and that they have a common approach, which is the common factor in all types of introductions.

Ett av förskollärares uppdrag är att barnet tillsammans med sina föräldrar ska få en god inskolning i förskolans verksamhet. Syftet med vår studie är att bidra med ökad kunskap om några förskollärares erfarenheter av vilka faktorer som kan påverka inskolning. De frågeställningar vi använt är: Vilka faktorer krävs för en god inskolning i förskolans verksamhet enligt förskollärarna? Vilka för- och nackdelar beskriver förskollärarna finns bland olika inskolningsmetoder? Den metod som använts i vår studie är kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem stycken förskollärare. Materialet har tolkats och analyserats med inspiration från anknytningsteorin och systemteorins utvecklingsekologiska modell. Studiens resultat belyser vikten av att skapa trygga och tillitsfulla relationer med barnen och deras föräldrar vid inskolning. För att det ska bli en god inskolning menar förskollärarna att de behöver samarbeta väl med hemmet. Förskollärarna beskriver att det under inskolningen är viktigt att föräldrarna får en inblick i förskolans verksamhet och att de förmedlar ett lyhört och varmt förhållningssätt, för att trygga relationer ska kunna skapas. Vidare menar förskollärarna att det som ytterligare kan avgöra hur inskolningen går är hur den planeras och organiseras. Det framkommer att förskollärarna behöver ta hänsyn till föräldrars synpunkter, barngruppens storlek, det enskilda barnets uttryckta behov samt sjukdom och mötestider.

Vår studies syfte är att öka kunskapen kring hur pedagoger uppfattar anknytning till barnen under inskolningen i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är ifrån John Bowlbys (1907-1990) anknytningsteori. Vi har använt oss utav en kvalitativ enkätstudie med sju respondenter för att besvara studiens syfte. Resultatet visade att anknytning beskrevs som trygghets- och relationsskapande mellan två eller fler personer. Resultatet visade även att pedagogerna ansåg att det var viktigt att familjerna erbjuds en ansvarig pedagog att anknyta sig till redan från början, både för barnet och vårdnadshavarna. Förhållandet mellan barn och pedagoger kan påverkas när vårdnadshavarna är osäkra, och därför är det viktigt att pedagogerna skapar goda relationer till vårdnadshavarna. Förutsättningar för att utveckla relationer i förskolan är trygga barn, vilket bidrar till ett effektivt samspel mellan pedagoger och vårdnadshavare. Slutsatsen av studien är att pedagogerna anser sig ha en stor betydelse för både vårdnadshavare och barnens trygga anknytning. Samarbetet mellan vårdnadshavarna och pedagoger anser de är viktigt då det underlättar inskolningen för barnen. Pedagogerna har barnens behov i fokus när de planerar vilken inskolningsmetod som ska användas just för det barnet. Utifrån våran studie kunde vi se att den vanligaste grunden för inskolning är den traditionella tvåveckors inskolningen med en tilldelad anknytningsperson.

Den här essän kommer att behandla ett vanligt förekommande ämne inom förskolan, introduktioner av nya barn och föräldrar. Genom introduktionen måste pedagoger förhålla sig till den nya familjen för att försöka få till anknytning och trygghet. Utgångspunkten ligger i två egen upplevda dilemman där pedagogerna beskriver två olika introduktioner. Den ena introduktionen pågår en längre period. Barnet vill inte släppa sin förälder och är ledsen så fort föräldern försöker lämna honom. Den andra introduktionen går fort, barn och förälder visar glädje. Pedagogerna på den förskolan känner trots det en oro då barnet upplevs gränslöst när hon springer mellan aktiviteter, andra barn och deras föräldrar. Syftet med den här essän är att undersöka hur olika anknytningsmönster och förutsättningar kan påverka introduktionen av nya familjer i förskolan. Den kommer även att belysa pedagogens eller pedagogernas erfarenhet, samt hur viktigt det är med ett gott samarbete. Förskolans miljö och organisation kommer också att undersökas och vilken roll den spelar för barnets introduktion och även för pedagogernas möjlighet att utföra en god introduktion. Detta kommer att göras genom tre frågeställningar, vilka är: Hur kan vi som pedagoger möta Pelle och Almas olika behov? Vilka är förutsättningarna för en god introduktion? Vilka psykologiska fenomen är relevanta för introduktionen? Genom att använda olika begrepp såsom affektteori, affektintoning, trygg bas, säker hamn och anknytning kan den här essän närma sig dessa frågeställningar. Essäns huvudsakliga uppgift är att ge pedagoger, oavsett erfarenhet, olika perspektiv på introduktionen och hur dessa kan tillämpas på nya familjer. I essän beskrivs anknytningsteorins framväxt och graderingar av olika anknytningar. Trygg bas och säker hamn är olika sätt att se hur en anknytning fungerar mellan barnet och föräldern, då det är där den första anknytningen börjar. Under arbetets gång har fokus på barn och föräldrar blivit mer nyanserat och pedagogernas roll undersökts allt mer kritiskt. Genom litteraturstudier och samtal i handledningsgruppen på skolan och med kollegor har vi fått en större förståelse för alla parter som deltar under introduktion till förskolan. En viktig slutsats vi kom fram till är att anknytning, oavsett till vem, inte kan skyndas fram. Den måste få växa fram genom tillit och trygghet. / This essay will treat a common subject within the preschool environment, the introductions of new children and parents. Throughout the introduction, teachers must relate to the new family to try and achieve a connection/attachment and provide security. The starting point is two self-perceived dilemmas where the teachers describe two different introductions. One introduction goes on for a longer period. The child does not want to let go of its parent and is sad as soon as the parent tries to leave it. The second introduction goes fast, children and parents are expressing happiness. The teachers at the preschool nevertheless are concernedwhen the child is perceived boundless as it runs between activities, other children and their parents. The purpose of this essay is to investigate how different connection patterns and prerequisites can affect the introduction of new families to the preschool environment. It will also examine the experience of the teacher or teachers, and the importance of good cooperation between the teachers. The preschool's environment and organisation will also be investigated and the role it plays in the introduction of the child and also for allowing the teachers to carry out a good introduction. This will be done through three questions, which are: How can we, as teachers, meet Pelle and Alma's different needs? What are the prerequisites and conditions needed for a good introduction? What psychological phenomena are relevant to the introduction? By using different concepts such as affect theory, mirroring, safe base, safe heaven and connection/attachment, this essay can approach these issues. Essen's main task is to provide teachers, regardless of experience, with different perspectives on the introduction and how these can be applied to new families. The essay describes the progression of the connection/attachment theory with different levels of connection. Safe base and safe heaven are different ways to see how a connection/attachment works between the child and the parent, as that is where the first connection/attachment is established. During the work, the focus on the children and parents has become more nuanced and the role of teachers is increasingly critical. Through literature studies and discussions in the tutoring group at school and with colleagues, we have gained a greater understanding of all parties involved in the introduction to preschool. An important conclusion we found is that connection/attachment, regardless of who cannot be accelerated. It must grow through trust and confidence.