I syfte att undersöka på vilket sätt flickor diskrimineras i svenska domstolar, utfördes en kritisk diskursanalys ur ett genusperspektiv på utvalda domar. Efter en genomgång av kammarrättens domslut från år 2021 under lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), § 3 rekvisit något annat socialt nedbrytande beteende valdes sju pojkars respektive sju flickors domslut ut. Med Faircloughs tredimensionella modell som verktyg, analyserades textens struktur, vokabulär och grammatiska uppbyggnad, samt vad som inkluderas och exkluderas i domslutens text. I analysen av de utvalda domsluten konstaterades att flickor och pojkar framställdes på olika sätt och fick olika handlingsutrymme utifrån rekvisitet något annat socialt nedbrytande beteende. Vi fann tecken på att de asociala normer rekvisitet bygger på visade på en diskriminering och paternalisering av flickor. En sådan könsskillnad i kategorisering av flickor och pojkar kan bidra till en rättsosäkerhet i domstolsbesluten, där lika fall får olika utfall. Flickorna i vårt material dömdes således efter andra normer och snävare gränser än pojkarna. Vår studie grundade sig i tidigare forskning, men utvecklades även med nya upptäckter. Dessa byggde på förtryckande och förlegade normer, vilket tydde på en existens och upprätthållning av historiska diskurser. Diskurserna var således de samma som i tidigare forskning, men i takt med att samhället har förändrats och nya sociala problem har uppstått blev utfallen annorlunda.

The aim of this study was to give street-level bureaucrats in out of home placements in child protection the opportunity to give their perspective on the Swedish layperson model regarding child protection. Previous research lacks the perspective of street-level bureaucrats in child protection and more specifically lay person models hence the choice of topic for our essay. This study was based on qualitative content analysis. We carried out seven interviews with street level bureaucrats, more specifically social welfare secretaries working with child protection and out of home placements. The result was analysed through two theories which were Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucrats and discretion, and Michel Foucault’s theory regarding power. In the analysis we found several themes: education, power, hybrid models, discretion, economy, and political views to name a few. The analysis showed that many street-level bureaucrats want more educated laypersons in child protection committees or hybrid models to ensure that decisions regarding out of home placements are taken by people with adequate knowledge and education in the chosen matter.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vad som karaktäriserar ärenden och beslut enligt 14 § Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) om hemlighållande av vistelseort och umgängesbegränsningar för föräldrar till LVU-placerade barn, med utgångspunkt i begreppen om barnets bästa, barnets behov, barnets intressen och föräldraförmåga; samt att undersöka vilken praxis från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som har betydelse och om barnkonventionen konkret kommer till uttryck. Uppsatsen bygger på en kunskaps- och litteraturöversikt samt en rättsfallsstudie genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av domar från en kammarrätt. Barnet och rätten kontextualiseras utifrån historik och aktuell lagstiftning, uppgifter om placerade barn och LVU-mål. Analysen av grunder för beslut enligt 14 § LVU resulterade i sex kategorier: risk att förälder ingriper i vården, barnet är negativ till att träffa förälder, en utökning av umgänget är inte till barnets bästa, förälders beteende och brister, beslutet upphävs, samt övriga/ej aktuella domar. Praxis i form av fem HFD-domar har fått betydelse i domarna. Hur de centrala begreppen om barnets bästa, barnets behov, barnets intressen och föräldraförmåga kommer till uttryck, samt hur barnkonventionen och Europakonventionen kommer till uttryck beskrivs. Barnets roll i rättsprocessen diskuteras utifrån olika aspekter. Barnets bästa ska vara avgörande, vilket innebär ett tillvaratagande av barnets behov och intressen. Utifrån ett barnrättsperspektiv och då barnets inställning ska beaktas utifrån barnets ålder och mognad, bör barnets ålder framgå av domen utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. En rätt till offentligt biträde för barn och föräldrar i dessa mål skulle också öka rättssäkerheten.

The aim of this study was to illustrate how a selection of social secretaries reason about the assessment of an LVU case. We also wanted to investigate whether the assessments differed and the working methods the social secretaries used in the case. To achieve the aim, a qualitative method was used where the data collection consisted of a fictitious LVU case in the form of a vignette and semi-structured interviews. A total of five social secretaries were interviewed, active in different municipalities and with different years of experience. Thereafter a qualitative analysis was used to interpret and structure the collected data. The results showed that the social secretaries’ reasoning regarding the assessment of the vignette differed to some extent. This is because the social secretaries, among other things, had different reasoning regarding which contacts they wanted to make in the case before being able to make an assessment. Furthermore, the results showed that the child's attitude to care as well as the child's network are a central part of the reasoning in the assessment. In conclusion, the results also show that the social secretaries’ choice of methods was largely unitary. However, the choice of methods could depend on what further education the social secretaries had received.

Syftet med denna studie är att undersöka den eventuella påverkan som en placering enligt SoL eller LVU har för den vuxnes levnadsvillkor. Frågeställningarna som behandlas för att besvara studiens syfte är: Hur beskriver vuxna som varit placerade som barn sina erfarenheter av placeringen? Vilka konsekvenser beskriver vuxna som varit placerade som barn att placeringen haft för dem i deras liv? Hur beskriver vuxna som var placerade som barn att de handskats med erfarenheterna placeringen inneburit? Teoretiska utgångspunkter som berörs för att få en djupare förståelse för erfarenheter av att ha varit placerad som barn och vuxnas levnadsvillkor är det salutogena perspektivet, samt utvecklandet av copingstrategier och resiliens. Studien är baserad på fem semistrukturerade intervjuer med vuxna som har erfarenhet av placering enligt SoL eller LVU som barn. En fenomenologisk analys av intervjuerna har genomförts med avsikt att ge en fördjupad förståelse för upplevelser av placeringen. Resultatet av studien visar att de viktigaste komponenterna för ett barn som blivit placerad är att få bli involverad i sitt ärende samt att ha en trygg vuxen att knyta an till. Studien visar att avsaknad av dessa komponenter som barn annars kan leda till psykisk ohälsa och sociala problem i vuxen ålder.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning. Lagarna lämnar dock ett stort tolkningsutrymme för den vuxne, vars uppgift är att skydda barnet. Resultatet visar även att barnets ålder påverkar hur barnperspektivet och barnets perspektiv tillgodoses. I vilken utsträckning barnet är i fokus beror på om barnet omhändertas på grund av hemmiljön eller sitt eget beteende (2 eller 3 § LVU). / The aim of the study was to investigate if the child’s perspective and the childrens perspectives were given capacity in the Swedish administrative courts decision support about judging youths to compulsory care (LVU). The focus of the study was to discover how the children’s right to be heard is according with legislation and application in the judicial decision. The study is empirical with a qualitative discursive approach and we have used a critical discourse analysis. The analyzed material consists of ten verdicts from the administrative court. The result shows that children´s right to be heard in the administrative court corresponds with legislation. The legislation leave a big discretion for the adult, whose purpose is to protect the child. The result also shows that the age of the child affects how the child´s perspective and the childrens perspectives are being met. The focus of the child depends on if the child is judged to compulsory care because of the home environment or its own behavior (2 or 3 § LVU).

No description available.

This study aims to shed light on the meaning of parental ability and lack of care in LVU-verdicts concerning women who have returned from IS. The material consists of the judgements of the administrative courts and the results analyzes both the court´s assessments and the women´s opinons in order to make visable how parental ability and lack of care are constructed. Both theory and method are based on Laclau & Mouffe´s discourse theory.  The results show that the concepts of parental ability and lack of care are given meaning based on a special focus on women´s agency, which further shows how a security policy discourse is expressed in the judgements. Within this discourse, women´s own driving forces and ideological convictions are considered central to how parental ability and lack of care are constructed. Perceptions of women´s agency in terrorist organizations and in motherhood also fill the concepts with meaning based on normative constructions of gender.  Finally, the analysis shows how women´s subject positions are constructed according to the victim/perpetrator dichotomy - which further demonstrates how parental ability is assessed based on a special focus on agency within the framework of a security policy discourse.