This study analyzes the court of appeals work on judging immediate care (6 § LVU) by the child´s best from 10 court cases. This study has been reviewing 10 court cases and reviewing the court of appeals applicable laws in their decisions on interlocutory order within LVU. The material than have been analyzed consists of immediate care of children, and the concept of the best interests derived from the UN Convention on the Rights of the Child. The legal sanctions includes when a state signs a convention, which Sweden has. This means that Sweden is at their disposal to offer all children within its territorial limits, up to 18 years may take part of the rights set down in the Convention of the Rights of the Child. This means that all decisions relating to the individual child, should always be taken with respect to the best interest of the child, when a child for varoius reasons end up in a lawsiut. The concept of the best interest of the child are vague and abstract because it is not clearly defined. So when authorities and courts come into contact with that kind of cases, they need to adapt the contents of the convention, to the individual childs specific situation. This can be considered to be a complex task.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie är att med feministisk kritisk teori belysa hur flickors sexualitet konstrueras som en del av en problembild i förvaltningsrättsliga domar vid beslut om tvångsvård enligt §3 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och specifikt enligt rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende. Studiens empiri består av domskälen i 17 rättsfall i första instans där flickorna i domarna är 15–18 år gamla. Genom att studera domskälen vid tillämpandet av rekvisitet så kan vi synliggöra vad förvaltningsrätten tar fasta på som skäl för tvångsvård vid flickans egna beteende när det inte primärt handlar om kriminalitet eller missbruk. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på feministisk kritisk teori och teorin om sexuella script. Analysen har genomförts med hjälp av Carol Lee Bacchis diskursanalytiska verktyg ”What’s the problem represented to be?” där vi använt fem av de sex frågor som ingår i verktyget och formulerat om dessa för att passa vårt syfte. Dessa frågor lyder; 1) Hur framställs flickors sexualitet som ett problem?, 2) Vad underförstås och impliceras kring flickors sexualitet?, 3) Vilka följder får problemframställningarna och vilka subjekt konstrueras?, 4) Vad lämnas oproblematiserat när flickors sexualitet konstrueras som ett problem? samt 5) Hur skulle lösningen skilja sig om flickors sexualitet framställdes annorlunda? Den första och andra frågeställningen besvarade vi genom att kategorisera fram tre teman vilka innehöll tre framträdande diskurser; 1) Den vagabonderande flickan som ljuger, 2) Den sexuellt utåtagerande flickan och 3) Flickan som utsätter sig för risker. Med hjälp av dessa teman har vi kunnat besvara våra frågeställningar. Studiens resultat visar bland annat att problembilden som presenteras om flickorna handlar om att de frångår samhällets grundläggande normer genom att befinna sig i miljöer som inte anses lämpliga, att de har ett normbrytande sätt att uttrycka sin sexualitet på samt genom att ljuga och avvika från hemmet eller placeringar. Vi menar att detta konstruerande av flicknormen innebär ett begränsat handlingsutrymme och aktörskap för flickor att uttrycka sin sexualitet och ha rätt till självbestämmande. Tidigare studier visar att den vård som flickor många gånger hamnar i efter ett beslut om tvångsvård enligt LVU dessutom sällan har kunskaper för att hjälpa flickorna med de problem som antingen de själva eller samhället anser att de har.

Ett nyfött barn är särskilt utsatt inte bara för att det är fysiskt skört och är helt beroende av vuxna, det har dessutom svårt att göra sig förstådd. Ju yngre ett barn är, desto större beroendeställning har barnet i förhållande till vårdnadshavare och andra vuxna. De första levnadsåren anses också ha särskild betydelse för barnets vidare utveckling. Det finns anledning att närmare granska om regleringen som möjliggör ett omhändertagande av spädbarn tillgodoser barnets bästa. Det kan med utgångspunkt i de regler som är til­lämp­liga ifrågasättas om och hur barnets behov av skydd tas tillvara under administrat­ionstiden och hur omedelbart ett beslut om omedelbart omhändertagande i realiteten kan fattas. En situation som ställer frågan på sin spets är vilka förutsättningar det finns för att kunna beakta barnets bästa i en situation där en kvinna föder barn en fredagseftermiddag och planerar att gå hem med sitt nyfödda barn dagen efter, när det finns tydliga indikat­ioner på att barnet riskerar att fara illa. Vilka möjligheter har socialtjänsten att ingripa utanför deras ordinarie kontorstid?

Barn och unga som riskerar att fara illa, kan beredas tvångsvård i enlighet med bestämmelsernai Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Om det föreligger en allvarlig påtaglig risk för barnet eller den unge att fara illa under den tid som en utredning pågår, kan socialnämnden tillämpa ett omedelbart omhändertagande, vilket ska ske i akuta nödfall. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur och i vilken omfattning socialtjänst-/nämnd tolkar och tillämpar LVU-lagstiftningen i allmänhet men i synnerhet 6 §. I genomförandet av studien har både en kvantitativ- och en kvalitativ ansats använts, där en statistisk sammanställning av LVU-domar från förvaltningsrätterna i Falun och Stockholm från år 2017 har gjorts, samt halvstrukturerade intervjuer med socialsekreterare verksamma inom området barn och ungdom. Resultatet visar att det omedelbara omhändertagandet tillämpats i 76 % av samtliga LVU-mål som förvaltningsrätterna i Falun och Stockholm behandlade under år 2017. Socialsekreterare beskriver att det ska föreligga en akut påtaglig risk för fara, för att det omedelbara omhändertagandet ska tillämpas. Tolkningen och tillämpningen av lagen och dess bestämmelser är relativt likartad, oberoende av kommunstorlek.

Law (1990: 52) with special provisions for the care of young people (LVU) provides legal requirements that should be met when applying the law. The purpose of this study was to investigate and analyze LVU judges in two different counties based on section 3 in LVU. The investigation includs four judgments from Stockholm's Administrative Court and four judgments from Uppsala's Administrative Court. The judgement elected for this study were based on Section 3 of the LVU, primarily to be able to analyze the three requisits in the law: abuse, crime and other socially degrading behavior. The judgments were based on all the props contained in the LVU. The method used in the study was a content analysis, in the form of a text analysis. The result of the study shows that there are gender-specific differences in the judgments examined.

No description available.

För att arbeta som socialsekreterare med utredning för barn och unga krävs det kunskap inom sociala områden, men även inom det juridiska fältet. För att kunna genomföra en barnavårdsutredning krävs ofta insamling av uppgifter från utomstående parter och myndigheter, varav det även krävs en kompetens och kunskap om hur detta ska göras på rätt sätt då socialtjänsten har en stark sekretess som omfattas av lagstiftning. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare uppfattar och förvaltar det handlingsutrymme som finns i arbetet med en LVU-utredning. Samt att få en djupare kunskap kring socialsekreterares egen kompetens och upplevelse om sekretess i barnavårdsärenden. Studiens data baseras på fyra kvalitativa intervjuer med socialsekreterare. Resultaten redovisas utifrån en tematisk analys, där de teman som berörs är upplevelse av sekretess, profession och etiska dilemman samt dubbla kompetenskrav och handlingsutrymme. I resultatet framkommer att det finns en viss osäkerhet kring sekretess, men att sekretessen inte ses som ett hinder i utredningar då man antingen via samtycke eller sekretessbrytande bestämmelser kan få tillgång till de uppgifter som behövs för att bedriva utredning. Det framkom även att frivilliga insatser och stöd är det som är mest förekommande, och att tvångsvård är något de flesta av socialsekreterare vill undvika om så är möjligt. I studiens diskussion tydliggörs att socialsekreterare som arbetar med LVU-utredningar har ett dubbelt kompetenskrav, de behöver dels ha kompetens inom det juridiska fältet, samtidigt som arbetet innefattar mötet med utsatta människor, där det krävs en professionalitet för att kunna stödja och hjälpa på ett bra sätt. I slutsatsen framkom även att socialsekreterarnas egen juridiska kompetens har utvecklingspotential. Det framkommer även att arbetet som socialsekreterare är ett komplext yrke som kräver en bred kompetens och att professionen socialsekreterare är unik utifrån dess maktposition och begränsade handlingsutrymme samtidigt som arbetet utförs klientnära och relationsbyggande. / Working as a social secretary investigating minors and young adults requires a wide range of skills. Social secretaries are expected to be knowledgeable not only about the social factors leading to investigations but also about legal aspects in the investigations. In order to be able to carry out an investigation of a minor, information is often acquired from outside parties and other authorities. The gathering of information needs to be done correctly and with legal certainty, as social services are bound by secrecy under law. The purpose of this study is to gain a deeper knowledge of the competence and experience of the social worker in child care matters, but also to explore how social workers perceive the area in which they can operate during the process of an LVU inquiry. The data of the study is based on four qualitative interviews with social workers and analysed with thematic analysis, with the different themes being experience of confidentiality, professionality and ethical dilemmas, double competence requirements and room for maneuver. The results show that there is some hesitation regarding secrecy among social workers, but that secrecy is not seen as an obstacle in investigations as one can either gain access to the information needed in order to conduct an investigation through consent, or that confidentiality can be breached when it is necessary to do so. The study also shows that voluntary effort and support is common, and that compulsory care is something that most social workers wish to avoid if possible.  The study concludes that social secretaries who work with LVU-investigations need a dual competence, and that competence surrounding law shows great prospects for development. Furthermore, the study shows that the profession itself is highly complex and requires a wide range of skills. The job is unique because it is one of power and is simultaneously limited in scopes of action, while requiring close work with clients in an effort to build relationships.

Den här uppsatsen undersöker barnsekreterares åsikter om hur svensk lagstiftning påverkar deras arbete i fråga om barnets bästa när barn blivit omhändertagna och placerade i familjehem med stöd av Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, specifikt gällande §2 då föräldrarnas brist på omsorgsförmåga föranlett omhändertagandet. Via en semistrukturerad intervjumetod ställde vi frågor till sex barnsekreterare som arbetade med omhändertaganden av barn. Vi analyserade svaren med hjälp av anknytningsteorin och teorin om företrädarskap.  Svaren blev även speglade i relation till det aktuella kunskapsläget på området. Vår undersökning visade att våra informanter menade att svensk lag i vissa avseenden lägger större vikt vid föräldrarnas rättigheter än barns behov av skydd och trygghet exempelvis när barn knutit an till sitt familjehem. Det svenska familjestödsorienterade barnskyddssystemet fick även kritik för långdragna processer och försenade beslut om skyddsåtgärder i form av ett omhändertagande av utsatta barn. Kritik framfördes också mot vårt rättssystems förmåga att tillvarata barns bästa, speciellt efterfrågades större kunskap hos nämndemän och domare. / This essay investigates Swedish social workers opinion on the impact of the Swedish legislation, specifically the Care of young persons act, LVU, on their advocacy work with children in foster care, relating to the best interest of the child, placed in foster family care, due to the biological parents’ lack of caring capacity. A semi-structured interview method was used asking six social workers who worked with placements of children in foster care. The answers were analysed using attachment theory and advocacy theory and also in the light of recent research in the subject field. Our investigation shows that our interviewees find that Swedish law to some degree places more emphasis on the rights of the biological parents, as opposed to children's needs for protection, security, and attachment to the foster parents. The family oriented Swedish child protection system was criticised for lengthy processes and delayed decisions to take an abused child into custody. The Swedish legal system was criticised for not placing the best interest of the child foremost. The Swedish system with lay assessors judging in child protection cases were criticized for a lack of knowledge and expertise in the subject field.

Varje år placeras drygt 1000 ungdomar på Statens institutionsstyrelse (SiS) särskilda ungdomshem, majoriteten av dessa efter beslut om omhändertagande enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). För att tillgodogöra ungdomarnas rätt till utbildning bedriver därför varje ungdomshem sin egen skolverksamhet. Studiens syfte är att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering. Den konstruktivistiska vägledningen har visat sig vara framträdande i det vägledningsinriktade arbetet med eleverna som är placerade på SiS särskilda ungdomshem. En framgångsfaktor som även framkommer i tidigare forskning är att motivationsarbete och relationskapande fyller en viktig funktion vid bemötandet men även i det fortsatta arbetet under tiden ungdomarna är placerade. Genom att arbeta med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan mötet med ungdomarna skapa nya förutsättningar för dem, samt ett led i vidgandet av deras handlingshorisont inför möjliga, framtida val. Övergången till skola efter avslutad placering beskrivs som svag, en trolig faktor till detta är att det många gånger är svårt att få en skolplats åt eleven, och som därmed riskerar en bruten skolgång. Resultaten i studien bygger på insamlat material från intervjuer med en utvecklingsstrateg inom SiS skola och tre studie- och yrkesvägledare som arbetar på SiS särskilda ungdomshem för icke skolpliktiga ungdomar.

Många unga idag utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Syftet med studien är att se hur alla parter i ett mål kom till tals i förvaltningsrättens domslut och vems utsaga som väger tyngst i avgörandet om de unga ska omhändertas enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52). 31 domslut har analyserat från två förvaltningsrätter i Sverige. Analysen har skett genom en riktad innehållsanalys. Genom analysen av domsluten hittades teman på vad hedersrelaterat våld och förtryck är för något och hur det definieras i förvaltningsrättens domslut. Det studien kom fram till var att förvaltningsrätten oftast går efter de ungas utsagor och att det sällan finns någon konkret bevisning som styrker att de unga utsatts för våld. Genom analysen av domsluten hittades ett tema som visade på att för att omhändertas enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) krävs det att de unga utsatts för antingen fysiskt- eller psykiskt våld och att förtrycket kommer i skymundan.