Syfte:Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende i Uppsala uppfattar kvalitéten på den mat som levereras färdig till boendet och sedan serveras. Metod: Studien har en kvalitativ design och genomfördes genom intervjuer på fem äldre och fem personal på ett vårdboende. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: I studien framkom att de äldre och personalen ofta hade samma uppfattning om vad bra mat var. De äldre hade dock kritik angående matens temperatur, doft, smaksättning och variation i större utsträckning än personalen. De äldre tyckte att serveringen kunde gå annorlunda till och att personalen skulle sitta med vid bordet mer ofta medan personalen tyckte att måltidsituationen var god. Slutsats: Konkluderat kan vi se att det finns likheter såväl som skillnader bland de äldres och personalens uppfattning gällande maten och måltidssituationen på vårdboendet. Både de äldre och personalen tyckte det var viktigt med smak, doft och utseende samt att maten var välbekant. Däremot hade de äldre kritik mot organisatoriska aspekter såsom bordsplacering, servering och personalens delaktighet vid måltiden. / The purpose: The purpose of this study is to investigate how elderly people and staff in a nursing home in Uppsala perceive the quality of the food that is delivered ready to the nursing home and then served. Method: The study has a qualitative design and was conducted through interviews of five elderly and five of the staff in a nursing home. The interviews were analyzed through a qualitative analysis. Results: The study revealed that the elderly and the staff often had the same idea of what good food was. The elderly, however, had criticism about the foods temperature, aroma, flavour and variety to a greater extent than the staff. The elderly thought that the service could go differently and that the staff should sit with them at the table more often, while the staff thought the meal situation was good. Conclusion: Concludes to similarities as well as to differences among the elderly and the staff´s perception regarding food and meal situation at the nursing home. Both the elderly and the staff thought it was important with flavour, scent and the appearance and that the food was familiar. In contrast, the early criticise of the organizational aspects such as seating at the table, service and how the staff participated in the meal situation.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattning av konflikthantering i barngruppen. En gruppintervju har genomförts med tre förskollärare från en förskola. Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet har analyserats utifrån fenomenografin, som fokuserar på individers olika sätt att uppfatta fenomen de tidigare erfarit. Resultatet har utifrån frågeställningarna samt syftet delats in i tre olika teman, vilka är konflikter, metod/strategi och förskollärares uppfattning av konflikthantering. Resultatet visade att förskollärarnas syn på konflikthantering ligger till grund för hur de hanterar konfliktsituationer. Grunden för deras uppfattning av konflikthantering är beroende vilka konflikter de tidigare mött som de sedan skapar sig erfarenheter och kunskaper utifrån. Resultatet visade även att förskollärarna var överens om att uppfattningen av konflikthantering var individuell och personlig utifrån deras tidigare erfarenheter och kunskaper. Det framgick även att förskollärarna hade liknande definition av begreppet konflikt men att de aldrig tidigare diskuterat begreppet i arbetslagen. De hade dessutom inte någon uttalad strategi för hantering av konflikter, dock framkom det i gruppintervjun att de använde sig av varierande strategier. Ingen av förskollärarna ger uttryck i gruppintervjun för att de använder sig av förebyggande arbete. Dock framgick det att deras förebyggande arbete var att introducera kommunikation tidigt i barnens liv och att det på så sätt blir ett redskap de kan använda.

I detta arbete har jag undersökt hur anställda på IT-företag uppfattar arbetsklimatet i dagens IT-företag och hur de önskar att arbetsklimatet egentligen skulle vara. Anledningen till att IT-företag skall satsa på ett bra arbetsklimat är flera. Ett bra arbetsklimat ger dels en konkurrensfördel vid rekrytering av kompetent personal och dels finns det en koppling mellan lönsamhet och ett bra arbetsklimat. Jag har gjort denna undersökning genom att intervjua personal vid olika IT-företag och fått fram information om deras uppfattningar om arbetsklimatet. Arbetsklimatet har jag delat upp i flera delar vilka alla har gåtts igenom och undersökts. Svaret på dessa delar har varit positivt men med vissa negativa aspekter som bör ses över. De anställda har dock som helhet ansett att arbetsklimatet på IT-företag är tillfredsställande men att det kan bli bättre.

No description available.

Sammanfattning: Som arbetsterapeut är det viktigt att kunna skilja på betydelsen och innehållet av aktivitet inom ramen för arbetsterapi från en mer allmän betydelse. Om dimensionerna av aktivitet skulle kunna beskrivas utifrån empiriska data skulle det kunna bidra till en djupare förståelse av begreppet och dess relation till hälsa skulle ytterligare kunna tydliggöras. Syftet med studien var att undersöka hur studenter vid Örebro universitet uppfattade begreppet aktivitet, samt om det fanns skillnader i uppfattning beroende på kön eller akademitillhörighet. För att säkerställa att studenter från alla berörda akademier på universitetet blev representerade i urvalet valdes ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling skedde genom gruppenkäter. Enkätens påståenden utformades från resultatet av två empiriska studier om begreppet aktivitet. Insamlad data bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet Statistical Package for Social Science [SPSS]. Svarsfrekvensen var 99 procent. Av 222 inkluderade respondenter var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Överlag instämde majoriteten respondenter helt eller delvis i påståendena fördelade på fem olika kategorier. Störst medhåll av alla frågor fick ”aktivitet utförs av alla oavsett ålder” där 82 procent instämde helt. Slår man ihop andelen som instämde helt och delvis fick ”aktivitet påverkar min personliga utveckling” störst medhåll med 96 procent. Störst avstånd togs till att ”aktivitet påverkar min hälsa negativt”, där 50 procent angav att de inte instämde alls. Ett Mann-Whitney test visade på signifikanta skillnader mellan kvinnor och män i 17 av 50 variabler. Kvinnorna instämde i högre grad än männen på samtliga av dessa, något som kan bero på att enkätens påståenden i huvudsak beskrev aktivitet från ett kvinnligt perspektiv. Ett Kruskal-Wallis test visade att det fanns signifikanta skillnader mellan studenter från olika akademier avseende 10 av 50 variabler, skillnader som till viss del kunde härledas till studenternas framtida yrkesval. I huvudsak uppfattade studenter vid Örebro universitet aktivitet som något som: utförs av alla oavsett ålder; är att göra; kan vara något vi gör under hela våra liv; skiljer sig från person till person; påverkas av personliga värderingar och intressen, samt är något som påverkar vår personliga utveckling. Det fanns ett tydligare instämmande från respondenterna gällande vad vi gör och varför, jämfört med hur vi gör det.

Flera studier har gjorts kring hur musik påverkar människor. Bullerjahn och Güldenring genomförde en studie där en egenskapad scen musiklades på flera olika sätt, Cohen gjorde liknande studier men kopplade det till psykologi. Resultaten de fick fram var att musik påverkade tittaren på det sättet som musiken var tänkt att göra.För att få svar på hur musik påverkar en filmscen skapades problemformuleringen: Hur påverkas upplevelsen samt förståelsen av en films dödsscen när den musikläggs på två olika sätt; empathetic eller anempathetic musikläggning utöver filmens originalljudeffekter?För att få svar på frågeställningen så genomfördes ett antal intervjuer där respondenterna fick se samma självmordsscen tre gånger men musiklagd på tre olika sätt. Enbart ljudeffekter, empathetic eller anempathetic.Ett antal filmscener analyserades och musik skapades för att återskapa både empathetic och anempathetic musik som användes i studien. Nio respondenter intervjuades och utifrån deras svar kom resultatet att musik inte påverkade deras uppfattning eller förståelse av scenen nämnvärt.För att få fram ett mer rättvisande resultat hade fler intervjuer behövt genomföras. Skapandet av en egen scen hade antagligen hjälpt studien då man hade haft full kontroll över flera delar som t.ex. längd och handling.

The purpose of this study was to investigate why informants chose a private caregiver. To conduct the study, I investigated individuals' perceptions and experiences of public and private health providers and the prominent factors that lead to individuals switching to a private health provider. The study is qualitative in nature, where the empirical material consists of semi-structured interviews with ten persons. The private sector within the healthcare industry of Sweden has developed and expanded during the 2000s. It is not as obvious today to choose a public health center. In total, throughout Sweden, private actors purchase 37% of the total healthcare by the county councils. The result of the study shows that the reasons why the informants chose a private care giver rather than a public one included poor reception by the public health employees, the use of relay doctors by the county council, long queues, misdiagnosis and logistics. The experiences of the informants vary throughout the study. All females have had one or several bad experiences in healthcare, while no male reported a negative experience. The majority of the informants are significantly more negative towards the public health provider than the private provider. Most informants also feel that the privatization of healthcare is good since it increases pressure on the public sector to perform. The prominent factor that guides the choice of health provider among the informants is the reception by the health employees and doctors on a given health center. The informants also express a need to be listened to and be taken seriously when it comes to the problems that they seek treatment for. / Uppsatsens syfte varatt undersökavarför informanterna i studien gick över till privat vårdgivare. För att genomförastudien, undersöksinformanters uppfattningaroch erfarenheter av privata respektive offentliga vårdgivareoch vilka de framträdande faktorerna är som leder till bytet från en offentlig vårdgivare till en privat vårdgivare. Det är en kvalitativ studie där det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tio personer. Den privata sektorn inom hälso-och sjukvården i Sverige har utvecklats och expanderat under 2000-talet. Det är inte lika självklart idag att välja en offentlig hälsocentral. Totalt sett i hela Sverigeköper privata aktörer 37% av den totala hälso-och sjukvården av landstingen. Resultatet av studien visar att anledningarna till varför informanter valde en privat vårdgivare framför en offentlig vårdgivare var dåligt bemötande från offentliga hälsocentralers personal, landstingets nyttjande av stafettläkare, långa väntetider, feldiagnosticeringar och logistiska anledningar. Informanternas uppfattningar och erfarenheter av sjukvården varierar i studien. Alla kvinnor har haft en eller flera dåliga erfarenheter av sjukvården medan ingen man har varit med om det. Majoriteten av informanterna är betydligt mer negativ till den offentliga vårdgivaren än den privata vårdgivaren. De flesta tycker även att privatiseringen av sjukvården är bra eftersom det ökar pressen på offentlig sektor att prestera. De framträdande faktorerna som styr informanternas vårdval är bemötandet av personal och läkare på en hälsocentral. Vidare att informanter känner att de blir lyssnade på och blir tagen på allvar med den problematik som de söker vård för.

Formativ bedömning har identifierats som en nyckel-strategi i lärande och undervisning, men lite har forskats på hur formativ bedömning är förstådd av elever. Syftet med den här studien är att skapa en insyn i högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av olika aspekter av formativ bedömning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien utgår från intervjuer med sju elever i högstadiet (årskurs 8 och 9). I studien används en fenomenografisk analysprocess för att komma åt essensen i elevernas uttalanden. Resultat synliggör tre beskrivningskategorier viktiga för formativ bedömning: relation, aktivitet och vägen framåt samt elevers uttalanden om dessa.

Enligt World Health Organization (WHO) var minst tjugo miljoner barn under fem år världen över överviktiga år 2005. Övervikt medför inte nödvändigtvis några hälsoproblem, men vid fetma finns en klar ökning av risken för olika sjukdomstillstånd och det ses som ett av de största hoten mot folkhälsan idag. Även om de fetmarelaterade följdsjukdomarna inte uppstår under barndomen leder förändringarna till ökad sjuklighet under vuxenåren med risk för förtidig död. För att komma tillrätta med barnfetman är föräldrarnas deltagande och medverkan viktig. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur föräldrar till barn med övervikt och fetma upplever sitt barns vikt. En litteratursökning har utförts i databaserna PubMed och Cinahl via Ebsco med sökorden attitude, experience, parents, perception, obesity och overweight. Endast artiklar mellan åren 2000 och 2007 inkluderades. Av tjugosex granskade artiklar motsvarade sexton studiens syfte. Resultatet påvisade att en stor andel av föräldrar till barn med övervikt och fetma inte upplever sitt barn som överviktigt trots att objektiva mätningar visar annat. Litteraturstudien visar att ingen studie är gjord inom området i Sverige. Förebyggande åtgärder för att komma tillrätta med barnfetman har dålig chans att lyckas utan bättre förståelse för hur föräldrar upplever problemet med övervikt hos sitt barn.

Hälso- och sjukvården genomgår ett fokusskifte från att patienten är en passiv konsument till att patienten blir en aktiv part i vårdprocessen. Delaktighet och personcentrerat förhållningssätt är vad som lyfts fram i forskning och riktlinjer som det nya arbetssättet, men betydelsen är oklar och kan variera. Vidare visar forskning att personcenterat förhållningssätt gynnar både patient och vårdpersonal i sjukvården. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans uppfattning om vad som påverkar patientens delaktighet i den psykiatriska vården. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie som inspirerats av fenomenografins analysprocess. Nio informanter från psykiatrins verksamhetsområden Beroende och neuropsykiatri, Psykosvård och rättspsykiatriskvård, Affektiva sjukdomar och Akut och konsultpsykiatri inkluderades i intervjustudien. Huvudresultatet visade att sjuksköterskornas uppfattning om vad som påverkade patienters delaktighet kunde delas in i fem kategorier: Kunskapsluckor och bortprioriterad omvårdnad, Brist på personella resurser och tid, Tydlig information och gemensam vårdplan, Bra teamarbete och vårdrelationer samt Patienters önskemål och förväntningar. Slutsatsen är att genom att undanröja hinder för delaktighet såsom resursbrist och kunskapsluckor rörande delaktighetens betydelse och innebörd så kan omvårdnaden prioriteras och förutsättningarna för delaktighet – tydlig information, bra teamarbete och goda vårdrelationer där patienternas önskemål blir hörda om än inte alltid åtlydda – inom den psykiatriska vården öka.