Elever ifrågasätter ofta betydelsen av matematik och dess relevans i vardagen. Detta arbete utforskar utvalda elevers syn på matematikens betydelse och hur ofta de tror att de använder matematik i sin vardag. Arbetet undersöker också frågan "Skapar deras matematiklärare kopplingar mellan klassrumsmatematik och elevens vardag?”. Lärarens intentioner undersöks i förhållande till elevernas uppfattning. Kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever och deras matematiklärare har genomförts i syfte att undersöka hur viktigt eleverna tyckte matematik var, baserat på betydelsen i deras liv. Intervjuerna har visat att eleverna inte förstår hur de tillämpar klassrumsmatematiken i vardagen och att anslutningen bryts i klassrummet. Intervjuerna visar också att eleverna ofta uppfattar undervisningen annorlunda jämfört med lärarens intentioner. Resultaten bekräftar tidigare forskning, att eleverna inte ser sambandet mellan klassrumsmatematik och vardagen. En slutsats vi kan dra är att lärarna har misslyckats med att relatera matematiken till studenternas ”riktiga liv”.

No description available.

Syftet med arbetet är att synliggöra uppfattningar hos föräldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklärande. Med detta arbete vill vi främja ett gott samarbete mellan föräldrar och lärare på skolan med avseende på matematiklärande. Undersökningen genomfördes på tre olika mångkulturella skolor i Malmö kommun och baserades på enkäter och intervjuer. Resultatet visade att föräldrarna är lite insatta i hur matematikundervisningen går till på i barnens skolor och att majoriteten är nöjd med barnens matematiklärande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av både föräldrar och lärare. Språket upplevdes som ett stort hinder för ett gott samarbete. Genom att föräldrarna får tillgång till information om matematikundervisningens innehåll och upplägg samt genom att använda språkkunnig personal på skolan hoppas vi på ett utvecklat samarbete mellan hem och skola. / The aim of this work is the visibility of views among parents with Iraqi immigrant background on mathematics and children's mathematics learning. With this work, we want to promote constructive cooperation between parents and teachers at the school with regard to mathematics learning. The survey was conducted in three different multicultural schools in Malmö municipality, based on surveys and interviews. The results showed that parents are a bit familiar with how mathematics instruction goes to the children in schools and the majority are satisfied with children's mathematics learning. Cooperation between school and home are perceived to be good by both parents and teachers. The language was perceived as a major barrier to effective cooperation. By providing parents with access to information on mathematics teaching content and approach, and using the language skills of staff at the school, we hope for closer cooperation between home and school.

Sjuksköterskan på den somatiska akutmottagningen kommer dagligen i kontakt med de flesta patientkategorier, däribland patienter med psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor på somatiska akutmottagningar uppfattar mötet med patienter med psykisk ohälsa. Två frågeställningar formulerades utifrån syftet: Vilka olika erfarenheter och uppfattningar finns? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskors inställning till patienter med psykisk ohälsa? Metoden var en delvis systematiserad litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar vilka tagits fram via sökning i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL. Resultatet visade generellt positiva uppfattningar i sjuksköterskors möte med patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskornas erfarenhet var att brister i organisationen och dess resurser, såsom tidsbrist och en otillfredsställande miljö, påverkade mötet mellan sjuksköterskor och patienter med psykisk ohälsa. Kunskapsbrister sågs samt en önskan om fortbildning. Frustration var en vanligt förekommande känsla bland sjuksköterskorna på akutmottagningarna. Slutsatsen var att ökad kunskap och tillfredsställande förändringar i organisationen, kan vara två av de viktigaste bitarna, för att öka sjuksköterskans positiva inställning till patienten med psykisk ohälsa. / The nurse at a somatic emergency department is in daily contact with most categories of patients, including patients with mental illness. The aim of this study was to examine how nurses in somatic emergency departments perceive the meeting with patients with mental illness. Two questions were formulated according to the aim: Which different experiences and perceptions are there? Which factors influence nurses´ attitudes towards patients with mental illness? The method was a semi- systematic literature review elaborated by Goodman´s seven steps. The study was based on ten scientific articles, derived by searching in the databases PubMed, PsycINFO and CINAHL. Results showed generally positive perceptions of nurses´ encounter with patients with mental illness. Nurses’ experience was that deficiencies in the organization and its resources, such as lack of time and an unsatisfied environment, affected the encounter between nurses and patients with mental illness. Lack of knowledge was seen and a wish for further training. Frustration was a common feeling among the nurses in the emergency departments. The conclusion was that increased knowledge and favorable changes in the organization, may be two of the most important pieces, to increase nurse´s positive attitude towards patients with mental illness.

Bakgrund: Kosten är en central del i vårt dagliga liv. Trots vikten av rätt och tillräcklig kost är nutritionen en utsatt del av vården. För att upprätthålla en god måltidssituation krävs det att verksamheterna lägger ner tid och fokus på utbildning inom ämnet. Området är väl utforskat vad gäller faktorer som påverkar måltidssituationen. Dock finns en kunskapslucka angående hur denna måltidssituation påverkar livskvalitén hos de äldre.Syfte: Beskriva hur de boendes uppfattning av måltidssituationen, på ett vårdboende i sydvästra Sverige, påverkar livskvalitén hos de boende.Metod: En empirisk studie av fenomenografisk ansats, baserad på semi- strukturerade intervjuer med åtta individer på ett vårdboende i sydvästra Sverige. Resultat: En god uppfattning av måltidssituationen gav en positiv påverkan på livskvalitén. Däremot gav en sämre uppfattning av måltidssituationen ingen negativ påverkan på livskvalitén.Slutsats: Måltidssituationen måste ses som en del i ledet av faktorer som kan förbättra äldre individers livskvalité. För att tillfredsställa allas behov krävs att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal arbetar utifrån ett individanpassat synsätt. / Background: Food makes a central part of our lives. With the importance of food in mind, nutrition is still an exposed part of the caring process. To maintain quality in meal situation, nursing homes have to put aside time for focus and education regarding nutrition. The scientific field of the factors that affetcs meal suituation is well explored. Although, there is a gap of knowledge regarding how this meal situation affects the qualitiy of life among elderly.Aim: To decribe how the elderlys experience of meal situation, in a nursing home of south western Sweden, affetcs the quality of life among the elderly.Method: An empirical study, made with a fenomenografic design, based on semi structured interviews with eight individuals in a nursing home of south western Sweden.Results: A good experience of the meal situation positively affected the quality of life. On the other hand, a less good experience of the meal situation did not negatively affect the quality of life.Conclusion: The meal situation needs to be considered as one of many factors that affects the life quality among elderly. To satisfy every persons individual needs the nurse and the other caring staff have to work through a individualized approach.

Det centrala i denna studie är att undersöka elever på Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet är att skapa djupare förståelse och att få insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssättning, för att därigenom kunna utveckla sättet att arbeta med bedömning och betygssättning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gällande betygssättning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever på Hantverksprogrammet ville vi ta reda på deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksämnet fungerar otillfredsställande, då flertalet elever anser att betygskriterierna är otydliga samt att de saknar funktion.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda på när elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive när lärare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns någon överensstämmelse vid jämförelse av svaren. Undersökningen innefattar också frågan om vad elever tycker att de borde bli bedömda på. Anledningen bakom syftet är en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lärare och elever brister i fråga om bedömning. Fokus i detta arbete är elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning bland fem klasser och deras fyra lärare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet är de moment som såväl lärare som elever tycker är viktigast vid bedömningen. Resultaten av denna undersökning visar att merparten av eleverna kan betecknas som ledtrådsmedvetna och vet alltså att bedömning sker, men är inte helt införstådda med när och i vilken utsträckning. / The purpose of this paper was to find out when pupils experience assessment in science, respectively to learn when teachers assess their students to see if they are in agreement when comparing the answers. The survey also includes the question of what pupils believe they should be assessed on. The reason behind our purpose is a desire to understand if and when the communication between teachers and pupils fail regarding assessment. We have focused on upper secondary students and their view on assessment. Through a questionnaire, handed out to five different classes and their teachers, together with relevant literature, we have come to the understanding that both teachers and pupils believe that tests and classroom activity have the most influence on the assessment. The results from this survey shows that the majority of the pupils in this study can be described as being aware of the hidden curriculum, which means that they know that assessment occurs, but they do not know when and how it is carried out.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar att deras utbildning och tidigare erfarenhet inom rörelse påverkar deras rörelseundervisning. För att få en inblick i det utfördes enkätintervjuer med 55 förskollärare och semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Dessa har varierad yrkeserfarenhet och representerar en geografisk bredd. Totalt baseras studien på 60 förskollärares uppfattningar av rörelse i förskolan. Inspiration från fenomenografi, med fokus på begreppen fenomen och uppfattning, togs vid analys av resultatet. Resultatet visar att fenomenet rörelse är ett brett begrepp vilket gör att förskollärare önskar en tydligare definition i styrdokument. Förskollärarna beskriver att kunskap kommer från förskollärarutbildning, förskoleverksamhet, eget idrottande och/eller privat intresse. Det synliggörs att engagemang och mod är avgörande för att planera och utföra rörelseaktiviteter särskilt om förskolläraren inte är helt bekväm i ämnet. En nyfiken och engagerad förskollärare beskrivs vara nyckeln till undervisning, däremot beskrivs kunskapen som en nyckel för att skapa nyfikenhet och engagemang hos förskolläraren. Trots olika utbildningar och tidigare erfarenheter uppgav förskollärare behovet att höja kunskapen om rörelse kopplat till förskolan. Rörelse är trots allt något som barn har rätt till och innebär därför att undervisning bör ske i, om, med och genom rörelse eftersom inget är mer fördelaktigt än det andra.

The purpose of this paper is to examine if there is a connection between electoral participation and citizens perception of the economy and corruption between the year 1989-2023 in Poland and to see if it has changed and how. The methodology that is used in this paper is both of qualitative and quantitative character to study articles, data, and statistics. The result of the study shows that there is a correlation between higher electoral participation and better perception of economy from the citizens. The perception of corruption, which was the same 1989 as 2023, didn’t affect the voting turnout.  Better economy has made people vote either by teaching them how to participate in politics or as they have more to lose now due to better circumstances than 1989. The study shows that the area needs to be looked at in a greater depth to see if corruption has been neglected by the citizens or if they handle it through democratic participation.

Studie behandlar hur lärare introducera matematiska likheter och likhetstecknets betydelse för elever. I den här studien kommer det att tas upp om vad forskningen säger när det kommer till att introducera likhetstecknet, om läraren bör introducera symbolen som en relationell eller operationell för att det ska ge eleverna en positiv effekt för deras förståelse för matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur några lärare introducerar matematiska likheter och likhetstecknets betydelse och i studien har det använts semistrukturerad djupintervju och en tematisk analysmetod. Det viktigaste som man kan se med denna studie är att lärarna använder sig av olika aktiviteter och uppgifter för att tillgodose alla elevers behov när det kommer till elevernas kunskapsinhämtning. Som slutsats kan man se att trots att lärarna till största del använder sig av forskningsbaserade metoder för att introducera likhetstecknet som en relationell symbol så verkar inte undervisningen lyckas, utan det finns utvecklingspotential i området för att kunna genomföra undervisning som ger förståelsen för att likhetstecknet är en relationell symbol.