Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelevers uppfattning om återhämtning. Studiens frågeställningar var: Hur uppfattar elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever återhämtning? Vilka strategier för återhämtning förekommer bland elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever?   Metod Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog sex manliga elitidrottande gymnasieelever. Samtliga deltagare var ishockeyspelare. Rekryteringen gjordes via både ett bekvämlighetsurval och ett handplockat urval då intervjupersonerna kontaktades via lagets tränare. Laget spelar i den högsta divisionen i sin åldersgrupp i Sverige vilket betraktas som elit. En pilotstudie med två intervjuer genomfördes för att kontrollera och säkerhetsställa intervjuns inspelningsmetod och intervjuguidens kvalité samt reliabilitet. Det teoretiska ramverket har utgjorts av en modell för återhämtning.   Resultat Samtliga deltagare uppfattar återhämtning snarlikt då de främst relaterade det till en fysisk process. Vikten av sömn, kost och muskeluppbyggnad var de aspekter som i första hand förknippades med återhämtning. Samtliga intervjupersoner uttryckte att de inte monitorerar sin träning eller återhämtning genom diverse mätinstrument. Gällande strategier för återhämtning framkom flera olika aktiviteter. En strategi för återhämtning som framkom var sömn/vila, vilket samtliga deltagare nämnde som en strategi för återhämtning. Även kost och nutrition var en strategi för återhämtning då fem av deltagarna nämnde det.   Slutsats Studiens slutsatser, utifrån vald teoretisk modell är att elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever främst uppfattar återhämtning som en fysisk process där kroppens muskler behöver återhämtas. De sociala och psykologiska processerna av återhämtning nämns i mindre omfattning. De mest förekommande strategierna för återhämtning var fysisk återhämtning vilken även innefattade sömn/vila och kost. Detta antyder att återhämtningsprocessen kan bli maladaptiv, dvs. ej tillräcklig i de tre domänerna. Okunskapen kring vad som innefattar återhämtning och hur mycket det uppmärksammas bör tas i beaktning inom elit ungdomsishockey. / Aim The purpose of this study was to examine adolescent elite icehockey players’perceptions of recovery. To meet the purpose, the following questions were formulated: How does elite adolescent icehockey high school students perceive recovery? Which strategies for recovery emerge among elite adolescent icehockey high school students?   Method The study applied a qualitative method and was executed by conducting semi-structured interviews. In total, six male subjects participated in this study. All of them were ice hockey players. The recruitment was made by a convenience sample and a handpicked selection by contacting the interviewed subject’s coach. The team played in the highest national league of their age-group which is considered as elite. A pilot study with two interviews was conducted to ensure the recording method and the interviewguide together with its reliability. A model for recovery was used as theoretical frame work.   Results The result showed that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process. The importance of sleep, nutrition and muscle hypertrophy were the aspects that was primarily associated with recovery. All subjects expressed that they don’t monitor their training or recovery through various measuring instruments. Regarding strategies for recovery subjects mentioned various activities. The most mentioned strategy for recovery was sleep/rest, which all participants mentioned. In addition, nutrition was also included to strategies as five participants mentioned it.   Conclusion The study´s conclusions, based on the chosen theoretical model, are that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process where the muscles need to be recovered. The social and psychological processes of recovery is mentioned to a lesser extent. The most common strategies for recovery based on the study’s theoretical model was physical recovery among elite icehockey students which includes sleep/rest and nutrition. This indicates that the recovery process may be maladaptive, i.e. not enough in the three domains. The uncertainty regarding what recovery includes and how much it is noted should be taken into consideration in elite youth ice hockey.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med psykiska och/eller kognitiva svårigheter i skolan. Författarna gjorde semistrukturerade intervjuer via telefon med 10 föräldrar som har barn med svårigheter i skolan. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i följande kategorier föräldrars behov av att vara spindeln i nätet, frustrationen över att inte få tillräckligt med stöd, skolmiljöns påverkan på barnen, känslan av att inte veta vad som händer samt positiva upplevelser av skolan. Resultatet av studien visade att föräldrar upplever att det finns brister i skolmiljön som påverkar barnen i deras aktivitetsutförande. Föräldrarna upplever att det saknas viktig kunskap hos pedagogerna som ger dem möjlighet att stötta deras barn på rätt sätt så barnen får samma möjligheter som de övriga barnen på skolan. Författarna i studien diskuterar resultatet utifrån vad arbetsterapeuter kan bidra med för kunskap till pedagogerna samt stödja barnen till att uppnå bästa möjliga resultat i skolarbetet. Fortsatt forskning inom ämnet skulle kunna handla om fäders upplevelse samt skolans upplevelse av att ha barn med svårigheter inom skolan. / The purpose of the study was to describe parent´s experiences of having children with mental and/or cognitive difficulties in school.The authors made semi-structured interviews by telephone with 10 parents who have children with difficulties in school. Data was analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in the following categories  parents need to be the spider in the network, the frustration of not getting enough support, the school environment's impact on the children, the feeling of not knowing what is happening and positive experiences of the school. The result of the study showed that parents find that there are deficiencies in the school environment that affect the children in their activity performance. The parents feel that there is no important knowledge among the educators, which gives them the opportunity to support their children in the right way so that the children have the same opportunities as the other children at the school. The authors of the study discuss the results based on what occupational therapists can contribute for knowledge to the pedagogues and support the children in achieving the best possible results in schoolwork. Continued research on this subject could be about the experience of fathers and the school's experience of having children with difficulties in school.

Sexualkunskapen i skolan är viktig för att guida ungdomar framåt i livet, där vissa skolor lyckas bättre med denna uppgift än andra. Forskning kring resultat av sexualundervisningen finns, men studier som undersöker ungdomarnas uppfattning är mer sällsynt. Denna fenomenologiska studie ämnar bidra till att synliggöra elevernas åsikter och önskemål. Studien baseras på elva semistrukturerade intervjuer där 18-åriga ungdomar fått möjlighet att utvärdera och kommentera sexualkunskapen i skolan. I resultaten av den tematiska analysen framträdde tre tydliga teman: lärarens insats och påverkan, undervisningens innehåll och upplägg samt tid som ägnas åt ämnet. Det övergripande resultat som återfinns i samtliga intervjuer är besvikelse/missnöje, vilket även präglar resultaten av analysen. Ett oväntat resultat var att flertalet informanter var nöjda med sexualundervisningen i mellanstadiet, men att den blev sämre i högstadiet. Studiens resultat ger förståelse för att eleverna upplevt sexualkunskapen som knapphändig, ytlig och gammaldags samt att de önskar en uppdaterad undervisning som möter deras behov. Vidare önskas lärare som är trygga inom ämnet och därmed påvisar en säkerhet i rollen som sexualkunskapslärare, samt mer lektionstid för sexualkunskap. Studien utgör därmed ett bidrag till utvecklingen av dagens sexualundervisning. / Sexual education in school is important to provide a guideline forward in adolescents' lives, where some schools seem to accomplish this mission in a better way than others. Research in these results in education is available, but studies that examine adolescents' perception are rare. This phenomenological study aims to make visible the opinions and wishes of the students. The study is based upon semi-structured interviews in which eleven 18-year-olds had the opportunity to evaluate and comment on their sexual education in school. In the results of the thematic analyses three themes emerged; the teachers' contribution and impact, content and arrangement of the tuition, and time dedicated to the subject. The overall result that was found in all interviews was discontentment and disappointment, which also incuse the results of the analyses. An unexpected finding was that a majority of the informants were more satisfied with the sexual education at lower grades, but that it got worse at higher grades. The results of this study provides an understanding that the students perceive the sexual education as scanty, shallow and old fashioned and that they wish for a more updated tuition that meet their needs in a better way. Furthermore, there is a desire for teachers that are confident in the topic which leads to a confidence in their role as sexual educators, as well as more time in class for sexual education. The study thereby constitutes a contribution to the vega development of the contemporary sexual education.

Motiverande samtal är en samtalsteknik som sjuksköterskan kan använda i det förebyggande arbetet, där patienten får möjlighet till delaktighet i vården. Sjuksköterskan kan använda motiverande samtal som ett verktyg i mötet med patienten, vid diabetes typ 2 kan patienten behöva stöd till förändring av sina levnadsvanor. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes, uppskattningsvis är det 90% av diabetikerna i världen som har diagnosen diabetes typ 2 (WHO 2018b). Sjuksköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet för främjandet av hälsa, därför vill vi undersöka sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal med patienter med diagnosen diabetes typ 2. Litteraturöversikten utgår från Fribergs modell. Datainsamling har gjorts genom artikelsökningar och analys av artiklarna har genomförts. Därefter sammanställdes analysens delar vilket utgjorde teman som skapade studiens resultat. Fyra teman utgör resultatet i denna studie; 1) Ökad följsamhet och aktivt deltagande, 2) Främjar livsstilsförändring, 3) Frustration och otillräcklighet i yrkesrollen och 4) Tidskrävande arbete för genomförande. Resultatet utgår från sjuksköterskornas uppfattning av motiverande samtal, vilket visade på både fördelar och svårigheter med metoden utifrån olika förutsättningar i vården. I diskussionen belyses sjuksköterskornas uppfattning av motiverande samtal och hur det kan användas förebyggande i vården. Sjuksköterskorna uppfattade motiverande samtal som en samtalsteknik där planering, anpassning av tid och utbildning krävs. Motiverande samtal kan hjälpa sjuksköterskorna till utökade färdigheter gällande livsstilsrådgivning, då de uppmärksammar patientens behov av förändring vilket kan underlätta det förebyggande arbetet mot en förbättrad hälsa.

Vårdcentralens ansvarsområde inom hälso- och sjukvården har vidgats alltmer och är för många den första kontakten med sjukvården. Stora krav ställs på att verksamheten fungerar effektivt och att patienterna får en säker och trygg vård. På en specifik vårdcentral har ett utvecklingsprojekt inletts för att vidareutveckla arbetssättet för distriktssköterskorna /sjuksköterskorna. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskornas / sjuksköterskornas uppfattningar om sitt yrkesansvar före utvecklingsprojektets start. Studien är en fallstudie där sex distriktssköterskor / sjuksköterskor som arbetar på vårdcentralen intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: förutsättningar hos distriktssköterskan / sjuksköterskan, bemöta patienten, bedömning av patientens omvårdnadsbehov och vägleda patienten. Det framkom därefter nio underkategorier. I diskussionen reflekteras resultatet med tyngdpunkt på distriktssköterskans / sjuksköterskans fortbildning, vårdrelation, den psykiska ohälsan samt telefonkulturen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

In advertising, the target has traditionally been aimed towards the product’s advantages.Today the trend is that the advertisers want to create a restless and unsatisfied consumer. Theconsumer on her part is not trying to achieve a goal with her consumption, but experiences theconsumption itself as a goal. Because of this the consumer demands a fast and variedselection.In order to sell their products the companies must create a non-existent need amongst theconsumers. Therefore it is very common in advertising today to use emotions instead ofinformation to attract the customers. Fashion ads are often created to form an emotion withthe consumer. It is also very important to make ads that the target group can identify with.The advertisers often try to achieve this by using models with positive qualities that theconsumer can look up to. Because of this we see a tendency that today’s fashion ads are verysimilar and can be hard to separate from each other.In our paper we want to go deeper into marketing communication as a subject by examininghow the receiver is affected by the message in magazine ads. To reach our aim we haveinvestigated, described and analyzed the fashion ads of today to see if they are built by similarcomponents and whether they attract the target group. Our chosen target group is womenbetween 20 and 30 years old. We have decided to have a hermeneutic way of interpretationand an inductive reasoning. To enlighten our problem areas we have chosen to conduct aqualitative study consisting of personal interviews where the objects were asked to make astatement about three fashion ads. We also conducted a quantitative analysis of the ad contentin three fashion magazines. In our theoretical frame of reference we have used marketingliterature. The paper therefore consists of both primary and secondary data.The conclusion of our studies is that our target group mostly perceives fashion ads aspositive, but they do not to a great extent identify themselves with them. They want ads to benatural and that the model is presented in a trustworthy environment regarding the productsthat are in the picture. It is hard for the consumers to separate the ads from each other andconnect them to a specific brand. The women in our target group require that the ads consistof more information, mostly regarding price and store location. Our analysis of content showsthat fashion ads today is similar in imagery and existing elements. The most prominentfeatures are female models and homepage addresses. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

BakgrundTeoretisk utgångspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltså barnets tro på sin egen förmåga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar även upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser på sig själv och sin för-måga.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollärare tror påverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har använt oss av kvalitativ intervju som innebär att man vill ta reda på någons uppfatt-ning om ett visst ämne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollärare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i våra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhållningssätt som något som påverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som påverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollä-rare är medvetna om att de påverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang. Det fram-kommer även övriga faktorer såsom exempelvis beröm och utmanande aktivitet som för-skollärarna menar inverkar på barnets self-efficacy. / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this thesis is to investigate what functions the public library has for parents of small children. If and how they make use of the library and what their opinion is about it. The research questions are: Which functions does the public library have for parents of small children? How do parents of small children use the library and what opinion do they have about it? Which factors have an impact on the parents of small children and how do they influence their use of and opinion about the public library and the functions of the library? The theoretical approach is based on Henrik Jochumsen and Casper Hvenegaard Rasmussen’s model of the social room and the lifestyles and Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model of the public library’s functions. To answer our research questions we have made seven qualitative interviews with parents of small children. The study showed that the parents use the library frequently and that they for instance borrow children’s books, films, CDs, computer games and take part in story-times. The parents are generally satisfied with the library. The public library has a function as a cultural center, knowledge center, information center and social center to the parents. Examples of the factors that affect the parents are: the children’s age, ethnicity, level of education, profession, number of children, other sources than the library, if they are first time parents, previous experiences of library, the role of parenthood, personal preferences and access to Internet at home. / Uppsatsnivå: D

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära patienten och kan hjälpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i patientens livsvärld. Kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser kan underlätta inblicken i patientens livsvärld. Studiens syfte är därför att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes uppfattar denna sjukdom samt deras upplevelser av att leva med sjukdomen. Studien har genomförts genom analys av kvalitativ forskning inom området och resultatet redovisas under två kategorier med underkategorier. Resultatet visar att det förekom flera olika och ibland felaktiga uppfattningar om sjukdomens orsaker, hur allvarlig den var, vad som orsakade symtomen samt uppfattningar om behandlingen. Resultatet belyser även upplevelser av att leva med diabetes. Människor med diabetes kan uppleva begränsningar och rädsla till följd av sjukdomen men de kan även känna bland annat osäkerhet och skuld. I diskussionen diskuterar författarna patienters bristande kunskap, rädsla och skuld och framhåller det vårdande samtalets betydelse för den goda omvårdnaden. Författarna tar även upp det som ett problem att människor med diabetes känner sig inte sjuka och kan ha svårt att ta sin sjukdom på allvar. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Anestesisjuksköterskorna har traditionellt sett betraktats som företrädare för prehospitalakutsjukvård utan att för den skull vara utbildade för detta vårdområde.Anestesisjuksköterskornas utbildning skall förbereda till ett brett kompetensområde somkan innebära ett vårdarbete såväl inom den hospitala som inom den prehospitalaverksamheten. Det prehospitala vårdområdet är ett komplext område som kräverspecifik kompetens. Anestesisjuksköterskornas specialistfunktion kan dock blibristfällig i den prehospitala vården då den utövas mer eller mindre sporadiskt. Frågorsom väcks är om det ens är möjligt att upprätthålla detta specifika kompetensområde omdet går lång tid mellan de prehospitala uppdragen? Hur bra är anestesisjuksköterskorförberedda för den förändrade ambulanssjukvården med fokus på ett brettbedömningsansvar för prehospitalt verksamma sjuksköterskor.I denna studie beskrivs anestesisjuksköterskors uppfattningar av sin yrkesroll inomprehospital akutsjukvård. Metoden är kvalitativ och utgår från en fenomenografiskansats. 21 anestesisjuksköterskor inom fem olika verksamhetsområden intervjuades.Anestesisjuksköterskorna var både verksamma i den hospitala och den prehospitalaverksamheten. Inom den prehospitala verksamheten arbetar anestesisjuksköterskorna iakutbil och ambulanshelikopter. Ingen av informanterna var anställd i ordinarieambulansverksamhet. Den fenomenografiska analysen utmynnade i sjubeskrivningskategorier; Samverkande, Vårdandet, Bred kompetens, Anestesikompetens,Luftvägskompetens, Läkemedelskompetens och Livräddande. Beskrivningskategoriernapresenterar resultatets variationer med 33 olika uppfattningar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård