Tidigare forskning visar att fysik är det minst populära naturvetenskapliga ämnet i skolan och eleverna ser fysik som ett svårt och tråkigt ämne som inte är relevant för varken deras vardag eller framtid. Syftet med denna undersökning är att försöka ta reda på om detta verkligen är fallet, om elevers uppfattning om fysik i årskurs 1 på gymnasiet stämmer överens med tidigare forskning, samt vad det är som påverkar den uppfattningen. En klass deltog i undersökningen genom att svara på en urvalsenkät där sedan ett antal elever slumpmässigt valdes ut för att genomföra mer utförliga semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades sedan med metoden fenomenografi, vilket innebär att elevernas påståenden i intervjuerna klipps ut och kategoriseras. Resultatet visar att i just denna klass finner majoriteten av eleverna fysik intressant och spännande, även om det ibland kan vara svårt och långdraget. Även läraren pekas ut som en av de tyngst vägande faktorer som påverkar elevernas uppfattning om fysik. Denna undersökning visar att fysik fortfarande är ett levande ämne som intresserar elever, men att läraren spelar en viktig roll i att skapa nyfikenhet hos eleverna för att ytterligare främja deras intresse för fysik.

Forskningsfrågor: Hur engagerar sig konsumenter med kontantfria betalningar? Hur ser konsumenter på behovet av kontanter i dagens digitala ekonomi? Vilka faktorer påverkar konsumenternas uppfattning om övergången till ett kontantfritt samhälle? Syfte: Studien undersöker hur kontantavvecklingen i Sverige påverkar konsumenters betalmetodsval och engagemang. Syftet är att öka förståelsen för konsumentbeteende i ett kontantlöst samhälle och identifiera faktorer som påverkar samhället i stort. Metod: Med en kvalitativ forskningsdesign bestående av en enkät och fokusgruppsintervjuer som tillvägagångssätt för data- och empiriinsamling har fenomenet undersökts i syfte att besvara forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien visar slutligen att det finns delade åsikter och erfarenheter som påverkar konsumenters inställning till det kontantlösa samhället. Trots att faktorer som tillit, kontroll och säkerhet ständigt testas när det gäller användningen av kontantlösa betalningar och det i sin tur bör påverka engagemang och uppfattning, fortsätter majoriteten att använda dessa. Det finns en stark rädsla för exkludering samt en stark ström av konsumentbeteende som hindrar förändringar. Trots negativa faktorer fortsätter de kontantlösa betalningarna locka användare. Det finns dock ett motstånd till avvecklingen av kontanter vilket tyder på att debatten kring dess fördelar kan väcka intresset och engagemanget hos fler. / Research questions: How do consumers engage with cashless payments? How do consumers view the need for cash in today's digital economy? What factors influence consumers' perception of the transition to a cashless society? Purpose: The study examines how the cash phase-out in Sweden affects consumers choice of payment method and commitment. The aim is to increase understanding of consumer behavior in a cashless society and identify factors that affect society at large. Method: With a qualitative research design consisting of a questionnaire and focus group interviews as an approach for data and empirical collection, the phenomenon has been investigated with the aim of answering the research questions and fulfilling the purpose of the study. Conclusion: Finally, the study shows that there are shared opinions and experiences that influence consumers' attitude towards the cashless society. Although factors such as trust, control and security are constantly being tested in the use of cashless payments and this should in turn affect engagement and perception, the majority continue to use them. There is a strong fear of exclusion as well as a strong current of consumer behavior that prevents change. Despite negative factors, cashless payments continue to attract users. However, there resistance to the phase-out of cash, which suggests that the debate around its benefits may arouse the interest and commitment of more people.

Denna studie har som syfte att skapa förståelse för dramats betydelse och utmaningar i tidig svenskundervisning. Fokuset ligger på årskurserna F-3. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. De som har intervjuats är lärare och speciallärare som arbetar inom grundskolan. Resultatet analyseras utifrån fyra teorier av John Dewey, Vygotskij, Bolton och Malmgren. Utifrån den insamlade data fick vi fram ett resultat som visar att drama har en betydelse för elevernas fantasi och kreativa tänkande, engagemang, delaktighet och inkludering. Det framgår även att utmaningarna med dramaanvändning är att elever inte vågar agera framför sina klasskamrater. Tryggheten i klassrummet spelar roll i hur dramat kommer fungera. Slutsatserna som har dragits utifrån våra fynd är att drama är ett engagerande sätt att inkludera fler elever i sitt lärande. Det är däremot en utmaning att få med alla elever, specifikt de elever som inte känner sig trygga i att använda drama. Därför måste lärare fokusera på att bland annat skapa en trygg klassrumsmiljö. Samt att anpassa efter elevernas behov genom att till exempel låta eleverna dramatisera i mindre grupper eller i par.

Bakgrund: Patienter med hjärt-kärlsjukdom beskriver att bekymmer kring den egna sexuella hälsan är ett problem, och att de upplever en oro inför att ingå i sexuella interaktioner. Dessutom har sexuell aktivitet visat sig ha positiva effekter på återhämtningen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Sjuksköterskan spelar en central roll i stöttandet av patienten i hela processen, och det är väsentligt att ett personcentrerat bemötande tillämpas. För att uppnå en hälsofrämjande omvårdnad behöver sjuksköterskan inspirera patienten till att nå en god hälsa, genom att bemöta patienten med empati, respekt, förståelse, och en tro på patientens individuella kapacitet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av den egna sexuella hälsan hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning, inspirerad av metasyntes, med induktiv ansats. Nio artiklar analyserades enligt Fribergs analysmodell, bestående av fem steg. Resultat: Artikelanalysen resulterade i de tre huvudkategorierna; upplevelsen av vården, upplevelsen inom sig själv och upplevelsen inom relationen. Slutsats: Patienter behöver erbjudas mer information och rådgivning kring sexuell hälsa efter hjärt-kärlsjukdom, med en mer kontinuerlig vägledning från sjuksköterskan. Sjuksköterskan behöver få bättre förutsättningar för att kunna erbjuda detta, i form av utbildning samt en generell normalisering av ämnet sexuell hälsa.

Barns uppfattning av delaktighet i vården är utforskat, men när det gäller vårdkvalitet är källan till uppgifterna sällan barnen själva. En förutsättning för ett barnperspektiv i vården är att barn själva deltar i utvärderingen. Studier visar att det är angeläget att ta del av åsikter gällande delaktighet i vården då barns uppfattning inte nödvändigtvis överensstämmer med föräldrars uppfattning. Studiens syfte var att undersöka barn och föräldrars uppfattning om barns delaktighet i vården. Två frågeformulär, ett avsett för barn och ett för föräldrar har använts i studien, som genomfördes med kvantitativ metod och med deskriptiv design. Enkätundersökningen genomfördes på barnavdelningar och barnmottagningar vid ett mellanstort sjukhus i västra Sverige. Totalt ingick 19 barn åldern 10-17 år samt 18 medföljande föräldrar i studien. Barn och föräldrars svar indikerar gynnsamma förutsättningar för delaktighet och en majoritet av barnen upplevde sig delaktiga. Dock ses tendenser som pekar på att det föreligger viss skillnad mellan barns upplevelse av delaktighet, relaterat till barnets ålder. Viss diskrepans mellan barns och föräldrars svar kan även skönjas. Att enbart förlita sig på föräldrars utsago om barns uppfattningar anses därför inte tillräckligt. Vidare kartläggning av barns delaktighet i verksamheter riktade till barn är önskvärt. / Children's perception of participation in health care is rarely based on the children’s experiences. A prerequisite for a child-centered perspective in health care is that children themselves participate in evaluations. Studies show that it is important to take part of opinions regarding participation in health care due to the fact that children and parents' perceptions not always are consistent. The aim of this study was to investigate how the child and their parent perceive the child's participation in health care. Two questionnaires, one intended for children and one for the parents were used in the study. The study was conducted using a quantitative method with descriptive design. The survey was carried out in pediatric wards and child clinics at a midsize hospital in western Sweden. 19 children in the age of 10-17 years and 18 accompanying parents participated in the study. Children’s and parents' responses indicate favorable conditions for participation. A majority of the children stated an experience of involvement. However, trends indicate that there is some difference between children's experience of participation, related to the age of the child. Some discrepancies can be discerned between the children’s and the parents' responses. Relying solely on the parents' admission of the child's perception is therefore not sufficient. Further research of children's participation in activities directed to children is desirable.

Matteläxor är ett ämne som det pratas mycket om men det finns inga speciella regler kring matteläxor i skolan utan det är upp till varje enskild skola och lärare att bestämma om lärarna ska ge eleverna matteläxa eller inte. Jag har i denna studie undersökt fenomenet matematikläxor i årskurs F-3. Studien syfte var att undersöka varför lärare använder matteläxor och om läxorna är individanpassade och hur använder informationen de får veta av en gjord matteläxa. För att få empiri har det använts en kvalitativ metod, där samtligas elever i en årskurs 1, 2, och 3 fått svara på en enkät om matteläxor sedan har jag intervjuat 18 av dessa elever i årskurs 1-3. För att samla empiri för att få lärares uppfattning har jag intervjuat en lärare som arbetar i årskurs ett, en lärare i årskurs två samt en lärare i årskurs tre. Detta har sedan bearbetas och jämförts för att besvara mina forskningsfrågor som är: Hur definierar lärarna ordet läxa? Varför tror eleverna att de får matteläxa? Hur känner eleverna för att ha matteläxa? Följs läxan upp? Matteläxans syfte utifrån lärarnas perspektiv? Jobbar lärarna med individuella läxor till eleverna och hur bedöms läxorna?  Alla elever och lärare var utvalda från samma skola för att jag skulle kunna jämföra lärarens och eleverna svar. Skiljer det sig mellan lärarens och elevernas tankar kring matteläxan?  Resultatet av studien blev att: Lärarna har ett syfte med varför de har läxa men att det kan bli tydligare för eleverna för att vissa inte visste varför de har matteläxa förutom att träna på matte och bli bättre. Lärarna och eleverna har olika åsikter kring om matteläxan följs upp eller inte och här kan lärarna bli bättre på att förtydliga syftet med läxan och hur den följs upp så att läraren och eleven har samma syn på matteläxan. Eleverna gillar att ha läxa och det är inte många som tycker den är svår och det hör ihop med att de flesta lärarna i studien vill att läxan ska eleverna kunna göra själva och på så vis blir inte läxan individuell.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningen för grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i det naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visar forskningen på elevers lärande? Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform i det naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4. Från vår studie drar vi slutsatsen att matematikböckernas ensidiga presentation av likhetstecknet kan vara anledningen till elevers bristande förståelse av dess innebörd.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningenför grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: ● Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? ● Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visarforskningen på elevers lärande? ● Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform idet naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

This is a study that aims to investigate assessment and communication within visual art education. Both qualitative and quantitative methods are used to analyze how teachers and students perceive assessment, grading and communication. The study is based on empirical methods that consists of a survey that was answered by students in grade 9 and semi-structured interviews with 4 teachers that all teach visual art education. The theoretical starting point is supported by contemporary research about assessment and grading in the Swedish school system, assessment within visual art and the importance of teacher to student communication. The results found, show that the teachers that participated in the study, use similar methods for assessment where they document all processes and results to help for themselves. They also assess the process of learning as much as the result. The key to teacher to student communication is clear instructions and the need for repetition. The students’ perception of teacher instruction communication is that it is often done but less often as clear as the teachers try to make it. Assessment and grading are viewed as fair but the students also perceive that their behavior affects their grade, something that was not brought up by the teachers.