Bakgrund: Spinalanestesi är en metod där bedövning läggs intratekalt i ryggraden för att bedöva nedre delen av kroppen i syfte att kunna utföra kirurgiska operationer. Metoden anses kunna sänka vårdkostnader samt minska riskerna för komplikationer jämfört med generell anestesi. Syftet: var att beskriva patienternas perioperativa erfarenheter av spinalanestesi. Metod: En integrativ litteraturstudie med systematisk litteratursökning där 16 artiklar har analyserats enligt Whittmore & Knafl. Resultat: Fyra kategorier identifieras, en känsla av oro och rädsla, upplevelser av förlorad kontroll och sårbarhet, information och stödjande strategier och känslan när allt är över. Patienter beskriver erfarenheter av oro och rädsla i den perioperativa processen samt faktorer som kan upplevas obehagliga och exponerande. Patienter berättar också om hur musik, information och vårdpersonalens bemötande spelar en betydande roll för deras erfarenheter. Slutsats: Patienter beskriver olika erfarenheter av spinalanestesi. Studien betonar vikten av att anestesisjuksköterskan arbetar personcentrerat för att bemöta patienters olika behov och önskemål. / Background: Spinal anaesthesia is a method in which anaesthesia is administrated intrathecally in to the spinal cord. The purpose is to anesthetize the lower body to perform surgery. The method is considered to potentially reduce the cost of healthcare and at the same time decrease the risk of complication when compared with general anaesthesia. Purpose: The aim of the study was to describe patient’s experience of spinal anaesthesia under the perioperative process. Method: An integrative literature review with a systematic search, where 16 articles are analysed according to Whittmore and Knafl. Results: Four categories where identified, feeling of anxiety and fear, experiences of lost control and vulnerability, information and supportive strategies and the feeling when everything is over. Patients describe anxiety and fear in the perioperative process and factors that can contribute to discomfort and exposure. Music, information, and the approach of healthcare staff is considered to play a significant role in the experiences of the patients. Conclusion: Patients describe different experiences of spinal anaesthesia. Studies emphasize the nurse anaesthetist role and the importance of person-centred care in meeting the needs and request of patients.

Our modern society posts high demands for transparency, not least regarding organisational communication. The perception that the power of defining transparency lies with the audience aimed to perceive it has reached great academic anchoring, but research on the field is thin. The Swedish lifestyle company Oatly describes itself as transparent, but with a number of hypotheses the authors of this thesis essay examine whether their audience agrees. The study also investigates which key factors are contributing to the audience’s perception of the company’s communication. The study is both theoretically and empirically based on a model created by Rawlins (2009), in which four main categories determine an organisation’s transparency; Participation, Substantial Information, Accountability and Secretive. The empirical studies (an internet survey with 346 respondents and 4 conversational interviews) offered evidence which manifests trends among the audience. Oatly’s clear and accessible communication, trustworthiness and humor turned out to be key factors contributing to the audience perceiving Oatly as very transparent. The perception of Oatly’s transparency seemed to be created when the audience interacted with the company, their friends or product packagings, rather than when they were given information through a one-way channel. This thesis essay consequently concludes with an appeal for further research on the notion of transparency to - in order to achieve validity - be put in a modern context where mobility and social interaction are central concepts. / Vårt moderna samhälle ställer höga krav på transparens, inte minst när det gäller organisationskommunikation. Uppfattningen om att makten att definiera transparens ligger hos den publik tänkt att åtnjuta den har nått stark akademisk förankring, men forskningsfältet är tunnt. Det svenska livsstilsföretaget Oatly beskriver ​sig själva som transparenta, men med en rad hypoteser undersöker författarna av denna uppsats istället huruvida företagets ​publik uppfattar det som sådant , samt vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Studien finner både sin teoretiska och empiriska utgångspunkt i en av Rawlins (2009) sammanställd modell där fyra huvudsakliga faktorer avgör organisationers transparens: Deltagande, konkret information, pålitlighet och hemligheter. Studiens empiri (en internetenkät med 346 respondenter samt 4 djupintervjuer) erbjöd bevis som manifesterar uppenbara trender bland publiken. Oatly’s tydliga och lätttillgängliga kommunikation, produktförpackningar och humor visade sig vara centrala faktorer, och författarna når i uppsatsen slutsatsen att Oatly definieras som mycket transparenta av sin publik. Uppfattningen av Oatly’s transparens tycktes uppstå vid de tillfällen då publiken interagerade med företaget, sina vänner eller produktförpackningar, snarare än när de enbart levererades information. Uppsatsen avslutas därför med en notering om att forskning på ämnet transparens måste - för att uppnå validitet - sättas in i ett samtida kontext där mobilitet och social interaktion är centrala koncept.

Detta självständiga arbete behandlar grundskollärares syn på hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling, hur arbetet med detta läggs upp i skolor och vilket fokus detta ges i skolan. Arbetets syfte är att jämföra hur olika lärare, verksamma på skola i staden respektive på landsbygden, som arbetat olika länge samt undervisar i skilda ämnen, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i sin undervisning. Arbetet lyfter vilka likheter och/eller skillnader som återfinns hos lärarna. Syftet är även att titta på hur lärares synsätt och arbetssätt förhåller sig till styrdokument, läroplan och regeringsbeslut. Det har i studien visat sig att lärarna inte till fullo uppfyller statens intentioner. Utgångpunkt för arbetet är följande frågeställningar: - Hur är lärares synsätt på undervisning kring hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling? - Hur förhåller sig lärares synsätt gentemot det som styrdokument, läroplan och regeringsbeslut säger angående hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling? - Går det att se någon skillnad på lärares synsätt utifrån variablerna verksamhetstid, undervisningsämne och om läraren arbetar i en skola på landsbygd eller i en stad? Uppsatsen riktar sig till alla som vill skapa sig en bild över hur olika grundskollärare, verksamma i de yngre åldrarna, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i skolan och i sin undervisning samt vad som skiljer och/eller liknar sig i deras resonemang.

Musikalitet är ett begrepp fyllt av spänning. För många är musikalitet något eftersträvansvärt, men att definiera vad musikalitet innebär är mycket svårt, och det finns ingen vedertagen vetenskaplig definition som är allomfattande. Det finns heller ingen speciell metod eller undervisning beskriven som särskilt utvecklar musikaliteten hos olika individer. Inom dans- och musikundervisning används begreppet mycket frekvent, men det är ofta oreflekterat och oklart vad som exakt menas. Syftet med min undersökning har varit att bland danspedagogstudenter söka mer förståelse för vad det kan innebära att vara musikalisk. Jag ville ta reda på hur en grupp danspedagogstudenter valde att beskriva sina uppfattningar av innebörden av begreppet musikalitet, samt hur de beskrev om, och i så fall hur man kan utveckla musikaliteten. Studien har genomförts som en semistrukturerad enkät och med hjälp av en fenomenografiskt inspirerad analys har studenternas svar som ett resultat kunnat sorteras i ett antal beskrivningsområden. Genom det kulturpsykologiska perspektivet framhålls vikten av att se till variationer i människors uppfattningar om musikalisk förmåga i relation till biologi och miljö, i relation till individ och kultur. Begreppet musikalitet verkar vara ett samlande begrepp för ett flertal musikaliska förmågor, en multipel förmåga.

Studiens syfte är att undersöka vilka konsekvenser en nationell kris kan få på organisationsnivå, vilka strategier som använts för att hantera krisen, samt medarbetarnas uppfattning av krishanteringen. Studien har utformats som en fallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts i en kommunal verksamhet, med inriktning på integration, mitt under en pågående flyktingkris. Intervjuerna har omfattat medarbetare, föreståndare samt chefer och HR på strategisk nivå. Resultatet visar att den nationella flyktingkrisen fått stora konsekvenser för verksamheten. Bildandet av en händelsegrupp, med uppgift att söka lösningar på strategisk nivå, användandet av HR som expertroll samt ledningens agerande har varit de mest framträdande strategierna. Ledningens agerande har präglats av tillgänglighet, förtroende och acceptans. De har även visat mod och flexibilitet genom att förändra rekryteringsprocessen samt låtit medarbetare utvecklas genom ökat ansvar och mandat. Bland tidigare forskningsbidrag fokuserar endast ett fåtal på medarbetarnas upplevelse av krishanteringen. Vår studie lyfter fram medarbetarnas uppfattningar och visar att delaktighet, stöd och feedback varit avgörande för krishanteringen. / The purpose of this study is to examine what consequences a national crisis can have on organizational level, what strategies has been used to manage it, and the co-workers perception of the crisis management. The study has been designed as a case study within a Swedish municipality during an ongoing refugee crisis. Qualitative interviews were conducted on three levels of the organization covering the perception of co-workers, head of the units along with managers and HR on a strategic level. The result shows that the national refugee crisis has had a large impact on the municipality and their everyday operations. Establishing a crisis management team, using HR as an expert resource and the actions taken by leaders were the most salient strategies. The leadership expressed by the management was characterized by availability, trust and acceptance. They showed courage and flexibility by changing the recruitment process and letting the co-workers develop through enhanced responsibility and by giving clear mandates. Previously, there has only been limited research focusing on the co-workers perception of crisis management strategies, a gap that this study aims to reduce. From this perspective the result shows that participation, support and feedback has been prominent for the co-workers perception of the crisis management.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk för somatiska sjukdomar, något som gör att de ofta är tvungna att söka sig till akutmottagningar där de ofta upplever att de inte blir sedda och inte heller trodda på. Tidigare studier visar på att stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom förekommer såväl i samhället som hos vårdpersonal. Miljön på akutmottagningar är ofta stökig och sjuksköterskorna har ofta ont om tid. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor i den somatiska akutsjukvården upplever att det är att vårda patienter med psykisk sjukdom. Metod: Forskningsdesignen som valdes var intervjustudie med kvalitativ ansats. Nio sjuksköterskor som jobbat på en akutmottagning i minst ett år intervjuades. Intervjuerna genomfördes på två akutmottagningar. Tematisk analys med induktiv ansats valdes som kvalitativ analysmetod. Resultat: Huvudresultaten av studien sammanfattades i två övergripande teman; den kännande sjuksköterskan och den professionella sjuksköterskan. Följande kategorier kunde placeras in i de två nämnda teman: känslor, fördomar, tid och miljö, bemötande och empati, kunskapsbrist och utbildning samt ansvar. Resultatet visade att sjuksköterskorna på akutmottagningar ofta upplevde känslor som frustration och hopplöshet då de vårdar patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist, kunskapsbrist och vårdmiljön på akutmottagningarna var faktorer som försämrade möjligheten till ett bra bemötande och god omvårdnad av patienter med psykisk sjukdom. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskor på akutmottagningar stod inför många utmaningar och vården av patienter med psykisk sjukdom försvårades på grund utav flera faktorer. Dessa faktorer var kunskapsbrist, tidsbrist, stress, fördomar, ansvar samt vårdmiljön. Känslor som sjuksköterskorna ofta upplevde vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom var frustration och hopplöshet. / Background: Patients with mental illness have an increased risk of somatic diseases, which means that they are often forced to turn to emergency departments where they often feel unseen nor believed in. Previous studies show that stigmatization of patients with mental illness is present both in the society and among health professionals. The environment in emergency rooms are often messy and nurses often have little time. Aim: The aim was to examine how nurses in an emergency care experience about caring for patients with mental illness. Method: The research design that were chosen was an interview study with a qualitative approach. Nine nurses who worked in an emergency department for at least a year were interviewed. The interviews were conducted in two emergency departments. Thematic analysis with inductive approach was chosen as qualitative analysis. Results: The main results of the study were summarized in to two main themes; the sentient nurse and the professional nurse. The following categories could be placed into the two mentioned themes; feelings, prejudices, time and environment, attitudes and empathy, lack of knowledge and education, and responsibility. The results showed that nurses in emergency departments often experience feelings of frustration and hopelessness as they care for patients with mental illness. The nurses felt that the lack of time, lack of knowledge and the un-adapted environment in emergency departments were factors that worsened the possibility of good treatment and good nursing care of patients with mental illness. Conclusion: The results of the study show that nurses in emergency departments were facing many challenges and that the care of patients with mental illness was complicated because out of several factors. These factors were such as lack of knowledge, lack of time, stress, responsibility, preconception and the un-adapted environment. Feelings that nurses often experienced in the care of patients with mental illness was frustration and hopelessness.

Bakgrund. Psykiatrisk slutenvård lider brist på kompetens och väl utnyttjade resurser för att möta patienternas komplexa behov. Specialistsjuksköterskor inom vårdformen sysslar huvudsakligen med grundläggande psykiatrisk omvårdnad. Deras breda kompetens underskattas och osynliggörs när slutenvården saknar omvårdnadsfokus. Forskning påvisar behov att tydliggöra specialistkompetensens betydelse inom psykiatrisk slutenvård, eftersom ökad förståelse inom området kan medföra bättre vård för patienten. Design. En kvalitativ design med fenomenografisk ansats användes. Metod. Fjorton semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor verksamma i patientnära omvårdnadsarbete inom psykiatrisk slutenvård vid tre psykiatriska kliniker i norra Sverige genomfördes under tiden november 2015 – januari 2016. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ analys. Resultat. Specialistsjuksköterskans kompetens möjliggör personcentrerad psykiatrisk omvårdnad och är betydelsefull för kunskapsspridning i personalgruppen. Betydelsen kan ökas genom att utrymme för mer patientnära arbete och utvecklingsarbete ges. Specialistkompetensen inom slutenvården behöver synliggöras och omvårdnad framhävas som behandlingsalternativ. Åtgärder för att öka specialistkompetensens betydelse kan påverka den psykiatriska slutenvårdens kvalitet och den enskilde patientens vård positivt. Slutsats. Specialistsjuksköterskans kompetens är betydelsefull för omvårdnadsarbetet inom psykiatrisk slutenvård, men får inte alltid nödvändigt utrymme för att möjliggöra vård av högsta kvalitet. Resultatet kan bidra till ökad förståelse för vikten av att framhäva specialistsjuksköterskans position, så att fler lockas att stanna kvar inom slutenvården och för att specialistkompetensen ska komma de patienter som är i störst behov av den till gagn. / The specialist nurse’s competence within the psychiatric inpatient care - An important resource that needs more space Aim. To illuminate the specialist nurse’s perception of significance of the own competence within the psychiatric inpatient care. Background. There is shortage of competence and well utilized resources to meet the patients’ needs within the psychiatric inpatient care. The competence of specialist nurses is underestimated and obscured as there is an absence of nursing focus. Clarifying the significance of the specialist competence could imply better care. Design. A qualitative design with a phenomenographic approach. Method. Fourteen semi-structured interviews with specialist nurses in patient-oriented inpatient nursing at three psychiatric clinics in north Sweden were conducted during November 2015-January 2016. The interviews were analysed by using a qualitative analysis. Result. The specialist nurse’s competence enables a person-centred psychiatric nursing and shares knowledge within the team. Enabling more patient-oriented and development related work could increase the significance of specialist competence. The specialist competence needs to be visualized and nursing highlighted as a treatment alternative. Increasing the significance of the specialist competence could affect the quality of care and influence the patient’s care positively. Conclusion. The specialist nurse’s competence is important within the inpatient care but needs more space to enable high quality care. The result demonstrates the significance to stress the specialist nurse’s position within psychiatric inpatient care. This could attract specialist nurses to stay within inpatient care and enable the competence to come to use for the patients who needs it the most.

Studiens syfte är att belysa och analysera hur fritidspersonalen uppfattar uppdraget i fritidshemsverksamheten samt om deras uppfattning påverkas av deras olika bakgrunder. Vi menar med bakgrund vad de har för erfarenhet samt deras utbildningsnivåer. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att införskaffa datamaterial, detta har vi gjort i två fritidshemsverksamheter. För att kunna analysera och kategorisera vårt inhämtade datamaterial har vi utgått från den teoretiska utgångspunkten fenomenografi.   Vi intervjuade fjorton personer som arbetar i fritidshemmet och av dem var det bara en högskoleutbildad fritidspedagog, resterande hade ingen liknande utbildning och baserade sina kunskaper på erfarenhet. Med fenomenografi som utgångspunkt kunde vi kategorisera fritidspersonalens uppfattningar om uppdraget i fyra kategorier. Dessa kategorier var fostran, barnen, aktiviteter och vuxnas samverkan. Vi fick även fram uppfattningar om deras syn på utbildning och dess relevans för fritidshemsverksamheten. Ytterligare framgår det om hur fritidspersonalen beskriver hur det är att arbeta i fritidshemmet. / The purpose of this study is to illuminate and analyze how afterschool educators perceive their assignments in leisure activities and whether the perception is influenced by their backgrounds. With backgrounds we mean what experience they have and what their level of education is. In our study we have used qualitative interviews to acquire data, we have done this in two afterschool centers. In order to analyze and categorize our collected data we have used the theoretical point of phenomenography.   We have interviewed fourteen people who works in afterschool centers and it was only one of them who had an afterschool teacher degree, the rest had no similar education and based their knowledge on experience. With phenomenography we could categorize the perceptions of the afterschool teachers in four categories. These categories were nurture, children, activities and cooperation between teachers. We also obtained perceptions about their views on education and its relevance to afterschool center. Furthermore the afterschool teachers describe how it is to work in afterschool center.

The purpose of this study is to determine the students’ perceptions regarding the teacher's religious positioning and what the students prefer. Another purpose is to show what the students say the result could be if the teacher gives away his or her religious positioning. Previous research include several doctoral theses and student papers regarding how students perceive the teachers’ religious position and the religious education classroom as a whole, but research regarding how students say it should be is not found. The 91 surveys primarily used in this study contain both qualitative and quantitative questions. The methodology is a thematic analysis of the central themes that occur in the answered surveys. Furthermore, this study uses a two-part definition of freedom of religion: positive freedom of religion (the right to be religious and be a part of religious manifestations) and negative freedom of religion (the right to be non-religious and to not be exposed to other people’s religious manifestations). Several central themes are found, including: the teachers' own experience, more knowledge about (at least) one religion, objectivity, negativity towards religion, the professional teacher and many more. Among the identified themes one of the most important ones according to the students is objectivity – the teachers’ own opinions shouldn’t be visible in the classroom, though there are exceptions. The study finds that a majority of the students means that the teacher’s religious positioning doesn’t matter, as long as the teacher is professional enough. However, a teacher who is a non-believer is generally preferred over a teacher who is a believer. Furthermore, the term “objectivity” is mostly associated with a non-believer. In accordance with previous research there seems to exist a secular discourse within religious education that the students don’t notice. Within this discourse the students value the negative freedom of religion higher than they do the positive freedom of religion.

The concept of reflection expressed as different types of thinking is explicitly given an essential role in specific strands of international discourses on lifelong learning and education. Meanwhile, some researchers consider reflection problematic and point to the lack of consensus on its meaning in theory and practice. Assuming that there are varied conceptualizations and that arguments for learning of reflective skills are deemed sound, it follows that it would be especially meaningful to find out how professionals responsible for educational practices understand the concept. As this kind of research appears scarce in adult education, an exploration may contribute to knowledge underlying what teachers do ‘in the name of reflection’. The pedagogy in Swedish popular education is of special interest as it ideally centers adults' participation and reflection with others to facilitate learning. Furthermore, the curriculum is not regulated in law which may indicate a wide variety of interpretations of the teaching mission including its key concepts. Therefore, the aim of this phenomenography inspired study is to identify the variation in folk high school teachers’ (n=7) conceptions of reflection in Swedish popular education. Based on analysis of semi-structured interviews, it is argued that the results in some sense broaden the understanding of reflection in revealing three different categories of descriptions. These categories are; reflection as a process fostering understanding of experiences, reflection as a tool facilitating learning and development, and reflection as a pedagogy enacting ideals of popular education and emancipation. On basis of the theoretical idea that teachers’ thought is important to and influence their professional action, the potential influences of these varying conceptualizations on folk high school teachers’ professional practice are elucidated.