Syftet med denna studie är att belysa vilka uppfattningar lärare i matematik har om varierad undervisning efter behandling av innehållet tal i bråkform, och vilka aspekter de lyfter fram för att åstadkomma en varierad undervisning i relation till detta innehåll. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom digitala intervjuer i zoom. Totalt har 13 lärare i matematik intervjuats och inspelningar och transkriberingar har gjorts. Genom att skapa en modell för att analysera lärares reflektioner över genomförda lektioner har jag kunnat uttala mig om lärarnas uppfattningar. Resultatet visar att trots att lärare inte har gemensamma begrepp när de diskuterar varierad undervisning, ger de uttryck för att de använder sig av varierad undervisning och anser varierande tillvägagångssätt som viktigt för elevers lärande.

Syftet med studien är att belysa uppfattningar hos tränare/ledare för kvinnliga idrottare om menstruationscykeln (MC) och periodiserad träning (PDT) i svenska föreningar och klubbar. Frågeställning 1: Vilken upplevd kännedom har tränare/ledare kring MC, PDT samt de aktivas kännedom? Frågeställning 2: Hur uppfattar tränare/ledare kommunikationen gällande MC samt PDT med deras aktiva? Frågeställning 3: Finns det eventuella skillnader i förutsättningarför att arbeta utifrån MC och PDT?  Vald metod för datainsamling var kvalitativ intervju genomförd som panelintervju med en semistrukturerad intervjuguide. Sex intervjuer genomfördes med tränare för kvinnliga idrottare, vilket var studiens urval. Kodningen genomfördes i fyra steg för att därefter presenteras i resultat.   Resultatet visar på att respondenterna övervägande är villiga att lära sig mera om MC och PDT och hur de kan hjälpa deras aktiva mot en mer optimal träning och prestation.  Det finns en uppfattning om att det är svårare att arbeta med PDT inom lagidrott, främst utifrån att de aktiva kan befinna sig i varierade faser. Respondenterna uppvisar en inställning till MC som något naturligt, och inget som borde vara tabustämplat, samtidigt som de respekterar att det av de aktiva kan uppfattas som privat eller jobbigt att tala om. Nivån av kännedom hos respondenterna om de olika påverkande faktorerna under MC var varierad. Kännedomen om gynekologiska sjukdomar samt den kvinnliga idrottstriaden var relativt låg hos respondenterna i studien. Skillnader i ålder, kön, tillgångar till tränare samt antal träningstillfällen uppges som påverkande faktorer i att arbeta med periodiserad träning.  Slutsatserna av studien är att inställningen till MC och PDT hos tränarna i studien visar på goda förutsättningar för att de genom ökad kännedom och tillgångar skall kunna erbjuda de aktiva PTD utifrån MC. Utbildningsmaterialet inom tränarutbildningar bör revideras till att ge kunskap om MC och påverkan på träning och prestation. / The purpose of the study is to shed light on the perceptions of coaches/leaders of female athletes about the menstrual cycle (MC) and periodized training (PDT) in Swedish associations and clubs. Question 1: What perceived knowledge do trainers/leaders have about MC, PDT and the knowledge of the active? Question 2: How do coaches/leaders perceive the communication regarding MC and PDT with their athletes? Question 3: Are there any differences in the conditions for working based on MC and PDT?   The chosen method for data collection was a qualitative interview conducted as a panel interview with a semi-structured interview guide. Six interviews were conducted with coaches of female athletes, which were the sample of the study. The coding was carried out in four steps and then presented in results.   The results show that the respondents are predominantly willing to learn more about MC and PDT and how they can help their athletes towards more optimal training and performance. There is an opinion that it is more difficult to work with PDT in team sports, mainly based on the fact that the active can be in varied phases. The respondents show an attitude towards MC as something natural, and something that should be taboo, while at the same time they respect that the active may perceive it as private or difficult to talk about. The level of knowledge of the respondents about the various influencing factors during MC was varied. Knowledge of gynecological diseases and the female sports triad was relatively low among the respondents in the study. Differences in age, gender, resources for trainers and number of training opportunities are stated as influencing factors in working with periodized training.   The conclusions of the study are that the attitude towards MC and PDT among the coaches in the study shows good conditions for them to be able to offer the athletes PTD based on MC through increased knowledge and resources. The educational material within coaching courses should be revised to provide knowledge about MC and the impact on training and performance.

I följande studie har syftet varit att undersöka tre forskares uppfattningar och definitioner kring begreppet psykopati. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Genom den tematiska analysen har därefter två teman identifierats. Dessa var centrala drag samt arv och miljö̈. Urvalet bestod av totalt tre forskare verksamma inom bland annat ämnesområdet psykopati. Tidigare forskning som undersökt begreppet menar att det på grund av begreppets komplexitet är svårt att definiera. Den insamlade empirin tolkades därefter utifrån den biopsykosociala modellen. Modellen menar att biologiska, psykologiska samt sociologiska faktorer tillsammans kan syfta till att förklara definitionen och uppfattningen av begreppet psykopati. Studiens resultat visar att studiens deltagare till stor del definierar och uppfattar begreppet likadant. Uppfattningarna baseras dock till stor del på att studiens deltagare har en gedigen kunskap inom psykopati. De slutsatser som dras av denna studie är att det på grund av begreppets olika dimensioner samt komplexitet kan behövas en tydligare definition.

Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse för de uppfattningar elever i årskurs 1-3 har om likhetstecknet i matematik. För att behandla studiens syfte och frågeställning genomfördes datainsamlingen genom två olika metoder, vilka bestod av ett skriftligt test samt semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes i en klass i årskurs 2, där 16 elever genomförde testet, varav fem elever även deltog i intervjuer. För att analysera studiens data genomfördes, dels en analys av testresultaten och dels en kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna, vilket resulterade i två teman. Studiens resultat presenteras under dessa två teman, vilka benämns som operationell aspekt respektive relationell aspekt. Operationell aspekt innebär att likhetstecknet uppfattas som en signal för att utföra en beräkning eller förenkling. Den relationella aspekten innebär att eleven uppfattar likhetstecknet som en signal för en jämviktsrelation mellan höger- och vänsterled. Studiens resultat visar att en övervägande del av eleverna som deltagit i studien har en operationell uppfattning om likhetstecknet, vilket innebär att det finns ett övervägande fokus på att det är en beräkning som ska utföras. Det tyder på att en stor andel av eleverna som deltog har en ofullständig förståelse för matematisk likhet som på olika sätt visar sig i elevernas uppfattningar om likhetstecknet. Slutligen belyser studien komplexiteten kring elevers uppfattningar om likhetstecknet och visar på vikten av att undersöka detta vidare, för att kunna bidra till elevers förståelse och lärande på ett sätt som främjar deras matematiska framgångar.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrån fyra av Howard Gardners intelligenser, såsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vårt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som är relevant för vår undersökning. Vår materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frågor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer.I arbetets resultatdel har vi sammanställt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrån dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring våra resultat och analyser.Eleverna som deltagit i vår studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte. De varierade lektionsmomenten upplevde de som positiva. Att variera lektionerna för att skapa lust att lära är kanske ett sätt att nå fler elever. Pedagogen både fångar elevernas intresse och ökar motivationen samtidigt som fler elever lär, då det är lättare att i en varierad undervisning lägga in fler infallsvinklar.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrån postkoloniala teorier om orientalism. Jag har även försökt återknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gäller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvägagångssätt består av 10 elevintervjuer och 1 lärarintervju. För att uppnå syftet har jag utgått från ett antal teoretiska utgångspunkter som hör orientalismen till, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem. Undersökningen visar att informanterna till stor del har en väldigt enkel och onyanserad bild av Indien och hinduism. Till viss del stämmer de orientalistiska begreppen in på informanternas uppfattning, däremot finns det knappt några spår av nedsättande värderingar som annars genomsyrar ett eurocentriskt synsätt. Informanternas uppfattning om undersökningsområdet bygger mycket på det som lärts ut i skolan och återspeglar väl det undervisade stoffet.

Stuiden fokuserar på utvecklingssamteln i grundskolan. Syftet är att undersöka elevers och lärares upplevelser och uppfattningar om utvecklingssamtalen i förhållande till de statliga styrdokumentens ambitionsnivåer vid en grundskola i en mellanstor skånsk kommun.

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de går till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utsträckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap används och skapas men känns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlärning och användning, men enbart om de används på rätt sätt. Den här undersökningen bygger på intervjuer med fyra gymnasieelevers uppfattningar om matematik i vardagen. Elevernas uppfattningar om vardagsmatematik analyseras samt deras resonemang kring vad de ser för nytta av matematik.

Syftet med studien är att få förståelse för vilken inställning pedagoger och elever har till matematikläroboken samt till matematikämnet. Undersökningen ska också klargöra om det finns några samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas inställning till matematik skall också tydliggöras genom undersökningen. För att få svar på våra frågeställningar användes kvalitativ intervju och enkät som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utläsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas inställningar varierade stort. Vi kunde även tydligt se sambanden mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Till exempel visade resultatet att pedagogerna var mer kreativa i sin undervisning och eleverna mer positivt inställda till såväl läroboken som ämnet då matematikläroboken användes mer sparsamt i undervisningen.

AbstractSyftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv på och uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning i förskolan. Studien är gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring visuellt berättande och högläsning ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktärerna i berättelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lära sig av visuellt berättande och högläsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berättas och läses för dem? För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen och använde även metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berättande lockades fram med hjälp av deras egentagna fotografier. Därefter har en fenomenografiskt inspirerad analys genomförts, i vilken barnens utsagor sammanställdes i beskrivningskategorier. Dessa analyserades sedan med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter barns perspektiv och begreppet uppfattning. Vi kom då fram till följande tre beskrivningskategorier: Barnens uppfattningar av stunden och karaktärerna, barnens uppfattningar av att lära sig och barnens uppfattningar av inflytande, vilka utgör studiens resultat. Vår slutsats utifrån syftet, är att vi gett röst åt de medverkande barnens tankar genom att vi synliggjort deras uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning.