This study aims to investigate the professional perception of principals, concerning the political reform lärarlönelyftet of 2016. The purpose is to examine the area of tension between the political and the professional governance of the school, and provide principals an opportunity to evaluate the effects of their distribution based on their professional perceptions. To achieve a result, the empirical study is based on semi-structured interviews with three principals within Växjö Kommun, to reach their professional perceptions considering the purpose of this study. The collected data was analyzed through a thematic content analysis in relation to the theoretical framework of the study: division of responsibilities within the public control system.  The results implied that all three principals were positive towards the intention of lärarlönelyftet as an attempt to raise the salaries of the teaching profession. However, the implementation turned out to bring negative effects. The principals emphasize a stress to act on behalf of the government and become responsible for all decisions and aftermath that arises. The common problem of implementation, among political decisions into local executives, was a part of this reform as well, due to the principals’ limited prerequisites. Thus, the principals consider that a change in the implementation is necessary in a future similar reform as lärarlönelyftet.

Bakgrund: Dödshjälp definieras som: “Medverkan till en lugn och smärtfri död för en annan människa av medlidande, pga obotlig sjukdom, outhärdligt lidande eller ett ovärdigt slutskede av livet”. Aktiv dödshjälp innebär att avsiktligen framkalla död i syfte att lindra ett outhärdligt lidande. Dödshjälp är idag lagligt i ett tiotal länder och sjuksköterskan är den som vanligtvis bemöts av en patients primära dödshjälpsförfrågan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av och uppfattning om aktiv dödshjälp. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att känna motstridiga känslor och ställas inför konflikter; Att ifrågasätta sin personliga och professionella roll; Att känna personlig och professionell tillfredsställelse och Att påverkas negativt efter sitt deltagande i dödshjälpsprocessen. Slutsats: Sjuksköterskor som ställts inför eller deltagit i dödshjälpsprocessen upplevde etiska och moraliska konflikter. Stöd på arbetsplatsen var av betydelse för att inte utsättas för moralisk nöd. Stödet och möjligheten till reflektion är av betydelse då sjuksköterskan bemöts av dödshjälpsförfrågningar oavsett om det är tillåtet eller inte.

Syftet med studien var att beskriva och analysera socialsekreterares rådande självupplevda kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet var även att beskriva och analysera socialsekreterares definition och uppfattning av problemet, samt vilket behov av vidareutbildning de anser sig ha om hedersrelaterat våld och förtryck. Studien utgår från en induktiv forskningsansats med en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom fem semistrukturerade videointervjuer med socialsekreterare på mottagningsenheter, inom socialtjänstens stöd till barn och familj. Analysmetod som användes för studien var tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter för studien var kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visade att intervjupersonernas definitioner av hedersrelaterat våld och förtryck till viss del kunde likna det kulturella perspektivet och när det kom till intervjupersonernas uppfattning av hedersrelaterat våld och förtryck stärktes relationen till det perspektivet ytterligare. Intervjupersonerna tenderade att över lag svara utifrån en icke-komplex uppfattning om problemet, däremot framkom det även till viss del mer komplexa nyanser. Den självupplevda kompetensen på området visade sig vara låg och det framkom ett stort behov av vidareutbildning som dock präglades av tidsmässiga och ekonomiska hinder. Slutsatserna är att det finns både skillnader och likheter mellan socialsekreterares definitioner och uppfattningar där vi kan se att uppfattningar om hedersrelaterat våld och förtryck kan innefatta mer och har en tydligare överensstämmelse med det kulturella perspektivet, samt innefattar mer stereotypiska föreställningar kopplat till sådant som religion och härkomst. Den självupplevda kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck var låg, och stämde in på det vi kunnat återfinna i litteratur, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Behovet av vidareutbildning ansågs vara stort, men kunde hindras av tid och pengar, trots att vi ser att nyttan med utbildning kan överträffa hindren.

Onboarding is the process that helps new employees integrate into their new workplace and role. The opinion and perception of the onboarding-process has been proven to have an impacton the employee’s commitment and the turnover rate in organizations. The employee´s perception of the onboarding is thus important and something that many organizations care about. The purpose of this study is to examine how new hired personnel have perceived their onboarding at two different companies, one established, and one newly established company. We also investigated if the perceptions between the employees at these companies differs, and if so, how they differ from each other. We have gathered our empirical data through semistructured interviews with new hires at the two companies. We have in this study used the theoretical framework that Bauer (2010) wrote in her publication “Onboarding New Employees: Maximizing Success”. In conclusion, the results indicates that the employees at the established company have perceived the onboarding activities as more formal, well-planned, and proactive, whereas the employees at the newly established company have perceived the onboarding as not so profoundand in some cases as non-existent. Though the perceived onboarding activities differs a lot, we see that the expectation of the onboarding plays an important role in the employees’ general opinion and perception of the onboarding. The study also conveys suggestions for interesting future research. / Onboarding är den process som hjälper nyanställda att integreras in på deras nya arbetsplats och i deras nya roll. Uppfattningen och upplevelsen av onboardingen hos anställda, har visat sig ha en påverkan på deras nivå av engagemang samt på företags personalomsättning. De anställdas uppfattning är mycket viktig och någonting som många organisationer bryr sig om. Studien syftar till att bidra med kunskap till hur nyanställda på två olika företag uppfattar den onboarding-process de fick genomföra och ta del av när de påbörjade sin anställning. Vi undersöker huruvida det finns en skillnad i hur nyanställda på ett etablerat företag uppfattar onboarding-processen gentemot nyanställda på ett nyetablerat företag. Vi har samlat in vår empiriska data genom semistrukturerade intervjuer med nyanställda på de två företagen och. Det teoretiska ramverk som har använts för att analysera empirin är Bauer (2010) ´s teoretiskaramverk som hon redovisar i sin publikation “Onboarding New Employees: MaximizingSuccess”. Resultatet indikerar på att de nyanställda på det etablerade företaget har upplevt sin onboarding som formell, välplanerad och proaktiv. Vidare har de nyanställda på det nyetablerade företaget uppfattat onboardingen som icke formell och i vissa fall icke existerande. Ytterligare ett resultat som studien visar är att nyanställdas förväntan på onboardingen spelar en stor roll för den nyanställdas generella åsikt och uppfattning om dess onboarding. Studien förmedlar även förslag på intressant vidare forskning på ämnet.

Elevernas möjligheter till deltagande blir påverkat av deras sätt att inkludera och exkludera    varandra i leken. Enligt Öhman (2012), Öhman (2006) och Bliding (2004) ses inkludering och speciellt exkludering som något vanligt och förekommer ofta i elevers relationsarbete, sampel och lekar, där Öhman (2012) även påstår att pedagoger kan ha svårt att veta hur de ska hantera exkluderande situationer. Leken har en väsentlig roll på fritidshemmet samt att fritidshemmet ska bidra till att eleverna utvecklar goda kamratrelationer och att de känner tillhörighet (Skolverket 2019). Därför blir vårt syfte med studien att få kunskap och förståelse för hur fritidslärare upplever elevers möjligheter till deltagande i den fria leken på fritidshemmet.  Datamaterialet i studien är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med fritidslärare och fritidspedagoger i Västernorrlands län, som deltagit antingen genom fysiska intervjuer eller via videosamtal. Resultatet visar att fritidslärarens roll i elevernas möjligheter till deltagande är viktig där de ska stötta dem in i leken så det bidrar till en gemenskap mellan eleverna och att de känner en tillhörighet. Respondenterna använder sig av vissa strategier för att främja elevernas möjligheter till deltagande i den fria leken, där det bland annat handlar om att skapa trygghet och gemenskap. Det framkommer även att maktspel mellan eleverna är något vanligt men att makt inte alltid behöver betyda något negativt. Om en elev med makt ser till att inkludera andra elever in i leken, går det att se makt som något positivt. Vilket en av respondenterna gav exempel på som positiv makt. Under rubriken pedagogiska betydelser beskriver vi lösningar på hur exkluderande situationer kan hanteras samt hur fritidslärare kan arbeta främjande för elevernas möjligheter till deltagande i den fria leken. Där det främst handlar om ett främjande arbete med olika strategier gällande gruppstärkande och trygghet. Studien presenterar även två nya begrepp gällande elevers sätt att exkludera varandra på. De begreppen är direkt- och indirekt exkludering. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för sex förskolepedagogers erfarenheter och uppfattningar av anmälningsplikten i den pedagogiska verksamheten. För att samla in data till vår kvalitativa studie använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och vinjetter som metod. Intervjuerna utfördes med sex pedagoger i sex olika kommuner i samma län, där vi fick ta del av deras erfarenheter och upplevelser av anmälningsplikten i förskolan. Vår studies resultat är bearbetat och analyserat utifrån fem olika teman. Resultatet visar att dessa pedagoger känner en stor osäkerhet runt anmälningsplikten och om sin skyldighet att agera när de misstänker att ett barn far illa.  Det visar även att det finns svårigheter kring att veta när ett barn är i behov av att få hjälp från en vuxen. I resultatet framgår dessutom att relationen mellan hem och förskola är sårbar, vilket komplicerar en anmälningsprocess. Vidare visar resultatet vikten av att ha ett stöd från arbetslag och ledning när de vill anmäla en oro. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är det fenomenologiska perspektivet, vilket handlar om människans erfarenheter, uppfattningar och upplevelser av ett fenomen. Erfarenhet, upplevelse och uppfattning är därför nyckelbegrepp i den här uppsatsen. / <p>2019-12-20</p>

Bakgrund: Telefonrådgivning har använts som kommunikationssätt sedan 30-talet inom sjukvården. I nutid är telefonrådgivning ett väl etablerat och beprövat kommunikationsalternativ som brukas runt om i Sverige. Dock belyser forskning telefonrådgivning som en komplex arbetsuppgift. Inom oftalmologi finns det vidare sparsam forskning kring just ögonsjuksköterskans uppfattning av telefonrådgivning.  Syfte: Syftet var att undersöka ögonsjuksköterskans uppfattning av telefonrådgivning på ögonmottagning.  Metod: Metoden som användes var av kvalitativ design med en fenomenografisk ansats. Åtta ögonsjuksköterskor från södra Sverige som arbetade på ögonmottagning intervjuades enskilt. En fenomenografisk analysmetod valdes att användas för analysering av data.  Resultat: Analysen resulterade i tre beskrivningskategorier: (1) Relationens betydelse mellan ögonsjuksköterska och patient, (2) Aspekter som begränsar och underlättar bedömningen mellan ögonsjuksköterska och patient samt (3) Betydelsen av kunskap, stöd och erfarenhet för ögonsjuksköterskan. Slutsats: Det framkom olika begränsande och underlättande aspekter som påverkar bedömningen och mötet med patienten. Ögonsjuksköterskan uppfattade relationen med patienten som en central del i arbetet med telefonrådgivning. Likaså uppfattades stöd i olika former samt kunskapsutveckling och erfarenhet kring området som betydelsefullt. Resultatet visar, likt tidigare forskning, att telefonrådgivning är en mycket komplex arbetsuppgift. / Background: Telephone counseling has been used as a means of communication since the 1930s in healthcare. Today, telephone counseling is a well-established and proven communication alternative that is used around Sweden. However, research highlights telephone counseling as a complex task. In ophthalmology, there is also sparse research on the ophthalmic nurse´s perception of telephone counseling. Aim: The purpose was to investigate the ophthalmic nurse conception of telephone counseling at an eye clinic.Method: The method used was of qualitative design with a phenomenographic approach. Eight ophthalmic nurse´s from southern Sweden who worked at the eye clinic were interviewed individually. A phenomenographic analysis method was chosen to be used for data analysis. Results: The analysis resulted in three descriptive categories: (1) The importance of the relationship between the ophthalmic nurse and the patient, (2) Aspects that limit and facilitate the assessment between the ophthalmic nurse and the patient and (3) The importance of knowledge, support and experience for the ophthalmic nurse. Conclusion: Various limiting and facilitating aspects emerged that affect the assessment and the meeting with the patient. The ophthalmic nurse perceived the relationship with the patient as a central part of the work with telephone counseling. Likewise, support in various forms as well as knowledge development and experience in the area were perceived as significant. The results show, like previous research, that telephone counseling is a very complex task.

Insamling och lagring av privat data sker ständigt i dagens samhälle. Denna studie har målet att undersöka svenska respondenters uppfattningar kring integritetsproblem och möjliga åtgärder vid användning av Smart TV. En lucka i litteraturen existerar eftersom tidigare studier inom området saknas för Sverige när det gäller just Smart TV-enheter som denna studie utforskar. Genom en enkätstudie via social media har svenska respondenter kunnat ange vilken form av insamling och lagring av privat data vid Smart TV-användning som anses oacceptabel. Avtalsvillkor för Smart TV-enheter blir sällan lästa av studiens respondenter. Resultatet visar även att svenska respondenter är villiga att ta bort röst- och kamerafunktionalitet för att bevara privat data. Resultaten i denna studie är jämförbara med tidigare studier från andra länder. Rekommendationer och förslag ges utifrån studiens resultat angående hur insamling och lagring av privat data kan minskas samt hur avtalsvillkor kan behövas skrivas om för att användare ska vara villiga att läsa innan de accepterar all form av datainsamling vid installation av en Smart TV. Studien visar att mer omfattande studier behövs för att utforska området med hjälp av resurser som betalda register för bättre urval av respondenter och mer ingående analysarbete. / Collection and storage of personal data takes place constantly in today's society. This study aims to investigate Swedish respondents' perceptions of privacy issues and possible measures when using a Smart TV. A gap in the literature exists because previous studies in the field are lacking in Sweden when it comes to Smart TV devices which this study explores.  Through a survey via social media, Swedish respondents have been able to indicate which form of collection and storage of personal data during use of Smart TV is considered unacceptable. Privacy policies for Smart TV devices are rarely read by the study's respondents. The results also show that Swedish respondents are willing to remove voice and camera functionality to protect their personal data. Furthermore, results have been comparable with previous studies from other countries.  Recommendations and suggestions are given based on the study results regarding how the collection and storage of personal data can be reduced and how privacy policies may need to be rewritten for users to be willing to read them before accepting any form of data collection when installing a Smart TV. The study shows that more extensive studies are needed to explore the area with the help of resources such as paid registers for better selection of respondents and more in-depth analysis work.

Styrdokument framställer drama i förskolan som innehåll liksom metod för barns lärande och utveckling. Dock existerar inga beskrivningar på hur detta ska iscensättas i undervisning, vilket medför tolkningsutrymme. Därför var syftet med studien att söka förståelse för förskollärares uppfattningar om drama i förskolans undervisningspraktik. Studien utgick från en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom att drama uppfattas mångsidigt och kan verka för olika syften i undervisningen. Det framkom även uppfattningar om hur olika förskollärarroller i dramaaktiviteter kan påverka barns lärande och utveckling. Samtidigt beskrevs utmaningar med drama i undervisningen. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och Deweys teori om aktivt lärande. Slutsatsen är att drama dels uppfattas som ett bifenomen vilket är integrerat i förskollärares undervisning i innehåll utöver drama. Dels som ett särskilt fenomen där drama är någonting extraordinärt. Utmaningarna med drama i undervisningen beror på individuella faktorer hos förskolepersonal och yttre ramfaktorer relaterat till förskolans organisation.

No description available.