Syftet med denna undersökning är att titta på grundskollärares 1–3 uppfattningar av matematikläxor och dess syfte och effekt i undervisningen. Denna undersökning har en fenomenografisk utgångspunkt och använder sig av både intervjuer och enkät som metod. Deltagarna är utbildade grundskolelärare som undervisar årskurserna 1–3 på lågstadiet i Sverige, totalt deltog 31 lärare i undersökningen. Alla 31 lärare deltog i enkäten och från detta urval intervjuades tre av lärarna. Resultatet visar att majoriteten av lärarna i undersökningen använder sig av matematikläxor och uppfattar att syftet med matematikläxor är att de är användbara i situationer där man vill repetera och förstärka ett lektionsinnehåll. Det visar även att lärarna uppfattar matematikläxor som något positiv med en lagom/mittemellan effekt på elever inlärning. Slutsatsen för denna undersökning är att de flesta lärarna uppfattar matematikläxor som något positivt men inte någonting som skall används som något mer än repetition för eleverna. Majoriteten anser också att man skall ha ett syfte med läxan, på grund av de många problem som medföljer användningen av läxor. Dessa problem kan bland annat vara att de påverkar eleverna på ett negativt sätt både mentalt och emotionellt och orättvisan när inte alla elever har en likvärdig möjlighet att utföra läxan och få hjälp hemifrån.

Denna studie bygger på sex semistrukturerade intevjuer med fritidslärare som varit verksamma sedan fritidshemmet fick ett eget kapitel i Lgr 11 år 2016 eller tidigare. Studiens syfte är att belysa hur fritidslärarnas uppfattning av sin yrkesroll och de förändringar som skett inom verksamheten sedan de började arbeta. Frågeställningarna som behandlas är: På vilket sätt upplever fritidslärarna att deras yrkesroll och uppdrag har förändrats?  Vad ser fritidslärarna för fördelar och/eller nackdelar med förändringarna de beskriver? Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv då vi främst vill belysa deras uppfattningar av frågeställningen. Resultatet visar att fritidslärarnas upplevelse av yrkesrollen och förändringarna i verksamheten är varierade men alla pekar åt samma håll. Deras uppfattning är att verksamheten har påverkats avsevärt av samlad skoldag, vilket de är både positivt och negativt inställda till. Studien visar dessutom att fritidslärarnas yrkesroll har stärkts av den förändring som skett vilket har lett en höjd status inom yrkeskåren.

Bakgrund: Patienter och deras anhöriga upplever brister i vården vid livets slutskede på akutmottagningar. Vårdmiljön uppfattas som stressig och bullrig och integriteten undermålig. Därtill menar patienter i livets slutskede och deras anhöriga att den personcentrerade vården blir lidande när livräddande behandling prioriteras över vård i livets slutskede. Enligt vald vårdvetenskaplig teori kan sjuksköterskan lindra lidande för patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturstudie. Totalt 14 artiklar ingick i resultatet varav 12 var kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod.  Resultat: Likheter och skillnader i artiklarnas syfte, datainsamlingsmetod, analys och resultat jämfördes. Fem teman framkom i resultatet: Vårdmiljöns inverkan, Fokus på livräddande insatser, Emotionell påverkan, Bemötande av anhöriga, Behov av utbildning. Sjuksköterskor erfor att akutmottagningen inte var en lämplig plats för vård i livets slutskede, och att det begränsade sjuksköterskors förutsättningar att tillhandahålla en god och värdig vård. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av att förbättra sjuksköterskor förutsättningar för att bevara patienters värdighet och möta deras omvårdnadsbehov på akutmottagningar. Detta skulle kunna uppnås genom utbildning, handledning och en ökad organisatorisk anpassning till vårdbehov vid livets slutskede inom akutmottagningar.

Bakgrund: Evidensbaserad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser samt ansvarsområde enligt den svenska lagstiftningen. Trots detta saknar sjuksköterskor rätt kunskap för att leva upp till det ansvaret vilket kan leda till ett ökat vårdlidande för patienterna.  Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med evidensbaserad omvårdnad (EBO) inom hälso- och sjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Dataanalysen ledde fram till tre huvudkategorier; Bristande struktur i organisationen, Avsaknad av stöd och motivation samt Vikten av förhållningssätt. Slutsats: Resultatet visade att många sjuksköterskor hade bristande kunskaper om evidensbaserad omvårdnad (EBO) och ville få mer utbildning för att kunna använda detta. Det var även svårt att omvandla teori till praktik eftersom det saknades implementeringsstrategier och struktur för att införa ny kunskap. Många var positiva till att använda EBO i arbetet och de upplevde att det stärkte deras profession men de saknade stöd och motivation. Detta påverkade även arbetskulturen och många upplevde en avsaknad av en främjande EBO kultur. Gemensamt för sjuksköterskorna var att de ansåg att EBO bidrog till den bästa vården för patienterna

No description available.

Introduktion: Det råder brist på operationssjuksköterskor nationellt vilket har lett till stängda operationssalar och långa vårdköer. Med detta examensarbete vill författarna skildra sjuksköterskors perspektiv och ge en djupare kunskap i deras syn på operationssjuksköterskans profession, och vad som skulle kunna öka deras intresse för att söka till specialistsjuksköterskeutbildningen mot operationssjukvård. Syfte: ​​Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans profession.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor med grundutbildade sjuksköterskor i åtta gruppintervjuer med sammanlagt 17 deltagare. Data analyserade enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier, med totalt fyra underkategorier. Den första huvudkategorin blev tvetydig kunskap som råder om operationssjuksköterskans profession med tillhörande underkategorier specifikt ansvar utifrån specialistkompetens samt otydlig kunskap och fysiskt krävande arbete. Den andra huvudkategorin blev öka intresse för specialistsjuksköterskeutbildning inriktning mot operationssjukvård, med underkategorierna bra anställningsvillkor och ha nära till utbildningsort samt synliggöra operationssjuksköterskans profession. Konklusion: Studiens resultat visade att operationssjuksköterskans profession inte är helt känd för alla sjuksköterskor. Det fanns olika uppfattningar som mer eller mindre stämmer in på vad operationssjuksköterskans kompetens innebär. I resultatet framkom även förslag på faktorer som skulle kunna öka sjuksköterskors intresse för operationssjukvård. / Introduction: There is a shortage of surgical nurses nationally, which has led to closed operating theaters and long medical care queues. With this degree project, the researchers want to portray nurses' perspectives and provide a deeper knowledge of their view of the operating theatre nurse's profession and what could increase their interest in applying for specialist nursing training against surgical care. Purpose: The purpose of the study was to describe nurses' perception of the operating theatre nurse's profession.  Method: A qualitative interview study with semi-structured questions with basic nurses in eight group interviews and a total of 17 participants. Data analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed two main categories, with a total of four subcategories. The first main category was ambiguous knowledge that prevails about the surgical nurse's profession with associated subcategories of specific responsibilities based on specialist competence as well as unclear knowledge and physically demanding work. The second main category was to increase interest in specialist nursing training focusing on surgical care, with the subcategories of good employment conditions and being close to the place of training and making the surgical nurse's profession visible. Conclusion: The results of the study showed that the profession of operating theatre nurse is not completely known to all nurses. There were different perceptions that are more or less correct in what the surgical nurse's competence entails. The results also revealed suggestions for factors that could increase nurses' interest in surgical care.

Syftet med vår studie är att undersöka svårigheterna i pedagogers arbete med flerspråkighet, i förhållande till målet i förskolans läroplan. Målet i Läroplan för förskolan: Lpfö 18, (Skolverket 2018) betonar att “Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” (Lpfö 18 s. 8). Fokuset har även varit att tydliggöra hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn och hur barnen får de rätta förutsättningarna för att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. För att kunna få svar på syftet och frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma i förskolan.  För att analysera vår insamlade empiri har vi använt oss av läroplansteorin med koppling till formulerings, - transformerings, - och realiseringsarenan för att kunna se hur pedagogernas arbete i förskolan främjar utveckling och lärande för flerspråkiga barn som inte har svenska som modersmål. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång i förskolans verksamhet men det framkommer även att det kan finnas svårigheter i arbetet med flerspråkighet. I pedagogernas arbete använder de sig av verksamma metoder för att flerspråkiga barn ska få de bästa förutsättningarna för att utveckla båda sina språk.   Vår slutsats är att inte se flerspråkighet som ett hinder utan som en tillgång som öppnar upp dörrarna till nya möjligheter och till en gemenskap. En annan slutsats är att pedagogerna behöver vara flexibla i sitt arbete och uppmärksamma för ta tillvara på de olika språk som barnet besitter.

Trees play an important role for humans and other living organisms. Trees provide us, as humans, with the oxygen we breathe, materials for tools and protection, medicine, improve our health, habitat for wildlife and mitigate climate change. Despite this, many people ignore and underestimate the trees around us. This suggests that some people develop what can be called plantblindness, which is a sign of not perceiving plants and trees as significant or even alive. This indicates how important it is to pay attention to plants and trees already in preschool.This study therefore aims to depict the variation in ways preschoolers conceptualize trees. The focus is on how children think and reason about the conceptions of the trees as living or non-living organisms. A phenomenographic approach is used to analyze the interviews with 25 four to six years old children from two different preschools in Sweden. There was a wide range in the children's answers, which were both completely compatible with a biological description, but also a series of misunderstandings, and even an incipient plant blindness.This emphasizes the crucial role of introducing trees and plants in preschool education with a focus on biological accuracy. To capture children’s interest, it is essential for educators to present information in a scientifically accurate manner. This approach not only imparts knowledge about the distinctive biological features and functions of trees and plants but also ensures that learning about trees and other biological organisms is enjoyable and fun for the children. / Träd spelar en viktig roll för människor och andra levande organismer. Träd ger oss, som människor, det syre vi andas, material för verktyg och skydd, medicin, förbättrar vår hälsa, livsmiljö för vilda djur och mildrar. Trots detta ignorera och nedvärderar många människor träden omkring oss. Detta tyder på att vissa människor utvecklat vad som kan kallas för växtblindhet, vilket är ett tecken på att vi inte uppfattar växter och träd som betydelsefulla eller ens levande (Amprazis m.fl., 2021). Detta indikerar hur viktigt det är att uppmärksamma växter och träd redan i förskolan. Denna studie syftar därför till att skildra variationen i hur förskolebarn uppfattar träd. Fokus ligger på hur barn tänker och resonerar kring sina föreställningar om träden som levande eller icke-levande organismer. Studien bygger på denfenomenografiska ansatsen som använts för att analysera intervjuerna med 25 fyra till sexåriga barn från två olika förskolor i Sverige. Det fanns en stor spännvidd i barnens svar, som både var helt förenliga med en biologisk beskrivning, men också en rad missförstånd och till och med en begynnande växtblindhet. Resultatet understryker betydelsen av att introducera träd och växter i förskoleundervisningen med fokus på biologisk noggrannhet. Det är viktigt att pedagoger fångar barns intresse och presenterar information på ett vetenskapligt korrekt sätt. Detta tillvägagångssätt ger inte bara kunskap om trädens och växternas utmärkande biologiska egenskaper och funktioner utan säkerställer också att det är lustfyllt och roligt för barnen att lära sig om träd och andra biologiska organismer.

Background: With the help of digital healthcare services, people can quickly and easily receive health advice and treatment. The new technology intends to increase the availability of health care. Older people with age-related disabilities and illnesses do not have as easy a time adapting to the new technology. The average life expectancy in Sweden is set to increase in the future, which makes it essential to adapt digital care services to the individual needs of the elderly so that they can continue to participate in their health. Aim: The aim was to map out older people's perceptions of digital care services. Method: A general literature review based on the results of eleven scientific articles with qualitative, quantitative, interviews and mixed methods. Results: Five central themes were identified in the results: accessibility, digital competence, and user experience, need for support, mistrust and doubt and the importance of interpersonal relationships. The results of the thesis showed that the availability of digital care services was important for the elderly. The user experience of digital care services was influenced by the digital competence level of the elderly and the need for support from family and caregivers proved to be helpful. The results also showed that not all elderly people trusted digital care services and that interpersonal relationships form an important part of health care.Conclusion: Older people's perceptions of digital care services were linked to their level of digital competence. Convenience and accessibility were major advantages experienced by the elderly with digital care services.

Syfte och frågeställningar: Tidigare forskning har visat att momentet bollspel dominerar i ämnet idrott och hälsa trots att ordet bollspel inte förekommer i läroplanen. Detta anses som problematiskt då undervisningen blir ensidig vilket bidrar till att elever går miste om möjligheten att utveckla och visa kunskap i andra aktiviteter (Skolinspektionen, 2018). Syftet med studien är därmed att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs nio har om momentet bollspel inom ämnet idrott och hälsa samt hur de uppfattar syftet med bollspelsmomentet i förhållande till läroplanen. Utifrån syftet formulerades dessa frågeställningar: - På vilket sätt uppfattar elever i årskurs nio momentet bollspel i ämnet idrott och hälsa? - På vilket sätt uppfattar elever i årskurs nio syftet med bollspel i ämnet idrott och hälsa i förhållande till läroplanen?    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av fem intervjuer med elever i årskurs nio. Respondenterna handplockades med hjälp av kontakt med en idrottslärare och en lärare. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor, där tre respektive två elever deltog. Känslan av sammanhang, Kasam, användes som teoretiskt ramverk i studien för att analysera resultatet.   Resultat: Uppfattningarna om bollspel visade sig vara till stor del positiva, momentet var uppskattat och roligt. Däremot upplevdes bollspelet ta för stor plats i undervisningen vilket fick undervisningen att uppfattas som ensidig. Respondenterna upplevde att ett kollektivt samarbete främjade spelet och lärandet i, om och genom bollspel men att ett sådant var svårt att uppnå. De upplevde även att ett tävlingsmoment förekom i bollspel och deras upplevelser gick tydligt isär då vissa uppskattade det medan andra såg det som ett stressmoment. Alla respondenter hade svårigheter att koppla bollspel till kunskapskraven och det centrala innehållet men de använde sig av begrepp som kunde kopplas till läroplanen.   Slutsats: Slutsatserna som dras utifrån studien är att bollspelsmomentet är uppskattat om ett kollektivt samarbete sker. Ett kollektivt samarbete kan med fördel uppnås genom didaktiska regler, hänsynstagande och anpassningar efter elevers förkunskaper och erfarenheter. Dessutom dras slutsatsen att mer variation behövs både i momentet bollspel men också i ämnet idrott och hälsa för att undvika ett ensidigt innehåll. En annan slutsats är också att lärare med fördel ska tydliggöra relationen mellan bollspel och läroplanen för att öka elevers begriplighet när det kommer till syftet i förhållande till läroplanen.