Fysisk aktivitet är viktigt för alla individer för en god hälsa och ett gott välbefinnande och inte minst för barnens lärande och utveckling. Därför undersöks hur förskollärare uppfattar deras möjligheter samt begränsningar på ett likvärdigt sätt arbeta med fysisk aktivitet tillsammans med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien har en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Undersökningen utgår från specialpedagogiska perspektiv med fokus på ett kompensatoriskt, kritiskt samt ett dilemmaperspektiv. Intervjuerna och resultatet analyserades i två steg, först utifrån en tematisk analys bestående av sex steg, sedan i en teoretisk analys. Resultatet visar en enad förståelse hos förskollärarna vad fysisk aktivitet är samt betydelsen av att vara fysisk aktiv i förskolan. De beskriver även att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett komplext begrepp som kan vridas och vändas. Förskollärarnas uppfattning om fysisk aktivitet tillsammans med barn i behov av särskilt stöd visar sig på olika sätt utifrån de specialpedagogiska perspektiven. Förskollärarna intar olika specialpedagogiska perspektiv i olika situationer beroende på barnets behov och förutsättningar / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Bakgrund: En bristande patientsäkerhet medför att en patientsäker vård inte kan bedrivas. Brister i patientsäkerheten orsakar vårdskador, som trots ökad kunskap förekommer i stor utsträckning. En betydande del i arbetet med patientsäkerheten är att både patienten och sjuksköterskan skall känna sig säkra på sin arbetsplats. Brister i patientsäkerheten påverkar sjuksköterskans tillvägagångsätt att kunna arbeta korrekt och därmed försäkra en patientsäker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om patientsäkerhetens brister inom slutenvården. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Litteraturöversikten baserades på sammanlagt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Organisatoriska orsaker och Personliga orsaker med tillhörande underkategorier. Sjuksköterskorna uppfattade många bristande orsaker i arbetet som påverkade patientsäkerheten negativt. Bristande kommunikation, vårdmiljö, teamsamarbete och ledning var några orsaker som sjuksköterskorna uppfattade påverkade patientsäkerheten negativt. De påvisande orsakerna orsakade vårdskador som sjuksköterskorna inte vågade rapportera på grund av rädsla för påverkan på deras licens, vilket medförde risker för patienternas säkerhet. Slutsats: Brister i patientsäkerheten påverkas av olika bidragande orsaker. Sjuksköterskorna uppfattade att de inte kunde bedriva ett säkert patientsäkerhetsarbete eftersom de befann sig i ogynnsamma förhållanden. / Background: A lack of patient safety means that patient-safe care cannot be provided. Deficiencies in patient safety cause health care injuries, which despite increased knowledge occur to a large extent. A significant part of the work with patient safety is that both the patient and the nurse must feel safe in their workplace. Deficiencies in patientsafety work affect the nurse's approach to being able to work correctly and there by ensure patient safe care. Aim: The aim was to describe the nurse's perception of why patient safety is lacking in inpatient care. Method: The method used was a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The literature study was based on 16 qualitative and quantitative articles. Results: The results revealed two main categories: Organizational reasons and Personal reasons with associated subcategories. The nurses perceived many causes of deficiencies in the work that negatively affected patient safety. Lack of communication, care environment, teamwork and management were some reasons that the nurses perceived negatively affected patient safety. The demonstrable causes caused nursing injuries that the nurses did not dare to report due to fear of impact on their license, which poses risks to patient safety. Conclusions: Deficiencies in patient safety are affected by various contributing factors. The nurses perceived that they could not carry out safe patient safety work because they were in unfavorable conditions.

Syftet med min studie är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa några barn som får lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete.Jag intervjuade fem förskollärare och en barnskötare genom att använda mig avhalvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningeneftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagogerna såg att barnens självkänsla, deras sociala förmåga och deras språkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens självkänsla och självförtroende påverkades mest av lekarbetet. Lekarbete är oftast en bland flera åtgärder i barnets åtgärdsprogram. Metoden påverkar barnen så att de känner sig utvalda och speciella och att detta är något bara för dem. De känner sig stolta. Barnen har gemensamt att de inte pratar om det som sker under lekarbetstillfällena med sina kompisar eller övriga pedagoger.

Projektet som presenteras i denna studie undersöker hur man kan förändra konsumenters känslor och uppfattningar av ett varumärke genom ljudförändringar i reklamfilm. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer arbetades två reklamfilmer fram som är inspirerade av varumärket Yes. Reklamfilmerna är visuellt likadana, medan ljudspåret förändras genom studiens process, vilket är den avgörande faktorn till att känslan och uppfattningen till att varje version skiljer sig åt. Den ena versionen skapades med vad vi ansåg var ett mer sorgligt och nedstämt ljudspår, och den andra med ett mer gladare och mer positivt ljudspår. Vi upptäckte dock under intervjuerna att varje persons tolkning av båda reklamfilmerna skiljde sig åt, vilket kan bero på personliga åsikter och erfarenheter som gör att intervjupersonerna konnoterar filmerna olika. Studien syftar dock inte till att kunna generalisera, det vill säga att påstå att ett visst ljud skulle tolkas på samma sätt av alla respondenter, det skulle då krävas ett annat upplägg och en kvantitativ undersökning för att göra det möjligt. Den här studien syftade till att ta reda på hur en ljudförändring kan tolkas, samt att presentera den process som lett fram till de olika reklamfilmsversionerna, som i sin tur visar upp de skilda tolkningarna som kan uppstå utifrån ljudet i reklamfilmerna. Med hjälp av varumärkesteorier, marknadssemiotik, samt tidigare forskning kring både ljud i reklamfilmer samt enskilt ljud, analyseras vad som sades under intervjuerna för att sedan tydliggöra och föra argument till varför reklamfilmerna tolkades på vissa sätt. Då studien utförts under en begränsad tidsram hann endast tre fokusgruppsintervjuer med, där varje fokusgrupp inkluderade tre personer. Därav presenteras även förslag på hur studien kan byggas vidare. / The project presented in this study investigates how one can change consumers emotions and perception regarding commercials and the brand they belong to. With the help of focus group interviews two commercial films inspired by the brand Yes were brought forth. The two films are visually the exact same, the sound is what separates them and is the determining factor to why the emotion and perception every version provides is different. One version was made with what we viewed as sad and downhearted sound and music, the other supposedly happier and more up. We realized during the interviews that every person's interpretation of the two commercial films is very different, which could be based on their personal opinions and experiences which makes the interviewed people connote the films differently. The study doesn't aim to generalize, and to claim that one certain sound would be interpreted the same way by everyone we interviewed was not our goal, it would take a different arrangement and a quantitative study to make that possible. This study aimed to figure out how a change in sound could be interpreted, as well as presenting the process that led to the finalized commercial films, which shows the different interpretations that can be made entirely based on the sound in the commercials. With the help of brand theories, marketing semiotics as well as different research regarding both sound in commercial films and sound individually, we analyzed what was said during the interviews to clarify and present reasons to why the commercial was interpreted in specific ways. As the study was done with a limited timeframe we only managed three focus group interviews with three people per group, as such, we also present suggestions to how the study can be further built upon in future research.

Bemötandet har en stor betydelse för upplevelsen i akuta situationer. Här spelar sjuksköterskan en stor roll, samtidigt som ny forskning visar att sjuksköterskor på akutmottagningar visar sämre kompetens inom detta område än sina kolleger på övriga avdelningar. Syftet med detta arbete är att tränga djupare in i förståelsen av den dynamiska process som formar det korta mötet på en akutmottagning. Detta gjordes genom en klassisk litteraturstudie där kvalitativa aspekter undersöktes. Studien visade på fyra huvudteman som var avgörande för hur mötet skulle förlöpa. Dessa fyra teman var: kommunikation, information, tidsfaktorn och holistisk omvårdnad. Sammanfattningsvis kan denna litteraturstudie leda till ökad medvetenhet hos sjuksköterskan, om omvårdnadens betydelse och därmed bidra till att patienten får ett professionellt helhetsbemötande på akutmottagningen. / How someone receives somebody is of great importance for the experience in short acute meetings. The registered nurses fill an important part in these situations. At the same time new research emphasise that registered nurses working at the emergency department display lesser competence in that special area than colleagues working in other departments. The aim of this study was to get a deeper understanding of the dynamic process that shapes the short encounter at an emergency department. The method used was a literature review with focus on qualitative data. The study resulted in four major themes essential for the outcome of the encounter. The themes were: communication, information, time factor, and holistic care. The result of this literature review showed that it is appliable on registered nurses, leading to a higher degree of consciousness about the importance of caring. This could contribute to patients receiving a more professional holistic encounter.Key words: acute care, encounter, holism, literature review, patient, registered nurse, perception, experience.

Bedömning och betygsättning är konstant relevant för lärarprofessionen och ska vara så likvärdig som möjligt. Men alla elever har inte samma förutsättningar vilket gör att bedömning och betygsättning kan ifrågasättas. Syftet för studien är att undersöka lärarens syn och tankar vid bedömning och betygsättning för elever med dyskalkyli samt hur lärarna använder sig av pys-paragrafen. Eftersom det är väldigt glest med forskning kring just lärarens syn på det hela så använder sig studien av en kvalitativ process och analyseras med hjälp av grundad teori. Studien försöker bygga upp en teori som vidgar forskningen på området. Studien visar på att elever med dyskalkyli inte betygsätts på något annat sätt och att matematiklärare har kännedom och vet hur pysparagrafen ska tillämpas, dock så verkar det som anpassningar görs vid bedömningar som betygsättningen bygger på. I diskussionen beskrivs eventuella anledningar till den obefintliga tidigare forskning kring området. Reliabiliteten och validiteten diskuteras eftersom det inte går att koppla studien till tidigare forskning

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt eget muntliga användande av engelskan i undervisningen i årskurs 4–6, samt få en förståelse för när de väljer att byta språk i klassrummet. I studien använder vi oss av kvalitativa, semistukturerade intervjuer, vilket ger oss ett resultat som identifierar klassrumsklimatet, lärarens egen förmåga och elevernas förmågor inom språket som de huvudsakliga anledningarna till användandet av språkbyten i undervisningen. Resultatet visar dessutom att lärarna inser vikten av det engelska språket och dess användning i klassen, och varför vissa av lärarna använder sig mer av det. Studien är grundad i tanken om att det finns två olika läger inom forskningen kopplat till språkbyten, dels att byta mellan engelska och svenska, dels att förhålla sig helt till engelska, en dualitet som även reflekteras i resultatet.

Syftet med utvecklingsarbetet är att tillämpa aktionsforskning som ett när- och deltagarorienterat arbetssätt för att implementera planerade utomhuspedagogiska aktiviteter. Detta för att studera huruvida utomhuspedagogiska aktiviteter kan gynna en bättre inkludering samt försöka få en uppfattning av inkludering från elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Metodmaterialet har testats på en av de tre fritidsavdelningar som finns i en mångkulturell skola i södra Sverige. Aktionsprocessen av studien har utförts under fem veckors period som innehåller tre genomförda planerade utomhuspedagogiska aktiviteter som har erbjudits till totalt 32 inskrivna elever på fritidsavdelningen. Efter genomförandet av aktionen presenteras i denna studie en analys av två semistrukturerade gruppintervjuer med fem elever med särskilda behov. Resultaten visar att eleverna har varit delaktiga under aktiviteterna och fått möjligheten att upptäcka, testa och lära sig i en social kontext. Genom elevernas uppfattning av aktionen visas de motivation att komma till aktiviteterna. Det nya sättet som har föreslagits under aktionsprocessen tillförs att tillägga visuella redskap såsom bild på skolgården och namn på aktiviteten innan och under aktiviteternas utförande. Därtill har testats en ny tid att erbjuda planerade utomhuspedagogiska aktiviteter i fritidsavdelningen som anses positiv respons från eleverna, att komma ut direkt efter skolan och delta i utomhusaktiviteter. Sammanfattningsvis har elevernas uppfattning visat att de inkluderades i aktiviteterna, lärde och samlade på goda minnen genom att utforska, skapa och vila tillsammans med andra elever på fritidshemmet.

Geografin, kartan och vårt samhälle blir alltmer digitaliserade. Vi lever i en globaliserad värld och kan ta del av stora delar av världen genom våra olika digitala hjälpmedel hemma från soffan. Regeringen tog år 2017 fram en digitaliseringsstrategi som även innefattar skolan och i läroplanen går att läsa att undervisningen i skolan ska ha olika digitala inslag. Det digitala är oftast en självklarhet för många yngre barn idag och genom olika digitala spel möter de digitala kartor i sin vardag redan i tidig ålder jämfört med tidigare generationer. Samtidigt tyder samhällets utveckling på att barn rör sig allt mindre självständigt i sin närmiljö vilket kan påverka deras förmåga till rumslig uppfattning och därmed att förstå kartan. Genom tiderna har mycket olika forskning gjorts för att undersöka barns relation till kartan och förmåga för det abstrakta tänkandet. Forskning som görs kring barn och deras förhållande utgår vanligen från Piagets stadieteori eller det sociokulturella perspektivet som bottnar i Vygotskijs tankar kring hur lärande sker i det sociala samspelet med hjälp av olika redskap. Dock saknas det i stor utsträckning forskning kring digitaliseringen och geografiämnet.   Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare för årskurs 1–3 i Falköpings kommun undervisar kring kartan och rumslig uppfattning samt vilka digitala verktyg som används i denna undervisning. Ytterligare ett mål med undersökningen har varit att ta reda på hur lärarna ser på sina egna geografiska ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper inom geografi samt digitala kunskaper i förhållande till geografiämnet med utgångspunkt i ramverket TPACK.   Resultatet visar att lärare i de lägre åldrarna i denna studie i mycket stor utsträckning jobbar främst med fysiska kartor och jordglober i sin geografiundervisning kring kartan. Det framgår även att i jämförelse med området kartan tycker lärarna att området rumslig uppfattning är ett mer komplext och utmanande undervisningsområde. De digitala verktyg som används i geografiundervisningen används främst under lärarledda genomgångar och resultatet visar att lärarna önskar och anser sig behöva fortbildning för att kunna arbeta mer digitalt på bästa sätt i geografiundervisningen. / Geography, the map, and our society are becoming increasingly digital. We live in a globalized world and can participate in large parts of the world through our various digital appliances, from the couch at home. In 2017, the government of Sweden, developed a strategy for digitalization that includes the school system, and the national curriculum also stipulate that teaching in schools must include different digital elements. For many younger children today, the digitalization is part of their everyday life and through various digital games they encounter digital maps from an early age. At the same time, the development of society indicates that children are more limited and move around much less independently in their immediate environment than previous generations. This can affect their spatial perception ability and thus also affect their understanding of the map. Historically the research examining children's relationship to the map and their ability for abstract thinking is extensive. Research in this field, children and their relationship and understanding of maps, is usually based on Piaget's stage theory or the socio-cultural perspective that is rooted in Vygotsky's theory of learning through social interaction with the help of mediating tools. However, there is a lack of research on digitization and the subject of geography. The purpose of this study has been to investigate how primary school teachers in grade 1-3 in Falköping municipality teach about the map and spatial perception. In addition to this what digital tools are used in this. Another goal of the study has been to explore teachers' own view of their subject knowledge concerning the areas of geography previously mentioned, pedagogical knowledge and technical knowledge based on the TPACK. The results show that the primary school teachers in this study to a very large extent work mainly with physical maps and globes in their geography teaching concerning the map. It also appears that the teachers in the study perceive the area of spatial awareness abilities to be particularly complex and challenging to teach. Another finding of the study is that the digital tools used in geography teaching are mainly used during teacher-led reviews. The results also show that teachers identify both a wish and need for further training to be able to integrate digital tools in the best way in geography teaching.

Barn spenderar en stor del av sin barndom i förskolan tillsammans med förskolepedagoger i verksamheten. Det är svårt att föreställa sig att barn far illa under sina vårdnadshavares omvårdnad, men det förekommer. Tidigare forskning visar en problematik kring att det inte finns någon specifik definition av vad begreppet barn som far illa innebär. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger resonerar kring och upplever förskolans anmälningsplikt när ett barn fara illa. Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamlande av data från förskolepedagoger, främst förskollärare. Deltagarna i studien hade 1-37 års erfarenhet av att arbeta i förskolan. Resultatet av studien visar att kunskap kring barn som far illa i hög grad är något som förskolepedagogerna får genom erfarenhet. Det framgår även att de finns ett stort handlingsutrymme för förskolepedagoger i form av det utrymme för tolkning som finns av förskolans rådande styrdokument samt tolkning av begreppet barn som far illa. Denna studie bidrar med ett småskaligt material till en redan stor uppfattning av att kunskapen att lära sig upptäcka och agera kring barn som far illa är något som behöver behandlas mer i förskollärarutbildningen samt i större utsträckning vara en del av det pågående utvecklingsarbetet i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>