Syftet med uppsatsen var att undersöka hur jämställdheten mellan kvinnor och män ter sig i svensk och finsk public service-tv. För att komma fram till våra resultat har vi gjort en kvantitativ och kvalitativ analys av  nyhetsinslag från SVT och YLE. Våra frågeställningar handlade om hur många män och kvinnor som syns i nyhetsinslagen, hur de framställs och om det finns “manliga” eller “kvinnliga” ämnen. I vår analys har vi använt oss av genusteori, dagordningsteori och gestaltningsteori. Vi kom fram till att fler män än kvinnor kom fram på både SVT och YLE och att det fanns ämnen som var mer “kvinnliga” och “manliga”. Det kom även fram fler kvinnor på YLE än SVT. Vi har dragit slutsatsen att det fortfarande inte är jämställt. / The purpose of this study was to analyze how the gender equality gets represented in swedish and finnish public service television. To discover this we have done a quantitative and a qualitative analysis of news reports from SVT and YLE. Our research questions were about how many men and women are shown in the news reports, how they are portrayed and if there are “male” and “female” news topics. In our analysis we have used gender theory, agenda setting theory and framing theory. We found out that there are more men than women shown in both SVT and YLE and that there were tendencies of “male” and “female” news topics. There were also more women in YLE than SVT. We’ve come to the conclusion that it’s still not equal.

The purpose of this essay was to examine how mental illness among children and adolescents is conveyed in a few of the Swedish daily and evening newspapers in an attempt to create an understanding of the depiction. This was examined by analyzing 14 articles in three Swedish daily and evening newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Aftonbladet during the period 2015–2019. To answer the study's purpose and research question, a qualitative text analysis was used, which was supplemented with the social constructivist perspective and the framing theory. The conclusion of the study showed that these three Swedish daily and evening newspapers tended not to present a holistic perspective on the phenomenon of children and adolescents' mental illness. The depiction was mainly about research and experts that were allowed to speak on the subject, which resulted in the description of children and adolescents' mental illness being primarily from a scientific perspective. The articles did not address the affected children and adolescents to the extent required, which meant that their perspectives were not communicated. Based on the framing theory and social constructivism, this can be interpreted as part of the maintenance of social constructions and norms around mental illness.

This study’s purpose is, through content analysis, to interpret the portrayal of the human-rights movement Black Lives Matter during the spring and summer of 2020. Further intentions include examining and explaining the portrayals of the Swedish and the American movements. Theories of Framing and Moral-Panic are used for understanding expressions and consequences of portraiture. Using a hermeneutic approach, 53 articles from four of Sweden's leading newspapers were interpreted. Main findings were that Swedish news media tend to portray the movement in Sweden in more opinion-based terms compared to the movement in the USA. The opinions were mainly expressed when reporting on the movement during demonstrations in Sweden while reports of the USA, mainly portrayed the movement in police- violence but balanced terms. Previous research contributed to an increased understanding of the research field and to problematizing the study's results in relation to its theoretical framework. Our conclusion is that Swedish news media tend to portray Black Lives Matter in more polarized terms if current affairs are taking place in a geographical vicinity. The movement in relation to violence is also portrayed differently depending on the country- specific history of the movement. Although patterns could be discerned, the relationship is complex based on the scope of the essay and empirical material. / Syftet med denna studie är att genom innehållsanalys tolka svenska nyhetsmediers porträttering av människorättsrörelsen Black Lives Matter under våren och sommaren 2020. Studien undersöker också potentiella skillnader i porträttering av rörelsen i Sverige och rörelsen i USA samt hur porträtteringen kan förklaras. Gestaltningsteori och teorin om moralpanik användes för att skapa förståelse för porträtteringens uttryck och konsekvenser. Med ett hermeneutiskt angreppssätt tolkades 53 artiklar från fyra av Sveriges ledande nyhetstidningar. Studiens främsta resultat visade att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera rörelsen i Sverige i mer åsiktsbaserade termer i förhållande till rörelsen i USA. Åsikterna tog sig främst i uttryck vid rapportering om rörelsen under demonstrationer i Sverige jämfört med rapporteringen i USA som främst porträtterade rörelsen balanserat och neutralt, men i termer av polisvåld mot svarta afroamerikaner. Tidigare forskning bidrog till ökad förståelse för forskningsfältet och till att granska studiens resultat i förhållande till det teoretiska ramverket. Studiens slutsats är att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera Black Lives Matter i mer polariserade termer om rörelse-aktuella händelser pågår i en geografisk närhet. Rörelsen i förhållande till våldsutövning porträtteras dessutom på olika sätt beroende på vilken historia rörelsen har i respektive land. Trots att mönster kunnat urskiljas är relationen dock komplex baserat på uppsatsens omfång och empiriska material.

Under året 2020 sker tre större händelser som får relevans och utrymme över hela västvärlden. Dessa tre händelser komplicerar det för potentiella ställningstaganden inom respektive fråga då de många gånger ligger i motsättning med varandra. Denna undersökning fann att vid TV4:s rapportering av Black Lives Matter i USA så skedde en rad val och indirekta ställningstaganden.Denna upptäck tyder på att man bör som lärare, och medborgare, idka källkritik även vid rapporteringar som förmedlas av traditionella svenska medier.

Den här studien undersöker nyhetstidningarnas del i kontexten för hur ansvar för klimatkrisen formas i det svenska samhället. Detta görs genom att studera hur två av de största nyhetstidningarna i Sverige, Dagens Nyheter och Aftonbladet, framställer olika aktörers ansvar för klimatkrisen i sina nyhetsartiklar. Det är relevant att studera nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning för klimatkrisen då tidigare forskning har visat att nyhetsmedier kan påverka både uppfattningen om ämnen i samhället samt attityder och beteenden i relation till de ämnena. Studiens avsikt är därför att bidra till förståelse för hur nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning av klimatkrisen kan påverka uppfattningen om ansvar och således hanteringen av klimatkrisen i samhället. Materialet analyseras utifrån gestaltningsteorin och miljökommunikationsforskningens syn på miljökommunikation som formande av miljön. Resultatet visar på att artiklarna till störst del ansvarsbelägger politiska aktörer, att företags ansvar förskjuts till politiska aktörer eller fördelas mellan politiska aktörer där företagen då får minst ansvar, samt att individers ansvar knappt gestaltas. Slutsatsen är att nyhetstidningarna inte ansvarsbelägger väsentliga aktörer i klimatkrisen lika mycket, vilket kan ses som problematiskt då klimatforskning menar att alla aktörer i samhället måste agera. / This study examines the part that Swedish newspapers play in the context of constructing responsibility for the climate crisis in Swedish society. This is done by studying how two of the biggest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet, portray different actors’ responsibilities in the climate crisis in their news articles. It is of high relevance to study newspapers’ distribution of responsibility since previous research has shown that news media can affect both the perception of events and topics in society, as well as attitudes and behaviours in regards to those events and topics. Therefore, this study aims to contribute to a better understanding of how the newspapers’ distribution of responsibility can affect the perception of responsibility as well as the management of the climate crisis in the Swedish society. The material is analyzed through the theory of framing and the environmental communication research’s view that communication about the environment shapes the perception and therefore the form of the environment. The result shows that news articles mainly give responsibility to political actors, that companies’ responsibility is pushed over to political actors or placed between both companies and political actors where companies get the lesser responsibility, and that individuals are given a minimal amount of responsibility. The main conclusion is that the newspapers do not distribute responsibility evenly among the essential actors, which can be seen as problematic since climate research mean that all actors in society must act to solve the climate crisis.

This study examines how the Swedish journalists Cissi Wallin and Fredrik Virtanen were framed and reported in the Swedish newspaper Aftonbladet during their conflict during the #metoo movement. The actor Alyssa Milano used the words me too in a hashtag to put a light on her sexual assaulter, Harvey Weinstein, and encouraged other women on social media to do the same.  In Sweden Cissi Wallin was one of the first women to use the hashtag and tell her own story of how she was drugged and raped by Fredrik Virtanen in the year of 2006, who at the time was an employee at Aftonbladet. It was the start of a media scandal that would be continued for years after #metoo had its beginning. The ways that the media has been reporting about women in the manner of being a victim, has been shown in earlier studies being very gender stereotypical. The purpose of the study was to use Judith Butler's theory of gender and examine how Cissi Wallin and Fredrik Virtanen are framed based upon gender. By using Jesper Strömbäcks theory of news evaluation the study will look at how Aftonbladet has used both Wallin and Virtanen as opponent themes in their articles and in which ways they are framed. With the use of Adam Shehatas framing theory the study will also take a closer look at how Cissi Wallin and Fredrik Virtanen were framed in these articles. Both each individual and their relationship. The method used to examine the topic of the study was by a critical discourse theory which led to numerous themes showing that Aftonbladet used the power of being a big news source and also the employer of Virtanen to make Wallin the guilty one by the ways she was framed. Among other things the result showed how Aftonbladet used their position to neglect Wallins story by taking sides with Virtanen during the period of the conflict.

Sammanfattning I Sverige finns det ungefär 65 000 skyddsrum som ska räcka till cirka 10 miljoner människor.  Skyddsrummen började byggas i slutet av 1930-talet fram till 2002. Eftersom Sverige inte har varit involverat i något krig på många år har skyddsrumsbyggnationen kunnat fortgå. 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina som ledde till ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i världen men även för Sverige.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur betydelsen av skyddsrum i Sverige har diskuterats i svenska morgontidningar över tid. Hur behovet av skyddsrum har framställts, samt hur det har pratats om skyddsrum kopplat till riskperception. Frågeställningar:  ·       Hur har skyddsrum diskuterats i svenska morgontidningar?   ·       Har inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige förändrats över tid i svenska morgontidningar och hur i så fall?  Tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1994–2022 har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Gestaltningsteorin och riskperception är de teoretiska ramverk som har använts för att tolka resultatet. De teman som varit mest framträdande i svenska morgontidningar rörande skyddsrum var sex: Skyddsrumsbehov, Kommer alla få plats i skyddsrummen? Tidsaspekten, Sverige har varit skonat från krig, Stolthet, Påverkade av Ukrainakriget. Inställningen till skyddsrum har förändrats under tidsperioden 1994–2022. Från och med 1994 fram till 2021 framställdes inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige övervägande negativ eller neutral. Ett tydligt skifte i denna fråga ägde rum 2022 då en mer positiv inställning till skyddsrummets relevans började gestaltas. Rysslands invasion av Ukraina har varit en högst påverkande faktor för den nya positiva inställningen till skyddsrum i Sverige.  Nyckelord: Skyddsrum, gestaltningsteori, riskperception, kvalitativ innehållsanalys / Summary  In Sweden, there are around 65,000 shelters, which should be enough for approximately 10 million people. The building of shelters began in the late 1930s until 2002. Since Sweden has not been involved in any war for many years, shelter construction has been able to continue. In 2022, Russia launched an invasion of Ukraine which led to a changed security policy situation in the world but also for Sweden. The purpose of the study is to examine how the importance of shelters in Sweden has been discussed in Swedish morning newspapers over time. How the need for shelters has been presented, as well as how there has been talk about shelters linked to risk perception. Questions: ·       How have shelters been discussed in Swedish morning newspapers? ·       Has the attitude to the relevance of the shelter in Sweden changed over time in Swedish morning newspapers and if so, how? Newspaper articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between the years 1994–2022 have been analyzed using the analytical method qualitative content analysis. Framing theory and risk perception are the theoretical frameworks that have been used to interpret the results. The themes that were most prominent in Swedish morning newspapers regarding shelters were six: Need for shelters, Will everyone have a place in the shelters? The time aspect, Sweden has been spared from war, Pride, Influenced by the Ukraine war. The attitude towards shelters has changed during the period 1994–2022. From 1994 until 2021, the attitude towards the relevance of the shelter in Sweden was predominantly negative or neutral. A clear shift in this matter took place in 2022, when the attitude to the relevance of the shelter was portrayed as positive. Russia's invasion of Ukraine has been a highly influencing factor for the new positive attitude towards shelters in Sweden. Keywords: Shelter, framing theory, risk perception, qualitative content analysis

Dagspressen har en samhällsfunktion som skapar intresse, förargelse, glädje eller avsmak för att lyckas med detta behöver varje journalist, redaktör och läsare bearbeta och fundera över den rapportering som görs. I denna undersökning har tjugo olika artiklar fördelat hälften var i dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter analyserats kring hur de har rapporterat, debatterat eller bara diskuterat våld i nära relation och hustrumisshandel under 1970-talet. Forskningsläget har indikerat att dagspressen har ansvar i vilka frågor och vad som skapar stora samhällsfrågor. Undersökningen har visat att pressen rapporterar om orsaker, konsekvenser och detaljerade scenarion kring våld i nära relation men också att den arbetar med stora frågor i debatterande och diskuterande former. Dagspressen har dessutom förändrat hur rapporteringen ser ut under den undersökta perioden, vad som blivit viktigt att förmedla och hur det har förmedlats. / The daily press has a social function that creates interest, anger, joy, or distaste. To succeed in this, every journalist, editor, and reader needs to process and think about the reporting that is done. In this survey, twenty different articles, divided equally between the daily newspapers Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter, have been analyzed. The analysis has focused on how the articles have reported, debated, or just discussed violence in intimate relationships and wife abuse during the 1970s. Previous research shows that the daily press has responsibility in critical issues in society. The survey has shown that the press reports on causes, consequences and detailed scenarios around violence in close relationships and that it works with major issues in debating and discussions as well. Over the investigated period, the daily press has also changed how the reporting presented, what is seen as important to convey and how.

I denna studie utforskade vi framställningen av koranbränning på Instagram och Tiktok i Sverige under 2023 genom att analysera totalt 10 inlägg och 30 kommentarer. Syftet med studien var att belysa sociala mediers roll som plattform för nyheter och information, där kontroversiella ämnen snabbt sprids. Metoden byggde på en gestaltningsteori, vilket innebär hur budskap och information presenteras för att påverka människors uppfattning och tolkning. Dessutom använde vi retorisk och visuell textanalys baserad på fyra strukturella dimensioner för att belysa olika visuella och retoriska element i texterna. Resultaten analyserades i samband med tidigare forskning, och de visade på varierande framställning av koranbränning på de två plattformarna. På Tiktok användes ett kraftfullt visuellt material, medan Instagram fokuserade på mer informativa texter. Nyhetsinlägg på Instagram genererade mest interaktion, medan Tiktok inte visade någon specifik typ av konto som fick spridning, men privatpersoner var vanligt förekommande i vårt urval. I kommentarsfälten framkom diskussioner om yttrandefrihet, lagar, polisens roll och ett tydligt resonemang kring “vi” och “dem”-tankesätt. Dessa resultat indikerar och främjar därmed diskussioner kring hur sociala medier kan påverka samhällsdebatten.

This thesis aims to investigate if there have been any changes regarding the framing of abortion in American opinion-based articles. This since the abortion laws in America has gone through a lot of changes in 2022, in comparison to the previous year 2021. This has been done by conducting a qualitative text analysis with a quantitative categorizing of 67 opinion-based articles published by CNN and Fox News. A theoretical framing analysis tool created by Goffman (1974) was used. This is supplemented by Dahl’s third criteria in his theory of democracy (Dahl, 1989). Three categories wereconstructed from the previous research presented in this thesis, which were named the framing of autonomy, moral and emotion. First, the framing of autonomy frames the woman as fully capable of making reproductive decisions on her ownsince she is logical enough. Second, the framing of moral describes how life starts at conception and therefore makes abortion immoral and cruel and should be compared to murder or infanticide. At last, the framing of emotion portrayswomen as victims incapable of making their own decisions, and as individuals who should be protected from going through an abortion since it could harm her. Moreover, in the analysis of Fox News the results show that the framing ofmoral was prominent. Furthermore, in CNN all three framings were represented while the framing of autonomy was mostoften shown in the opinion-based articles. The result concludes that both CNN’s and Fox News’ coverage of abortion, could be seen as partly nuanced because of their somewhat multilateral way of framing the topic according to Dahl’s theory of democracy (1989).