Denna studie undersöker i vilka sammanhang och på vilka sätt Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet framställt personer med autismspektrumtillstånd. Studien innehåller en kvantitativ innehållsanalys som undersökt artiklar (n = 240) gällande hur nyhetsrapporteringen av personer med autism framställts och porträtterats mellan år 2013 då diagnosen autism blev ett gemensamt begrepp med förkortningen AST, innehållande autism, Aspergers syndrom och atypisk autism, till år 2020. Den teoretiska ramen är byggd efter gestaltningsteorin och dagordningsteorin. Den kvantitativa innehållsanalysen visar att personer, till största delen barn och ungdomar med autism, i övervägande grad framställs som offer som sällan själva får komma till tals. Resultaten visar även att majoriteten av artiklarna är känslomässiga med individen i fokus och det individualistiska som lösningen, ofta är det personens problem som ligger till grund för artikeln.

This study examines how local newspapers frame female and male murderers. Thestudy specifies two murder cases that recieved a lot of media coverage, and themurderers are Johanna Möller and Billy Fagerström. The purpose is to see how the localnewspapers for each case, Vestmanlands Läns Tidning and Hudiksvalls Tidning, framethe murderers in terms of characteristics, description, name and personal facts and howthe differences appear between them. The research question awoke because the localnewspapers have a position in the society that can impact how people view the worldand murderers as a phenomenon. The news is the first source for the citizens oninformation about crimes and therefore have a significant impact on how people buildtheir perceptions about female and male killers. Research regarding crime journalism ona local level is relatively unexplored concerning crime journalism on a higher level, forexample, in the Swedish evening press. This study has used qualitative and quantitativetext analysis to answer these questions. The study has analyzed two local newspapersabout two convicted murderers, one male and one female, to see how media frames murderers in relation to their gender. The study has profound support from the framing-theory, gender-theory and Yvonne Jewkes stereotypes. Among other things, our results show that the local newspapers frame Johanna as controlling, manipulating, threatening,and lacking of empathy. Johanna's background, such as profession, upbringing,motherhood has a much more significant part in the articles in contrast to articles aboutBilly. Johanna is portrayed like this because she committed a crime and is also a womanand is therefore not only deviating once but twice from the female stereotype. This didnot appear in the analysis of Billy, who was portrayed mainly as a violent ex-boyfriend,which is nothing new in how the media frames a man who kills his ex-girlfriend.

The use of computer and video games has increased immensely over the past few decades and today a majority of the Swedish population enjoys them on a daily basis. With such a large number of frequent users, the media reporting on the subject of games becomes interesting and important. How are games represented in the media, and has there been any change in the way they are portrayed as their popularity has grown? ­ The aim of this study is to determine if and how the portrayal of computer and video games in Swedish newspapers has changed during the period 1995–2012. The study was conducted with the use of quantitative content analysis and the empirical data was collected from the two most widespread newspapers in Sweden – DN and Aftonbladet. The main theories used to analyze and interpret the data consisted of framing theory and theories on the concept of moral panics.     The result of the study shows that there has been a large increase in the number of articles that treats the subject of games, especially in the period 1995—2002. When games are described in negative contexts, the issue most often discussed is the violent content and the negative effect it has on the user. In recent years, however, more focus has been directed towards the beneficial effects of games.

The 15th of March 2019, the city of Christchurch in New Zealand was exposed to two mosque attacks that left at least 50 people killed and many people wounded. The attacks were described as a terrorist attack performed by a 28-year-old Australian man with right-wing extremist views. The two mosque attacks were broadcast live by the perpetrator on his social media accounts. By using a qualitative text analysis, the author has studied the reports of the attacks of three news channels, CNN, RT English and al- Jazeera English, with a selection of nine articles. The study has investigated the description and the framing of the mosque attacks by each news channel. With the aid of a framing analysis, the author was able to identify which frames that has occurred in the reports by CNN, RT English and al-Jazeera English. The aim of the study was to study the framing of the mosque attacks by the news channels with different culture valuations and whether there were any similarities or differences in their descriptions of the attacks. The result of the analysis could show that there were both similarities and differences in the reports of the news channels. CNN and al-Jazeera English used the affective and attributive framework and RT English used the descriptive framework in their reports of the mosque attacks.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och har tagit sin epistemologiska utgångspunkt i gestaltningsteorin för att undersöka digitala representationer av ett tillsynes undangömt nätverk. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Dark web gestaltas i ett urval mediekanaler för att fastställa vanliga representationer av nätverket. Studien ämnar för att besvara i vilka sammanhang som nätverket gestaltas som en risk respektive möjlighet. Studien genomförs med hjälp av kvalitativ textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet hämtades från de fyra mediekanalerna Expressen, Computer World, Sveriges Radio och Tor Blog. Vidare diskuteras termerna anonymitetsparadox och moralpanik i studien eftersom att de visade sig vara av särskild relevans vid forskning av ett sådant digitalt och till synes anonymt mediefenomen. Studiens resultat påvisar att tillgången till ett fritt och anonymiserat Internet tycks blivit en fråga vad avser demokratiska rättigheter. Ur denna aspekt fungerar Dark web som en potentiell lösning mot den kartläggning som förekommer på det traditionella Internet. Computer World hade en uteslutande teknisk gestaltning av Dark web där intresset låg i att presentera teknologin bakom nätverket. Kvällspressen fokuserade huvudsakligen på den kriminalitet som cirkulerar på det dolda nätverket och redogjorde främst för narkotikahandel och kortbedrägerier. Tog Blog belyste både tekniken och anonymitetsaspekten bakom Dark web medan Sveriges Radio visade sig vara det medium som hade mest omfattande och genomgripande porträtteringar vad avser Dark web. Slutligen visade studien att det är i samspelet mellan de risker och möjligheter kring Dark web som paradoxen med anonymitet uppstår.

Medeltemperaturen på jorden har höjts med 1 grad sedan förindustriell tid. Effekterna av denna temperaturhöjning visar sig i form av förhöjda havsnivåer, smältande havsis i Arktis och extrema väderförhållanden. Inom internationell politik är det numera erkänt att migration är och förblir den i särklass största effekten av klimatförändringarna.  Termen ’klimatflyktingar’ används som gemensam benämning för människor som tvingas fly sina hem på grund av klimatförändringar. Studien ämnar undersöka hur klimatflyktingar gestaltas i svenska dagstidningar efter klimatmötet i Paris 2015. Studien syftar vidare till att belysa vilka maktförhållanden som existerar i kontexten kring denna term. En kvalitativ innehållsanalys används för att analysera artiklar från ett antal utvalda svenska dagstidningar. Ett teoretiskt ramverk bestående av gestaltningsteori och politisk ekologi hjälper till att tolka de sju teman som analysen resulterat i.  Resultatet visar att klimatflyktingar avhumaniseras och förstås som en negativ effekt av klimatförändringarna. De som rymmer under termen vill dock inte associeras med den. I Sverige finns en tydlig tendens till förnekelse inför de problem som världen idag står inför till följd av den globala uppvärmningen. Samtidigt råder en stark tilltro till ekologisk modernisering. Röster inom internationell politik vill erkänna klimatflyktingar i internationell lag. Inget större agerande görs dock för att hjälpa människor som dagligen förlorar sina hem till kusterosion, förstörda jordbruksmarker eller översvämningar. / The mean global temperatures have been rising with one degree since pre-industrial time. Effects is shown in the world today in terms of sea level rising, loss of sea ice in Artic and extreme weather conditions. International politics now states that migration is the single biggest effect caused by climate change.  The term ‘climate refugees’ is used as a definition of humans forced to flee their homes due to climate change. The purpose of the thesis is to show how the Swedish daily newspapers frame climate refugees after the climate conference in Paris in 2015. The purpose is more over to highlight existing power relations in this context. A qualitative content analysis is used on articles chosen from a number of Swedish daily papers. Political ecology and framing theory construct a theoretical framework, which helps to understand the themes which occurred in the analysis. The result shows a dehumanization of climate refugees. Climate refugees is highlighted as a negative effect of climate change. However, the term is rejected by people associated with it. In Sweden, there is a sense of denial to the problems caused around the world due to climate change. Faith is placed into ecological modernization. Voices in international politics states the urge to acknowledge the definition of ‘climate refugees’ in to international law. Not much help is offered to people who have lost their home to coastal erosion, flooding or destroyed lands.

The Swedish prime minister, Olof Palme was murdered in the middle of the street in the heart of Stockholm, by an unknown perpetrator on the 28th of February 1986. Even though it has been 32 years since the death of the former prime minister, a keen interest of the murder within the media still exists and has not decreased over the years. By conducting a qualitative text analysis, this paper examined how the murder of Olof Palme is described in an alternative medium; Fria Tider. The aim of this study is to problematize citizen journalism in Sweden. With the basis of the framing theory and agenda setting, eight texts were chosen from the alternative medium Fria Tider, an online newspaper. The authors conducted a framing analysis to identify which frameworks were most prominent in the way of describing the murder. The result of this study showed that three frames dominated; a conspiracy of several actors, the police's responsibility, and the solution is near. The authors found that Fria Tider produced several individuals and institutions as suspected of the murder of Olof Palme in these frameworks. While these frameworks can be seen as problematic, this study cannot conclude that it is problematic to read opinions other than what traditional media give. Therefore, this study cannot problematize citizen journalism.

Emojis är ett digitalt uttryckssätt baserade på smileys och emoticons som introducerades i smarta telefoner under 2011 och har sedan dess blivit en integrerad del av många människors vardagliga kommunikation. De används också i politisk kommunikation på sociala medier på samma sätt som en del i ett modernt uttryckssätt. Den här undersökningen tittar på 557 emojis i 300 inlägg gjorda av tre ledande politiska partier – Høyre i Norge, Socialdemokraterna i Sverige och Venstre i Danmark. Syftet är att förstå vilken funktion emojis har i förhållande till texten och bilden i inlägget. Med utgångspunkt i Goffmans gestaltningsteori görs en kvantitativ översiktsskapande analys av 300 inlägg där alla emojis placeras i en av Fairhursts gestaltningsteknik baserat på vilken funktion de har i inlägget. I en djupare analys undersöks 15 inlägg där alla emojis analyseras utifrån teorierna gestaltningsteknik, polysemiskt objekt och positionsvärde. Emojis används av alla tre partier på liknande sätt och alla tre partier delar en likadan gestaltningsteknik bland de topp tre vanligaste. Främst är de ett substitut för mellanmänsklig kommunikation men sällan svårtolkade. Eftersom alla partier använder emojis på ett liknande sätt kan det ses som en medialisering i förhållande till sociala medier, snarare än en utveckling utifrån en nationell kultur. / Emojis is a digital expression based on smileys and emoticons that were introduced in smartphones during 2011, and has since then become an integrated part with peoples every day communication. They are also used in political communication on social media as part of a modern expression. This is an examination of 557 emojis in 300 Instagram post made by three leading political parties – Høyre in Norway, Socialdemokraterna in Sweden and Venstre in Denmark. The overall purpose is to understand what function the emoji have in the Instragram text and picture context. This is a quantitative examination starting in the Goffman framing theory were 300 Instagram posts are analyzed and the emojis are assigned a Fairhurst framing technique based on its function in the post. It’s also a qualitative analysis of 15 Instagram posts were the containing emojis are analyzed from the theories framing technique, polysemic object and position value. Emojis are used in similar ways by all the parties and they share one framing technique on their top three used techniques. The emoji is used as a substitute for nonverbal communication in the posts and are seldom hard to understand. The usage can be seen as a result of medialization in relation to social media rather than a development from a national culture.

Lite modern forskning har gjorts kring gestaltningen av romer i Sverige och därför är det av stor vikt att lyfta upp och ifrågasätta journalisters och mediers makt och påverkan i kontexten av stereotypi och diskriminering. Om okunskaper och fördomar får spridas vidare eller lyfts upp och ifrågasätts kan ha stor inverkan på hur majoritetssamhället ser på romer och andra minoritetsgrupper i Sverige. Syftet med uppsatsen är således att lyfta upp och ifrågasätta journalisters och mediers makt och belysa graden av stereotypifiering som sker i medierapporteringen.

Syftet med studien är att genom en granskning av Dagens Nyheter och Svenska Dag­bladet under perioden 2013-11-20 till 2013-12-20 med hjälp av en kvantitativ och kvalitativ metod utläsa genuskonstruktioner i våldsbrottsrelaterade nyhetsartiklar. I cent­rum står språkvetenskap, genusteori och gestaltningsteori vid tolkning av resultatet. Re­sul­ta­tet visar att det finns lexikala skillnader i det granskade materialet och genus­kon­struktioner. Män får mer utrymme i medium än kvinnor och de båda könen omnämns olika eftersom kvinnor relateras ofta i relationsposition än män, och mäns ålder är mer framträdande än kvinnors. Dessutom upprepas mäns ålder till skillnad från kvinnor. De egennamn som framträder i medierna är till stor del mäns och det finns få men tydliga utslag i att män i förövarposition beskrivs med starka och till viss del värderande adjektiv, vilket inte sker för kvinnor. Studien visar på en tendens till att den könsneutrala ändelsen -a ökar på bekostnad av den maskulina adjektiv­ändel­sen –e.