<p>Att vid 18 års ålder tvingas ansvara för sina handlingar är för många ett stort steg, inte minst då en del av ansvaret är ekonomi. Ungdomarna vänder sig ofta till föräldrarna med frågor, men var ska de vända sig när föräldrarna inte har svaret? Bankerna har börjat söka sig lägre ner i åldrarna med sin marknadsföring för att fånga kunden innan denne blir myndig, men fortfarande är det många frågetecken kring informationen ungdomarna behöver.</p><p>Uppdraget var att undersöka vad ungdomar behöver för information i en webbplats riktad mot ungdomar från banken. En undersökning genomfördes med en enkätundersökning med 100respondenter och tre olika fokusgrupper som genererade att ungdomarna känner att banker är alldeles för avlägsna. En minskad distans skulle medföra att ungdomarna lättare vänder sig till banken vid frågor kring sin ekonomi vilket i sin tur medför att deras intresse kring privatekonomiska frågor ökar.</p><p>Designförslaget som presenteras fokuserar mycket på en funktion med textbaserad personlig service med co-browsingfunktioner som tillåter en bankman guida den unga kunden genom webbplatsen. Strävan är att ungdomarna ska känna en samhörighet till banken och lättare kan få alla typer av frågor besvarade då de var osäkra på vilken information de behöver. Om man inför en sådan tjänst bör användbarhetstest och utvärderingar på designförslaget genomföras för att kontrollera om distansen mellan bank och ungdom minskar.</p>

Hemmasittare is a new term for children and youths with a history of long term truancy. As the term indicates these youths spend most of their time in their homes. This often results in them being socially alienated and the loss of their earlier social network. The consequences of hemmasittande and social alienation are many and include not only a deficient social network but also psychological and physical problems. Research has shown that many of these problems follow on through into adult life. Earlier research in this area is limited and there is need for more research into preventative measures as well as the psychosocial causes. To carry out the project the qualitative approach has been to conduct five semi structured interviews, three interviews with professionals who work with youths who find themselves in this behavioral situation and two with youths who have been treated for this condition. KASAM and systems theory, including Bronfenbrenner's Ecological systems theory, comprise this thesis' theoretical base. The results show that, both in the youths and professionals interviews, that there is a combination of causes that lead to youths being rooted in their homes rather than attending school. This is corroborated by earlier research. The results also show that the youths experienced their schools efforts at alleviating the problem as being unproductive while being placed in a home for treatment gave results. The professionals experiences show that it is of importance to create a connection between the youth and parents in order to get all parties working in the same direction. Furthermore the professionals consider that in-depth research into each individual case is requisite for deciding upon the correct approach to treating the problem, with a major consideration being that each step in the treatment must be feasible otherwise there is a prominent risk that the treatment will be counterproductive. / Hemmasittare är ett nytt ord för de barn och ungdomar som av någon anledning har en långvarig ogiltig frånvaro från skolan. Precis som ordet syftar är dessa ungdomar en stor del av sin tid i hemmet. Det medför att ungdomen ofta blir socialt isolerad och tappar det kontaktnät som fanns tidigare. Konsekvenserna av hemmasittande och social isolering är många och inkluderar, förutom brister i kontaktnätet, såväl psykiska som fysiska följder. Forskning visar att flera av konsekvenserna även visar sig senare i vuxenlivet. Tidigare forskning på området är begränsad och ett behov av ytterligare forskning på såväl preventiva åtgärder som psykosociala orsaksfaktorer hos ungdomarna finns. Studiens syfte är att studera hemmasittande och social isolering hos ungdomar. För att genomföra syftet har en kvalitativ ansats tagits med fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Av dessa fem intervjuer är tre med yrkesverksamma personer som arbetar med denna typ av ungdomar och två med ungdomar som tidigare haft hemmasittandeproblematik och erhållit insatser för detta. KASAM och systemteori, inklusive Bronfenbrenners ekologiska modell, utgör uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Uppsatsens resultat visar, både ungdomarnas berättelser och de yrkesverksammas erfarenheter, att det är en kombination av orsaker som gör att ungdomar blir sittande hemma istället för att gå till skolan. Detta bekräftar också tidigare forskning inom området. Resultaten visar också att ungdomarna upplevde deras skolors försök att lösa situationen som verkningslösa men att situationen förbättrats efter att de blivit placerade på behandlingshem. De yrkesverksammas erfarenheter är att det i behandlingsarbetet är viktigt att skapa allians med ungdom och föräldrar och försöka få alla inblandade att dra åt samma håll. Vidare anser de att en noggrann kartläggning av varje enskilt fall är nödvändig för att veta hur man bäst kan arbeta med det specifika fallet. De yrkesverksamma påtalar också vikten av att lägga en behandling på rätt nivå, uppgifterna ska vara utmanande men görbara annars riskerar behandlingen att vara kontraproduktiv.

I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester ser ut och hanteras både utifrån orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhållning och hur den tar sin form är frågor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet består av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer från en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det är viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fås och visar sig i både sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, läger, fikastunder, repetitioner och konserter. Blåsorkestern har tydliga musikaliska mål med sin verksamhet och både Ledaren och ungdomarna vill att orkestern ska låta bra och uppnå goda musikaliska resultat. För att nå goda resultat menar Ledaren att gemenskap och sammanhållning är en förutsättning för att verksamheten och det musikaliska arbetet ska fungera. De sociala aktiviteterna ses visserligen som viktiga och för många en bidragande orsak att stanna kvar i Blåsorkestern, men själva musicerandet ses ändå som det allra viktigaste. Resultaten diskuteras utifrån formella och informella aktiviteter med utgångspunkt i teorier om grupper och dess processer, ledarskapsteorier och teorier om sammanhållning. / The present study examines how the community and cohesion in a youth wind band may appear and is handled both by the orchestra conductor and the participating youth's point of view. The importance of community and cohesion and how it takes its shape are questions that are answered in the study. The data material consists of interviews with different youth groups from the studied youth wind band and an interview with the wind band's conductor. The studied band comes from a town in central Sweden. The result shows that it is important to have an orchestra community and that the community is present and active through both social and musical activities, including trips, camps, coffee breaks, rehearsals and concerts. The wind band has clear musical goals with their activities and both the leader and the youth strive for a good sound and to achieve good musical results. In order to achieve good results the leader emphasizes that community and cohesion is essential for the activities and the musical work to function. The social activities are certainly regarded as important and for many a contributing factor to remain in the wind band, but musicianship is still seen as the most important factor. The results are discussed based on formal and informal activities on the basis of theories of groups and its processes, leadership theories and theories of cohesion.

Hensikten med studien var å få kunnskap fra ungdom om deres opplevelse av engasjement i hverdagen. Tilnærmingen var å gi ungdom selv mulighet til å beskrive og begrunne sin deltakelse i sine arenaer. Metode En kvalitativ studie med intervju av ti ungdommer i alderen 16 – 19 år, hvor alle er andre-års elever på videregående skole i Porsgrunn kommune. Analysemetoden er Grounded Theory. Resultat Ungdommene definerte seg inn på fire arenaer; hjem, skole, fritid og venner. Engasjement definerte de som; se på, høre om, snakke om eller gjøre noe med en sak. Ungdommene sitt engasjement inngår i en kjernekategori drivkraft som inneholder tre hovedkategorier. Det er nærhet til saken, anerkjennelse og opplevelsen av at dette er gøy. Analysen indikerer en sammenheng mellom medvirkning, anerkjennelse og gøy på alle de fire arenaene. Bruk av denne sammenhengen kan bidra til å utvikle det helsefremmende arbeidet for ungdom / The objective of this study was to achieve knowledge from the youth about their experience of involvement in every day life. The approach was to give the youth opportunity to describe and explain their participation in their chosen arenas. Method: The study was carried out using a qualitative approach, and was based on interviews with ten second-grade youths in the age from 16 to 19 years. They all attend secondary education in the municipality of Porsgrunn. The framework for analyze is Grounded Theory. Findings: The youths defined four areas for their involvement: Home, school, leisure-time and friends. They defined involvement as: "Watching, being informed about, discuss a case or actively do something about a case." The choice of involvement was motivated by the elements in the core category “drive”. “Drive” was made up by the three main categories: Closeness to the case. Receiving acknowledgement. And the experience of fun. The study indicates that there is a connection between participation, acknowledgement and the experience of fun in all the four areas of involvement. Making use of this connection can contribute in developing health promotion that is directed towards youth. / <p>ISBN 91-7997-156-3</p>

Syftet med föreliggande studie var att studera ungdomsbrottslighetens utveckling i Sverige och i England1, utifrån den totala registrerade brottsligheten från slutet av 1980-talet fram till år 2010. Dessutom har det även studerats för den registrerade kategoribrottsligheten mellan åren 2002 och 2013. Vidare har jag även eftersträvat till att föra en diskussion kring hur teorin om rutinaktiviteter kan förklara denna utveckling. Ungdomsbrottsligheten som begrepp har definierats utifrån två ord: dels ungdom och dels brottslighet. I denna studie har åldersintervallet begränsats till 15-20 år. Vidare har definitionen av ett brott utgått från den legalistiska definitionen, där ett brott fastställs som ett brott utifrån de rådande lagarna i respektive land. Tidigare forskning på området har beskrivit ungdomsbrottslighetens utveckling i efterkrigstiden, där den ökade i hela Västeuropa från början på 1950-talet, till att den minskade mot slutet av 1970 och början på 1980-talet. Stöldbrottslighet är den dominerande brottskategorin bland ungdomar, sedan följer våldshandlingar och sist skadegörelsebrott. Metoden som har använts i denna studie var av komparativ art, där man eftersträvat att jämföra Sverige och England med varandra vad gäller ungdomsbrottslighetens utveckling. Metoden har vidare utgått från den mest olika ansatsen, som förespråkar jämförelser mellan länder som anses vara olika varandra olika vad gäller kultur, struktur och historia. Den mest olika ansatsen innebär vidare att man strävar efter en teoriprövning, dock har det i denna studie förts en diskussion kring rutinaktivitetsteorin för att se hur den kan tänkas förklara ungdomsbrottslighetens utveckling. Rutinaktivitetsteorin består av tre olika komponenter som tillsammans möjliggör att ett brott kan begås, a) motiverad gärningsman, b) lämpligt brottsobjekt/offer och c) avsaknad av kapabla väktare. Denna förklaringsmodell har använts flitigt för att förklara den ständigt ökande stöldbrottsligheten i efterkrigstiden, som sammanföll med ett ökat välstånd i både Sverige och England. Resultatet från denna studie visar att ungdomsbrottslighetens utveckling har minskat från slutet av 1980-talet fram till år 2010 i båda länderna som studerats. Även den kategoribaserade brottsutvecklingen (stöld, våld respektive skadegörelsebrott) har i denna studie visats ha samma minskande tendens. Rutinaktivitetsteorins förklaring av ungdomsbrottslighetens utveckling, har analyserats utifrån de brottspreventiva situationella åtgärder, som har vidtagits och som har haft en direkt påverkan på åtminstone två av komponenterna som teorin grundats på.

Introduktion: Redan under uppväxten etablerar barn och ungdomar beteendemönster som kan komma att påverka dem livet ut. Därför är det av största vikt att tidigt stötta och motivera till en hållbar hälsosam livsstil. I Skollagen (2010:800) anges det att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. För att stötta ungdomar till en hållbar livsstilsförändring gäller det att skolsköterskan arbetar evidensbaserat utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga metoder som skolsköterskor använder i sitt arbete med livsstilsförändring avseende matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar mellan 13-18 år, samt hur dessa metoder fungerar. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturgenomgång. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod åtta artiklar, tre kvantitativa och fem kvalitativa, som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier; Metoder för livsstilsförändring samt hur de fungerar, Faktorer som kan främja arbetet med livsstilsförändringar samt Faktorer som kan motverka arbetet med livsstilsförändringar. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att skolsköterskan har möjlighet att utifrån olika metoder kunna påverka ungdomarna på olika nivåer, såsom individ eller grupp, till livsstilsförändring. Det finns också många faktorer som främjar respektive motverkar det hälsofrämjande arbetet vilket i sin tur även påverkar möjligheten till livsstilsförändring. / Introduction: During childhood children and youth establish behavioral patterns that may affect them for life. Therefore, it is essential to early support and motivate a sustainable healthy lifestyle. The Swedish Education Law (2010: 800) states that all students from preschool to high school are entitled to student health. To support youngsters to a sustainable lifestyle change it applies for the school nurse to work on an evidence-based basis and with a health promotion approach. Aim: The purpose of this study was to identify methods nurses use in their work with lifestyle changes in food habits and physical activity among young people aged 13-18 years, and how these methods work. Method: The used method was a systematic literature review. After selection and quality assessment remained eight articles, three quantitative and five qualitative, which formed the basis of the results. Results: The result ended up in three categories; Methods for lifestyle change and how they work, factors that can promote the work of lifestyle changes and the factors that can counteract the work of lifestyle changes. Conclusion: The results of this study shows that the school nurses based on different methods has the ability to impact youth in   different levels, regarding  lifestyle change for individuals or as a group. There are also many factors that promote or counteract health promotion, which in turn also affects the ability to lifestyle change.

Syftet med denna uppsats är att försöka få reda på hur ungdomarna, som varit föremål för sociala insatsgrupper i flera stockholmsförorter norr om Stockholm, kan uppleva insatsen. Vi vill även försöka få reda på hur övriga aktörer, så som fältassistenter, samordnare och polis i samma förorter kan uppleva sociala insatsgrupper. Sociala insatsgrupper, även kallat SiG, kan beskrivas som en lokal samverkansgrupp kring ungdomen för att försöka förhindra att denne begår brott. Samverkansgruppens verksamhet innefattar ett ihållande och konsekvent arbete kring en ungdom som kan ha riskbeteenden gällande exempelvis kriminalitet och missbruk, med målsättningen att försöka minimera riskerna för ett brottsligt beteende. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom olika typer av intervjuer med ungdomar, samordnare, polis och fältassistenter. Upplevelser som existerar är en skepticism gällande polisens roll i nätverksmötena och att det finns samarbetsproblem mellan övriga aktörer. Det är viktigt att arbetet utgår från ungdomarna och deras behov annars kan det finnas risk att ungdomarna känner sig stämplade och att önskad effekt av insatsen uteblir. / The purpose of this study was an attempt to discover what the youth participants in a suburbs north of Stockholm district, may have experienced during their involvement in “SiG”.  In our study we also tried to explore what the other instances, may have experienced during their involvement in “SiG”, north of Stockholm district. “SiG” is a shortening of “social insatsgrupp” in swedish, and can be explained as the persistent local work around a youth who holds a risky behavior such as criminality and addictions to prevent that the negative characteristics escalates. In this study we use a qualitative approach, including qualitative research, such as phoneinterviews, conversations, and computer-assisted interviews. The main result we believe we have found, indicates experiences as skepticism towards the roll of the police. But also that the other instances must be committed to the cooperation. The various instances and the youth, need to understand their roles, their limitations, their goals, but also respect each others missions. Only if that can be achieved, maybe then the experience of labeling can be avoided.

Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju ungdomar i åldern 15-18 år som lever med minst ett syskon med någon form av funktionsnedsättning. Syskonens funktionsnedsättningar är neuropsykiatriska, fysiska samt i ett fall, förvärvad. Med utgångspunkt i utvecklings- och identitetsteori analyseras ungdomarnas upplevelser av sin vardag och beskrivning av sig själva. Syftet med studien är att utifrån ungdomarnas berättelser undersöka om utvecklingen och deras egen identitet påverkas av att växa upp med syskon med funktionsnedsättning.  Studiens resultat visar att om föräldrarna fått förutsättningar, stöd och verktyg att kunna hitta strategier för vardagen, samt har förmåga att fördela resurserna utifrån samtliga syskons individuella behov, har ungdomarnas identitet och utveckling inte påverkats negativt. Har det inte funnits resurser för ungdomarna att parera negativa konsekvenser uppvisar ungdomen tendenser till att kunna utveckla negativa och långvariga konsekvenser. Om föräldrarna inte själva kan hitta strategier för att kunna få ihop sin vardag kan det vara nödvändigt för samtliga familjemedlemmar att få hjälp kring hur de kan hitta dessa strategier och lösa uppkommande problem. / The study is based on qualitative semi-structured interviews with seven young people aged 15-18 who live with at least one sibling with some kind of disability. The siblings’ problems are neuropsychiatric, physical, and in one case, acquired disabilities. Based on development and identity theory we have analyzed the young people's experience of their everyday lives and descriptions of themselves. The purpose of the study is to examine how and in which way development and identity are influenced by growing up with a sibling that has a disability.  The results show that if parents have opportunities, support and tools to be able to find strategies for everyday life, and are able to allocate resources on the basis of all the siblings' individual needs, youth identity and development is not adversely affected. If there have not been resources for the youth to fend off the negative consequences the youth shows tendencies to develop negative and long-lasting consequences. If parents are unable to find strategies to be able to live their daily lives, it may be necessary for all family members to get help on how they can find these strategies and solve emerging problems.

En enkätundersökning utfördes om spelvanor hos svenska gymnasieungdomar. Enkäten innehöll frågor om hur mycket ungdomarna spelade och deras drivkrafter till spelande uppdelat på fyra olika skalor. En skala för om man spelar för att få prestera, en skala för att spela för social interaktion online, en skala för emotionsdrivet spelande och en skala för ungdomens grad av medveten kontroll över sitt spelande. Drivkrafter och speltid jämfördes med frågor om sömn, skolgång, mående och umgänge med vänner offline för att se om det fanns associationer med negativa konsekvenser för övriga livet. Studien hade 466 deltagare, varav 65% var män och 33.5% var kvinnor. Totalt spelade 83.5% av deltagarna spel i någon utsträckning. För män var denna siffra 93.7% och för kvinnor 64.1%. De huvudsakliga fynden var att speltid, emotionsdrivet spelande och spelande med låg grad av medveten kontroll var svagt till måttligt associerade med högre skattade symptom på nedstämdhet och ångest, mindre sömn och att göra sina läxor mer sällan. Resultaten antyder att ökad förståelse av drivkrafter är en möjlig ingång för att vidare utforska bakomliggande faktorer för problematiskt spelande.

Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som ökar bland ungdomar. Fetma och övervikt ses som en bidragande faktor till att diabetes typ II ökar. Mer stillasittande och sämre kostvanor påverkar kroppen med insulinresistens och trötta insulinproducerande celler som till slut kan leda till diabetes typ II. Att som ungdom drabbas av en kronisk sjukdom kan upplevas som en turbulent tid i ungdomars liv. Familjens och samhällets stöd påverkar ungdomarnas levnadsvanor och deras val av livsstil. För att sjuksköterskan skall kunna arbeta preventivt med stöd och motivation samt sätta in rätt resurser måste sjuksköterskan veta vilka faktorer som främjar och hindrar följsamhet till de livsstilsförändringar som ungdomarna behöver göra. Bra kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att förebygga diabetes typ II. Syftet med denna studie är att beskriva faktorer som främjar och hindrar livsstilsförändringar hos ungdomar med diabetes typ II. Litteraturstudien innehåller tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Det framkommer av resultatet att familj och vänner spelar en avgörande roll i följsamheten till livsstilsförändringar. Att som ungdom ha tillgång till bra mat och att utöva fysisk aktivitet med vänner, ökade följsamheten hos ungdomen. Resultatet visar också betydelsen av att ungdomar vill vara som alla andra och inte känna sig annorlunda.