The purpose of this paper is to investigate how staff at secondary schools are thinking and reasoning about notifications to social services based on norm breaking behaviors in students. To find this out five qualitative interviews has been made with counselors in two public schools and three private schools in Örebro län. The results show that there is no clear definition of what norm breaking behavior is which making the reasoning difficult. There are clear procedures for the staff to dealing with norm breaking behaviors but they do not know when they will be applied. The decision to report behavior to the social service is usually not taken individually, it is a result of several people’s views and experiences. Private schools had better resources for preventing major norm breaking behaviors and therefore rarely needed to bring this debate. Keywords: Norm breaking behaviors, notification, school, notifiable, student health / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på högstadieskolor tänker och resonerar angående anmälningar till socialtjänsten utifrån normbrytande beteende hos elever. För att ta reda på detta har fem kvalitativa intervjuer genomförts med kuratorer på två kommunala skolor samt tre friskolor i Örebro län. Resultatet visar att det inte finns någon tydligt definition på vad normbrytande beteende är vilket försvårar resonemanget. Det finns tydliga rutiner för att handskas med normbrytande beteende men man vet inte när dessa ska tillämpas. Beslutet om anmälan till socialtjänsten är oftast inte enskilt utan ett resultat av ett flertal personals åsikter och erfarenheter. Friskolorna hade bättre resurser för att förebygga allvarliga normbrytande beteenden och behövde därför sällan föra denna diskussion. Nyckelord: Normbrytande beteende, anmälan, skola, anmälningsplikt, elevhälsa

Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlägga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes, sammanställdes, analyserades och sammanfattades. Resultat: Stigmatisering förekom frekvent inom hälso- och sjukvården, bland familj och vänner samt i samhället/arbetslivet. Orsaker upplevdes vara okunskap gällande HIV. Stigmatiseringen orsakade bland annat känslor av skam samt isolering. Diskussion: En viktig del av sjuksköterskors uppgifter bestod av att utbilda både patient, anhöriga och personal. En ökad kunskap om HIV och människorna som lever med den minskar risken att personer som lever med HIV skall uppleva stigmatisering. Slutsats: Den beskrivna stigmatiseringsproblematiken kan sammantaget bidra till att personer som lever med HIV upplever en minskad stigmatisering.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan. Tävlingarna fungerar som en metod att skapa kortsiktiga konsekvenser av beteenden som vanligtvis endast ger långsiktiga konsekvenser. Genom metodiken och ett positivt budskap hoppas projektet kunna motivera till nya energivanor. För att det ska bli möjligt att ge återkoppling på energiförbrukningen används EnergiKollen, ett Internetverktyg som visar hushållets energianvändning. Resultatet visar även att vanor utgör ett stort hinder i det pedagogiska arbetet med att förändra attityder och beteende, medan fokus på lärande, relevanta mål och ett positivt budskap utgör möjligheter. Möjligheterna att använda SAMS-strategin i andra typer av miljöarbete ses som goda.

ABSTRACT C-uppsats i sociologi Författare: Jenni Remes och Tony Wågman Titel: Avvikande beteende i skolan – en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHD Studien behandlar avvikande beteende i skolan och identifieringsprocessen av ADHD där. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka mekanismer som har betydelse för urskiljandet av dessa elever. Genom att studera processen, som tar sin början i klassrummet och slutar med en diagnossättning, vill vi förklara varför pojkar från socialgrupp 3 är klart överrepresenterade i diagnosstatistiken. Förhållandet mellan klass, kön och diagnos har inte tidigare problematiserats och förklaringarna till varför pojkarna är överrepresenterade återfinns i andra vetenskapliga discipliner än sociologin. Kartläggningen av identifieringsprocessen har genomförts med hjälp av öppna intervjuer med olika aktörer på skolans arena samt de instanser som tar vid när processen går vidare utanför skolans organisation. Våra huvudsakliga slutsatser innefattas av att klassrumssituationen är den viktigaste porten på väg mot diagnos och att identifieringen där sker utifrån olika normaliteter för pojkar och flickor samt av en viss godtycklighet i sorteringen av elever. Detta argument stärks av att övriga instansers arbete i någon form utgår från klassrumssituationen och det problem som upplevs där. Samtidigt finns det ett ojämlikt maktförhållande mellan lärare och föräldrar som innebär att lärarnas problembild är den som har tolkningsföreträde. Att barnets beteende är avvikande räcker inte för att processen ska sättas igång, det måste upplevas som ett problem för andra. Studien argumenterar även för att det är utvecklandet av en motståndsstrategi i skolan, som kan kopplas till kön och klass, som resulterar i att pojkarna från socialgrupp 3 är överrepresenterade i diagnosstatistiken.

En c-uppsats där det gjorts en fallstudie med sju filmer som visar upp vampyren med fyra olika analyspunkter; Utseende - Hur de ser ut, beter sig samt rörelsemönster Egenskaper - vilka egenskaper som visas samt nyttan dessa tillför Konventioner - människans skydd mot vampyren, vampyrens reaktion samt dess död Bettet och förvandlingen - förvandlingen från människa till vampyr

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats. Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd. En del förskolepedagoger anser att alla barn i förskolan är i behov av någon form av särskilt stöd.  Några förskolepedagoger anser att det är barn med ett utmärkande beteende som är i behov av särskilt stöd. I undersöknings resultatet framkom det av flera förskolepedagoger anser att det är i det sociala samspelet som det visar sig om barn är i behov av särskilt stöd.

Att vara fotbollstränare är stressfyllt, och efter en för lång period av stress kan denna leda till utbrändhet. Det kan finnas flera bakomliggande orsaker till att en fotbollstränare blir utbränd. Ledarskapet skulle kunna vara en sådan orsak och det finns få studier med just den kopplingen, ledarskap och utbrändhet. Det finns olika typer av ledarskap, och vilken ledarskapsstil en tränare har är beroende av olika ledarskapsbeteenden. Ett specifikt ledarskapsbeteende skulle i sin tur kunna leda till olika grad av utbrändhet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbrändhet och ledarskapsbeteenden. 47 stycken tränare på elitnivå i Sverige har deltagit i studien. De har genomgått en enkätstudie, där de svarat på Maslach Burnout Inventory (för att mäta utbrändhet) och Leadership Scale for Sports (för att skatta sig själva som tränare). Resultatet visar att det finns en signifikant positiv korrelation mellan cynism och auktoritärt beteende. Det visar även att det finns en signifikant negativ korrelation mellan utbrändhetsvariabeln personlig framgång och två tränarbeteenden, träning och instruktion och socialt stöd. En möjlig tolkning av resultatet är att cynism och auktoritärt beteende är två olika sätt att distansera sig för att skydda sig mot allt för höga stressnivåer. Att personlig framgång har en negativ korrelation till träning och instruktion är negativt. Tränarna anser sig som bra tränare men visar genom LSS att de brister i en viktig del i att vara tränare, nämligen att träna och instruera spelarna.

Kometprogrammet är ett svenskt utbildningsprogram som utvecklades för att kunna hjälpa barn med beteendeproblem där fokus ligger vid att förbättra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden används belöning, positiv förstärkning samt ignorering av negativa beteenden som verktyg för att nå detta mål.     Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka beteenden som pedagogerna ville förändra hos eleverna med hjälp av Kometprogrammet samt ta del av deras erfarenheter och upplevelser av metoden. För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser av detta då mitt syfte var att försöka förstå pedagogernas subjektiva upplevelsevärld. Min undersökningsgrupp bestod av fyra pedagoger med olika uppfattningar om Kometprogrammet, detta för att få ett så många olika tankar och upplevelser om Kometprogrammet som möjligt.   Resultatet av intervjuerna visade på att anledningen till att pedagogerna började använda sig av Kometprogrammet var i stort sett detsamma. De hade alla börjat arbeta med Kometprogrammet i syftet att hjälpa enskilda elever som de ansåg hade beteendeproblem såsom koncentrationssvårigheter eller utåtagerande beteende. Tre av de intervjuade pedagogerna hade även använt sig av Kometprogrammet i helklass. I intervjuerna av pedagogerna framkom det att positiv förstärkning och belöningssystemet hade varit lyckosamma metoder i deras arbete med enskilda elever. Metoderna hade även hjälp i arbetet i helklass, framförallt vid användningen av ett gemensamt belöningssystem i klassen då pedagoger upplevde att barnens beteenden förändrades till det positiva. Vid intervjuerna framkom dock att ignorering av negativa beteenden var svårt och inte alltid lönsamma. Pedagogerna upplevde även att Kometprogrammet inte alltid hade gett samma positiva resultat då de ansåg att alla metoder inte passar för alla elever.

<p>Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur människor som definieras hemlösa i det svenska samhället, försöker skapa sig en positiv självkänsla och identitet. Jag har utifrån mina forskningsfrågor försökt besvarat mitt syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer har jag intervjuat två personer i situationen hemlös samt tre personer som arbetar med hemlösa och har kunskaper om hemlösa personer i situationen hemlös. Situation hemlös, tolkar jag med hjälp av symbolisk interaktionism som utgör en teoretisk referensram. Identitet, thomasteoremet, generaliserade andra, och stämplingsteorierna har avgörande betydelse för analysen av empiriska data. Från studien framkommer det en viss skillnad mellan hur personerna i situationen hemlöshet upplever sin självkänsla och identitet. Boendeformerna som myndigheterna erbjuder passar inte kvinnor utan är ”formade” utifrån männens behov. Slutsatserna jag drar är att alla jag intervjuat bekräftar att det inte finns något boende alternativ för de hemlösa som inte vill anpassa sig efter myndigheternas regler och krav. De hemlösa har tappat tillitet och tilltron till myndigheterna. De hemlösa betraktas som avvikande men de använder sig av olika strategier för att bibehålla sin positiva självkänsla och identitet.</p>

No description available.