Att källsortera och återvinna medför vinster för vår miljö. Vi utvinner naturresurser på ett sätt som inte är hållbart för vår planet på grund av en ökad konsumtion. Ökad konsumtion leder också till ökat avfall. I Sverige finns idag ett utbyggt system för källsortering och återvinning, men det finns också potential för att öka graden av källsortering. För att uppnå de globala och nationella miljömål som antagits behövs en minskning från alla sektorer i samhället. En av de sektorerna är den svenska verkstadsindustrin. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som påverkar graden av källsortering hos medarbetarna på en verkstadsindustri samt undersöka vilja möjliga lösningar det finns för att öka källsorteringen. Resultatet visar att kön, utbildning och ålder är faktorer som påverkar. Kvinnor är mer angelägna om att källsorteringen kan förbättras och anser att de inte har rätt möjligheter att källsortera medan männen inte är lika angelägna om förbättring då de tycker att de har rätt förutsättningar. De med utbildningsnivån mer än 3 år på universitet- eller högskola har mest miljömässigt beteende men är sämre på att faktiskt källsortera. De med 1-3 år på universitet eller högskola är inte bättre på att källsortera men är mer angelägna om förbättringsåtgärder än övriga utbildningsnivåer. De två yngre åldersgrupperna, 18-30 år och 31-40 källsorterar inte i högst grad, men är mest angelägna om att förbättra källsorteringen.

Syftet med denna studie är att studera pedagogernas uppfattning om och vilka arbetssätt de anser sig använda sig av i arbetet med barn med utagerande beteende. Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger från två förskolor. I studien antas ett sociokulturellt perspektiv på lärande och ett salutogent perspektiv på utveckling av barns sociala förmågor.Resultatet i studien visar på att pedagogernas förhållningssätt till barn med utagerande beteende är en ständigt aktuell fråga. Det innebär ett arbete med kartläggning på gruppnivå i verksamheten; förskolans fysiska, pedagogiska och sociala miljö. Rutiner och anpassningar av olika slag fyller hela dagens olika aktiviteter. Arbetet på de olika förskolorna har flera likheter än olikheter. Många pedagoger vittnar om liknande erfarenheter och flera använder sig av en repertoar av lösningar att ta till när det inte fungerar. Signifikant är att pedagogerna på de olika förskolorna hittat ett arbetssätt där barn ges tillfälle att lära sig av varandra genom att barnen delas in i mindre grupper för olika typer av samtal. Det kan vara samtal om vad som hände eller bara att det just vid det tillfället hjälper det barn som har svårt för att hantera många intryck just då. Anledningen till att barn uppvisar ett utagerande beteende kan vara flera: hemförhållanden, miljö, vuxnas förhållningssätt eller att barnen inte förstår vilka lekregler som gäller för att få vara med i gemenskapen. Många pedagoger som ingått i studien anser att ett samarbete med hemmet tidigt är avgörande för att barnet ska få en bra start i förskolan och det som väntar. Pedagogerna arbetar för ett gemensamt förhållningssätt men flera upplever att tiden till gemensam planering ofta inte räcker till.

Vid inhandling av livsmedel är det lätt att frångå vetskapen om hur en produkt gått från jord till butikshylla. Genom att undersöka geografiska hållbarhetsfaktorer av ett antal livsmedelsprodukter och därefter genomföra ett butiksexperiment har denna studie undersökt i vilken grad ytterligare information angående hållbarhetsfaktorer kan få konsumenter att handla mer hållbart. Kvantitativ experimentdata stöds av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter för att besvara studiens frågeställningar. Butiksexperimentet kunde inte påvisa signifikant skillnad i konsumenters inköpsbeteende då konsumenter hade tillgång till utökad information angående produkters hållbarhetsfaktorer. I kombination med intervjuerna visade resultaten på ett attityd-beteende-gap bland konsumenter då samtliga respondenter sade att de skulle bli påverkade i fall de hade mer information om en produkts hållbarhetsfaktorer. För att besvara frågor som den här studien lämnar öppna föreslås vidare liknande studier som pågår under längre tid och där informationen angående produktionsförhållanden presenteras på ett sätt som tydligare framställer ett fördelaktigt alternativ.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger i skolan uppfattar utmanande beteende och vad de ser som framgångsfaktorer i bemötandet av utmanande beteende. Vår utgångspunkt är att i vårt kommande uppdrag som specialpedagoger möter vi ofta den frustration bland pedagoger som kan vara förknippad med utmanande beteende. Vi önskar därför få ett förtydligande om vad som uppfattas som utmanande beteende och hur pedagoger bemöter detsamma. För att klarlägga detta tog vi hjälp av sex lärare och fyra specialpedagoger som alla arbetar inom grundskolan i två olika kommuner. Vår studie är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. I vår temaanalys av empirin ser vi resultatet utifrån de relationella och kategoriska perspektiven. Därutöver har vi ett salutogent perspektiv i studien då det ligger i vårt uppdrag att utgå från det friska och det som fungerar i elevernas vardag. Resultatet av studien visar att pedagogerna definierar ett utmanande beteende som något som syns och hörs men beskrivs även kunna vara en tystnad. Beteendet ses som att det egentligen står för någonting annat än det uppenbara. För att skapa ett fungerande bemötande av utmanande beteende är skapandet av relation mellan elev och pedagog en grundsten. Ett lugnt bemötande som ”smittar av sig” på eleven är en annan såväl som generella och individuella anpassningar. Ytterligare en är samverkan mellan kollegor, vårdnadshavare, elevhälsoteam och framför allt mellan pedagog och elev. En viktig slutsats vi drar av resultatet är att det är en medveten pedagog som har vetskap om att sättet att bemöta ett utmanande beteende på återspeglar sig i gensvaret från eleven. Kunskap, samsyn och lärmiljöer är det skolan som organisation bör fokusera för att kunna utveckla rätt verktyg för att bemöta utmanande beteende.

Introduktion: Fysisk aktivitet är en viktig del för fysiskt och psykiskt välmående hos människan. Det kan minska risken för vissa sjukdomar och har positiva effekter på hjärnans funktioner. Fysisk aktivitet kan vara allt från styrketräning, konditionsträning till promenader och trädgårdsarbete. Tidigare studier har dock visat att mängden fysisk aktivitet kan skilja sig mellan olika säsonger på ett år. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger om hur mängden fysisk aktivitet påverkas av säsongsvariationer bland vuxna människor.Metod: För att svara på syftet valdes en litteraturöversikt som design. Databaserna som användes för att hitta studier var PubMed och CINAHL, där vars en sökning gjordes för att få fram artiklarna. Totalt 12 artiklar hittades som granskades utifrån de inklusion- och exklusionskriterier som studien använt sig av för att tas med i studien. Resultat: Ett antal artiklar fann signifikant skillnad i mängden fysisk aktivitet mellan säsongerna. Det tydligaste mönstret var att mest stillasittande beteende och minst fysisk aktivitet utfördes under vintern. Inga tydliga mönster hittades mellan kön och ålder när det kom till säsongsvariation och fysisk aktivitet. Konklusion: Det tyder på att mängden fysisk aktivitet påverkas av vilken säsong det är. Det kan behövas mer forskning för att undersöka vilket påverkan detta har på människors hälsa.

Idag använder vi mobiltelefoner mer och mer för att surfa på webbplatser. Det vi för 15 år sedan gjorde med dator gör vi idag med lätthet med en mobiltelefon, till exempel bankärenden och bokar tågbiljetter. I denna studie görs en undersökning på skillnader i hur samma webbplats används på dator respektive mobiltelefon. I uppsatsen betraktas beteenden som längd på besök, vilka knappar som klickas på, hur ofta besök avslutas respektive avbryts. Undersökningen tar hänsyn till hur webbplatsen är utformad med hänsyn till de riktlinjer som idag finns för användarvänlighet på en webbplats. Undersökningen har gjorts på en av Sveriges större matkasseleverantörers webbplats. Syftet med undersökningen är att bättre förstå mobiltelefonanvändarnas behov av hur en webbplats ska vara utformad för att ge mobiltelefonanvändarna en bra användarupplevelse. Datainsamlingen består av en kundundersökning gjord med webbenkät och en analys av databasloggning. Google Analytics används för att hitta skillnader i mobiltelefon- och datoranvändning av samma webbplats. Undersökningen visar att det finns mätbara skillnader i beteende mellan mobiltelefon- och datoranvändning av samma webbplats. Kundundersökningen visar att mobiltelefonanvändarna uppfattar det svårare att använda webbplatsen. Det tar längre tid för mobiltelefonanvändarna att fullfölja flöden. Mobiltelefonanvändarna avbryter oftare flöden än datoranvändarna. Undersökningens metoder kan användas som redskap för att förbättra användarupplevelsen för mobiltelefonanvändarna i och med att resultaten är mätbara och kan mätas igen efter en justering på en webbplats. Ett exempel där metoderna kan användas är vid inloggningen på webbplatsen som undersöks. I undersökningen framkom att 84,5 % av datoranvändarna väljer att logga in när de kommer till inloggningssidan. Motsvarande siffra för mobiltelefonanvändarna är 52,8 %. Man kan fråga kunderna varför de inte loggade in och om de har förslag på förbättringar. Efter kodändringar kan man mäta inloggningsfrekvensen igen och göra en ny kundundersökning. / Today we are using mobile phones more and more for surfing on websites. Things that we did on desktop computers 15 years ago we now do easily on mobile phones, for example banking and booking train tickets. In this thesis I investigate if there are differences in how the same website is used by mobile phones and desktop computers. Behaviors like the length of visits, which buttons are pressed and how often flows are interrupted are investigated. The investigation takes in consideration the guidelines there are today about user-friendly website design. The goal of the investigation is to better understand the mobile phone user’s need of how a website should be designed to give them a better user experience. The data collection includes a customer investigation made by a web survey and analysis of database logging. Google Analytics is used for finding differences in mobile phone usage and computer usage of the same website. The investigation shows that there are measurable differences in the behavior between mobile phone usage and computer usage of the same website. According to the customer investigation the mobile phone users find it more difficult than the computer users to use the website. It takes longer time for the mobile phone users to complete flows. The mobile phone users more often interrupt flows than the computer users do. The methods in the investigation can be used to improve the user experience for mobile phone users, in that the results are measurable and can be measured again after a change has been made on the website. An example where the methods can be used is when logging on to the website in this investigation. This investigation showed that 84.5% of the computer users opt to log in when they get to the login page. The corresponding figure for the mobile phone users is 52.8%. One can ask the customers why they did not log in and if they have suggestions for improvements. The login frequency can be measured again after code changes, and another another customer survey can be done.

Introduktion: Enligt nationellt centrum för suicidforskning tog 1588 personer sitt luv i Sverige 2019. Sju gånger så många dör i suicid i jämförelse med trafikolyckor. Psykisk ohälsa och suicidalt beteende är ett betydande folkhälsoproblem nationellt. 90% av de som begår suicid har en psykisk störning. Det är vanligare att män suiciderar. Som ambulanssjuksköterska är det vanligt att man är den första kontakten som patienten får med sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett suicidalt bettende. Metod: En kvalitativ metod valdes. Datainsamling skedde med semistrukturerade intervjuer. 7 Intervjuer genomfördes. Intevjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Studien kom fram till att informanterna saknade kunskap och kompetens för att vårda patienter med ettt suicidalt beteende. Informanterna upplevde att det var svåra möten och komplicerade bedömningar. Man upplevde att patienterna var oberäkneriga och att man var tvungen att tänka på säkerheten genom hela vårdkedjan. Slutsats: Resultatet i studien visade på att ambulanssjuksköterskorna kände sig obekväma i mötet med patienter med ett suicidalt beteende då de saknade kunskap. Specialistutbildningen till ambulanssjuksköterska innehåller inte mycket utbildning om patienter med ett suicidalt beteende. Man upplevde att patienterna var oberäkneriga och snabbt svängde i sitt humör, därför var det viktigt att tänka på hur man bemötte patienten samt att man alltid tänkte på säkerheten. Mer svensk forskning behövs för att studera erfarenheter med patienter med ett suicidalt beteende.

Detta konsumtionsarbete syftar till att undersöka hur attityder till, och uppfattningar om matematik relaterar till beteenden som påverkar elevers matematikprestationer, främst under årskurs F–3. För att undersöka detta har vi sökt, behandlat och analyserat artiklar som berör både lärares och elevers attityder och uppfattningar gentemot matematik och lärande. Artiklarna som ligger till grund för resultatet är hämtade i databaserna UniSearch och ERIC. Resultatet visade att lärares attityder till, och uppfattningar om matematik och lärande påverkar elevers matematikprestationer. Vidare visar resultatet även att eleverna generellt har en positiv attityd till matematik. Attityden påverkas både internt av de olika komponenterna och externt av yttre faktorer. Studiens resultat har synliggjort vikten av tilltro till sin förmåga att utvecklas, både hos elever och lärare. Sammanfattningsvis är det viktigt att matematikundervisningen bidrar till positiva attityder som gynnar elevernas matematiska prestationer.

SAMMANFATTNING Bakgrund Samsjukligheten mellan diabetes typ 1 och psykisk ohälsa kan leda till ett ätstört beteende och orsaka den drabbade stort lidande och stora samhälleliga kostnader. Det är viktigt att i tid upptäcka ett ätstört beteende innan det utvecklas till en manifest ätstörning. Sjuksköterskan bör ha kunskap om vilka individer som befinner sig i riskzonen, symtom samt kliniska mätvärden som kan ligga till grund för misstanke om ett befintligt ätstört beteende. Syfte Syftet med studien var att studera hur sjuksköterskan kan upptäcka ett ätstört beteende hos patienter med diabetes typ 1. Metod Litteraturöversikt enligt Forsberg och Wengström (2020) inkluderande 14 kvantitativa artiklar. Resultat Resultatet visade att individer med diabetes typ 1 och ätstört beteende eller ätstörning hade högre kliniska mätvärden, högre frekvens av komplikationer med fler sjukhusvistelser, sämre psykiskt mående och var oftast av kvinnligt kön i övre tonåren. Slutsats Då samsjuklighet mellan TD1, psykisk ohälsa och ätstört beteende är vanligt bör sjuksköterskan ha kunskap om vilka individer som befinner sig i riskzonen, närvarande  symtom och kliniska mätvärden som kan ligga till grund för misstanke om ett ätstört beteende. Nyckelord ätstörning, diabulimia, Typ 1 diabetes, ätstört beteende, samsjuklighet

Syftet med vårt arbete är att synliggöra vilken syn lärare idag har på elever med problemskapande beteende. Forskning visar på kemiska obalanser, bristande förmågor och abstrakta ämnen som faktorer som kan utlösa beteenden som orsakar problem för våra elever, men ändå så läggs skulden ofta på den enskilde eleven. Omvärlden ser på eleven som någon som med vilja vill orsaka problem för sig själv och andra, och att läraren ska motivera och uppfostra eleven till bättre vetande. Visst, läraren spelar en stor roll i elevens liv men den rollen är inte att uppfostra sina elever utan att engagera sina elever, hjälpa dem och anpassa sin undervisning utefter elevens behov.Genom att göra en enkätundersökning och ta del utav tidigare forskning så ville vi undersöka vad lärare har för syn på sina elever som uppvisar problemskapande beteende samt hur de hanterar dessa elever i klassrummet. Vår frågeställning är: “Hur definierar lärare problemskapande beteenden och vad är deras syn på elever som uppvisar dessa beteenden?”I uppsatsen utgår vi från det socialkonstruktivistiska synsättet som säger att våra upplevelser av omvärlden är konstruerade och ingen total sanning. Vi upplever att “problemskapande beteende” är socialt konstruerat och endast finns i en kontext där det finns elever som inte uppvisar detta beteende, och utifrån denna konstruerade uppfattning utsätts eleverna för ett visst bemötande. Vår forskning har lett oss fram till slutsatsen att lärare har en föråldrad syn på elever som uppvisar problemskapande beteende, och skuldbelägger ofta eleven istället för att titta på sig själv som en utlösande faktor. Dessutom visar vårt resultat att de problemskapande beteenden som inte syns lika mycket utåt, till exempel när eleven inte ber om hjälp trots att hen behöver det, inte får alls lika mycket uppmärksamhet av lärarna trots att även dessa beteenden orsakar problem för eleven på kunskapsmässiga plan.